No description available.

Det är viktigt med bra relationer då barnen behöver en trygg och säker miljö att både lära och utvecklas i. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers uppfattning om hur man skapar bra relationer på fritidshem. Uppsatsen är en fallstudie där vi blivit inspirerade att arbeta utifrån kvalitativ metod, där vi använt oss utav intervjuer för att samla information. I vår fallstudie har vi valt att fokusera oss på två fritidshem och gjort tre intervjuer. Resultatet visar fyra gemensamma teman, dessa teman är trivsel, samhörighet, relationer och samverkan. Sammanfattning av dessa teman är att trivsel handlar om trygghet och välbefinnande och grunden för detta är att det finns ordningsregler och tydliga riktlinjer på skolorna. Samhörighet kan vara gemensamma intressen och att man gör saker tillsammans med varandra. Relationer är en grund för att skolan ska uppfattas som trygg och säker, detta görs genom att pedagogerna arbetar över gränserna med andra avdelningar och barnen får på så vis möjlighet att skapa nya relationer. Samverkan ska ses som ett långsiktigt arbete, där pedagogerna har tydliga roller och gemensamma mål. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

No description available.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter och det kan göras genom samarbetsövningar. Vi har även sett att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Vi kan även se att samarbetsövningar stödjer barn i behov av stöd för att de ska få en mer accepterad roll i gruppen. Barnen har ofta en given roll i gruppen och då miljön förändras, ändras även barnens roller. Då det finns en svårighet i gruppen när det gäller barnens relationer och samspel ligger svårigheten i den rådande miljön, och inte hos barnen. Av den anledningen är det av stor vikt att miljön anpassas för individernas behov. Anpassningen är ett långsiktigt arbete som inte gagnar alla barn vid samma tid. Detta är våra olikheter och behöver accepteras för att alla inblandade ska utveckla ett gemensamt samspel. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

Denna studie har utgått från en teoridriven kvalitativ metod där självbestämmandeteorin och dess tre behovsområden, nämligen samhörighet, självbestämmande samt kompetens, ligger till grund. Syftet med denna studie har varit att undersöka om känsla av samhörighet, självbestämmande och kompetens, finns uppfyllt på arbetsplatsen samt om dessa behovsområden har varit viktiga i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien har utförts på åtta stycken socialsekreterare i en mindre kommun i Sverige. I studien har det framkommit att samtliga tre behovsområden är uppfyllda, framförallt avseende samhörighet och självbestämmande. Behovsområdet kompetens framkom dock inte med lika stor tydlighet. Det framkom även att samhörigheten har varit av yttersta vikt i beslutet samt motivationen till att stanna kvar vid sin arbetsplats. Skälet till att samhörigheten har varit av stor vikt tror vi beror på arbetets komplexitet och utsatthet, därav vikten av samhörighet och gemenskap med kollegor för att uppleva tillfredsställelse.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av vänskapsrelationer. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor i åldrarna 22-33 år. Data analyserades med Burnards (1991) 14-stegs process då kategorier och teman utformades. Resultatet gav tre teman som döptes till: fristad, utbyte och vänskapsförbindelse. Dessa teman utgjordes av åtta kategorier och 22 underkategorier. Upplevelserna av vänskapsrelationer inkluderade bland annat förståelse, stöd, ärlighet, acceptans och likhet. Resultatet belyser både positiva och negativa aspekter då vänskapsrelationer å ena sidan kunde upplevas som gynnsamma och ömsesidiga men å andra sidan även krävande och ensidiga. En vän var en källa till stöd i svårare tider men även någon att dela glädje och skratt med. Vänskapsrelationer fyllde olika behov såsom gemenskap och tilhörighet, och ansågs vara en frivillig förbindelse mellan parterna där känslan av att kunna vara sig själv, att få bekräftelse, och att vara öppna mot varandra anses önskvärda.

Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda på ett aktivitetsbaserat kontor. I studien tillämpades en kvalitativ metod och intervjuer användes för datainsamling. Nio chefer ingick i studien och delade med sig av sina upplevelser i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys av materialet genererade fyra olika teman. Temat Tillgänglighet beskriver en utsatthet i den ökade tillgängligheten, men även en möjlighet att komma närmare sina medarbetare. Temat Rörelse och tillhörighet beskriver hur den ständiga rörelsen kan skapa känslor av ensamhet, men också ge ökad energi. I temat Aktiv kommunikation berättar cheferna om hur de behöver anpassa kommunikationen för att uppmärksamma sina medarbetare samt hur öppenheten bidrar till kortare beslutsvägar och bredare kunskap. Det sista temat, Öppenhet och trygghet, beskriver en känsla av ökad delaktighet och att vara synlig både som chef och människa. Resultatet visar att det finns risker med att chefernas autonomi påverkas. Det aktivitetsbaserade kontoret kräver en mera aktiv kommunikation och det kan vara en utmaning att skapa samhörighet. Den ökade delaktigheten bidrar till ett mindre hierarkiskt ledarskap och verkar vara gynnsamt för grupprocesser.

I takt med att teknologin utvecklas och arbetsmarknaden förändrats har nya, moderna kontorsutformningar utvecklats. En av dessa kontorsutformningar är det aktivitetsbaserade arbetssättet, som har kommit att bli en stigande kontorstrend på den svenska arbetsmarknaden(Allvin et al. 2006). Förutom att inspirera medarbetare, syftar det nya mobila arbetssättet till att främja såväl samarbete och innovation, som ökad effektivitet och lönsamhet för verksamheten. Arbetsplatsen är utformad i diverse zoner som är modifierade efter medarbetarnas behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats och syftar till att undersöka hur medarbetarna på supportavdelningen inom Skellefteå kommun upplever att samhörigheten har påverkats av att arbeta aktivitetsbaserat. Vidare studerades huruvida det förändrade arbetssättet har haft en inverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt produktivitet. I den teoretiska referensramen redogörs de begrepp, teorier och modeller som ämnar att bidra till en ökad förståelse inom det föreliggande ämnet samt för att kunna svara på de frågeställningar som berörs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken anställda från Supportavdelningen på Skellefteå. Resultatet som framkom visade att majoriteten av respondenterna upplever att samhörigheten har ökat sedan införandet av en aktivitetsbaserad arbetsplats, både inom den egna arbetsgruppen samt organisationen i sin helhet. Även arbetstillfredsställelsen har ökat till följd av den fysiska arbetsmiljön och den föreliggande policyn om städade arbetsplatser, Clean Desk Policy. De faktorer som upplevs bidra till ökad produktivitet är delvis då det mobila arbetssättet medför både smidigare och effektivare kommunikationsförbindelser samt att rörligheten i arbetssättet gör att det är lättare att nå varandra på avdelningen. De utmaningar som lyfts med det nya arbetssättet är dels bristen på stängda och tysta rum, samt att koncentrationsförmågan i vissa zoner påverkas av att andra medarbetare passerar förbi. Ytterligare en utmaning som framförs är vikten av att vara tillgänglig och att arbetssättet möjligtvis enbart är anpassat för en typ av personlighet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.

IT consulting firms increasingly work distributed with employees based in different geographic locations. In this there is a difficulty in developing and maintaining good soli- darity and togetherness. Former research indicates that organizations need to frame and comply with strategies regarding distributed work in order to be successful and competi- tive. This inquiry purpose to study the requirements needed to invent solidarity and togetherness in IT consulting firms. In this qualitative research the empirical data is gathe- red through semi-structured interviews which is complemented with relevant literature. In order to create a distinct structure a theoretical framework with focus on social processes has been designed. By using the theoretical framework concrete strategies was formulated. The essence in this inquiry’s conclusion is the comprehension of invisible values in distri- buted IT consulting firms. Invisible values refers to none-measurable aspects in the social working environment. This inquiry results in a few concrete suggestions regarding te- chnical solutions that can support the social processes in distributed organizations.