I Sverige är underhåll och förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet i huvudsak ett kommunalt ansvar. Då ledningarna försämras över tid är förnyelseplaneringen en av de viktigaste frågorna för den framtida VA-försörjningen. I dagsläget är underhållsarbetet mycket eftersatt trots att det läggs stora summor pengar på förnyelse av ledningsnäten. Detta beror till stor del på att effektiva metoder saknas för prioritering av ledningar utifrån förnyelsebehov. I denna studie presenteras en metod baserad på multikriterieanalys och geografiska informationssystem (GIS) för att skapa en prioriteringsordning av VA-ledningar med hänsyn till ett antal faktorer som påverkar dessa mer eller mindre negativt. I studien har en intervju och en enkätundersökning utförts för att identifiera viktiga faktorer och rangordna dessa utifrån hur de påverkar livslängden hos en VA-ledning. Vikter har beräknats med Simos metod som därefter använts för att beräkna en prioriteringsordning enligt TOPSIS algoritm. Metoden har implementerats i QGIS med insticksmodulen VectorMCDA på svenska vektordata för att generera en prioriteringsordning och presentera denna i en kartbild. Resultatet visar att en generering av en prioriteringsordning av VA-ledningar enligt TOPSIS algoritm är möjlig i en GIS-miljö i open source. Slutsatsen är att metoden skulle kunna vara ett alternativ för personer med breda kunskaper inom VA för att på ett enkelt sätt skapa en tillförlitlig prioriteringsordning av VA-ledningar och presentera resultatet på en kartbild. / In Sweden, maintenance and renewal of the water and sewage system are essentially a municipal responsibility. As the water and sewage pipes deteriorate over time, renewal planning is one of the most important issues for the future function of the network. At present, the maintenance work is highly neglected despite the fact that large sums of money are added to the renewal of the pipeline networks. This is largely due to the lack of efficient methods for prioritizing pipes based on their need of rehabilitation. This study presents a method based on multi-criteria analysis and geographical information systems (GIS) to create a prioritization order of pipes considering a number of factors that affect these more or less negatively. In this study an interview and a survey were conducted to identify key factors and rank these based on how they affect the longevity of a water pipe. Weights have been calculated using Simos’ procedure, which was subsequently used to calculate an order of priority according to TOPSIS algorithm. The method has been implemented in QGIS with the plugin VectorMCDA on Swedish vector data to generate an order of priority and present the result in a map view. The results show that generating a prioritization order of pipes according to TOPSIS algorithm is possible in an open source GIS environment. The conclusion is that the method could be an alternative for people with broad knowledge in water distribution systems in order to easily create a reliable order of priority of water pipes and to present the result in a map view.

Ärendebelastning inom socialtjänsten är ett brett beforskat ämne. Dock saknas allt för ofta vad ärendebelastningen leder till i arbete med klienter. Syftet med denna studie var därmed att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med utredningar om barn och unga upplever hög ärendebelastning samt prioritering av ärenden i förhållande till klienter. Detta är en kvalitativ studie som utgår från en induktiv ansats. Studiens teoretiska perspektiv innefattar Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och dess handlingsutrymme samt ett maktperspektiv. Studien innehåller resultat från intervjuer med sju socialsekreterare från sex olika kommuner. En riktad innehållsanalys används under arbetet med datan från intervjuerna. Studiens slutsats visar att ärendebelastningen förändras över tid och att vid hög ärendebelastning måste respondenterna prioritera mellan ärenden. När det gäller att avgöra vilka ärenden som bör prioriteras utgår respondenterna alltid från barnets bästa samt ser till aspekten av direkt behov av skydd. Vidare dras slutsatsen att det administrativa arbetet har stor påverkan på respondenternas arbete med klienter i form av att tiden blir en bristvara. Studiens slutsatser visar att det finns skillnader mellan de medverkande kommunerna i denna studie, vilket kan påverka respondenternas arbete med klienter. Av respondenterna framkom det att de mindre kommunerna, som medverkat i studien, har ett mer begränsat batteri av insatser att tillhandahålla klienter. Detta kan medföra att klienter som är bosatta i mindre kommuner antingen behöver resa långt för att få tillgång till insatser i grannkommuner eller behöver förlita sig på de insatser som finns tillgängliga inom hemkommunen. Avslutningsvis visar slutsatserna att dessa insatser kan skilja sig mot de insatser de större kommunerna kan tillhandahålla.