Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.

Stressrelaterade sjukdomar är ett aktuellt problem i Sverige idag. Dessa sjukdomar kan uppkomma när höga krav kombineras med bristande resurser inom arbetet. Hög arbetsbelastning och stress är ett vanligt förekommande problem bland chefer. Klubbchefers arbetssituation är ett relativt outforskat område. Syftet med studien är därför att undersöka hur klubbchefer inom föreningar med elitverksamhet upplever och hanterar sin arbetssituation utifrån arbetskrav och arbetsresurser. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med klubbchefer från svenska superligan i innebandy. Resultatet från studien visar att klubbcheferna beskriver kraven i arbetet som höga och arbetsresurserna som goda. Utifrån resultatet och tidigare forskning verkar undersökningspersoner ha tillräckligt med resurser i arbetet för att möta de höga kraven. För att hantera svårigheter kopplat till arbetet tolkar jag att klubbcheferna främst använder sig av problemfokuserade strategier.

Denna studie syftar till att utforska faktorer som påverkar engagemang på arbetsplatsen, med särskild inriktning på både arbetskrav och resurser. Genom att tillämpa JD-R (Job Demand- Resource) modellen som ett teoretiskt ramverk och integrera flera pedagogiska teorier om engagemang, strävar studien efter att identifiera och analysera de huvudsakliga faktorerna som bidrar till medarbetares upplevelse av engagemang på arbetsplatsen. Genom semi- strukturerade intervjuer undersöktes deltagarnas perspektiv på engagemang, arbetskrav och resurser på arbetsplatsen. Faktorer som personligt intresse för arbetet, en känsla av yrkesstolthet och ett stödjande ledarskap visade sig vara avgörande för att främja engagemang. Arbetskraven inkluderar hög arbetsbelastning och vissa tidskrav, medan resurser visar sig i form av stöd från kollegor och positivt ledarskap, men även vikten av självförtroende. Förändringar i organisationen kräver öppen kommunikation för att möjliggöra delaktighet och motivation. Studien betonar vikten av en balanserad arbetsmiljö där medarbetares arbetskrav och resurser möts på ett rättvist och stöttande sätt för att främja långsiktigt engagemang och välbefinnande på arbetsplatsen.

Det moderna arbetslivet genomgår snabba och stora förändringar och ändrar  örutsättningarna för många yrkesgrupper i hur arbetet ska bedrivas på bästa och mest effektiva sätt. Detta får konsekvenser för olika yrkesgruppers arbetssituationer. En yrkesgrupp som inte har fått ett allt för nämnvärt fokus i forskningen kring förändrade arbetssituationer är HR-medarbetare. Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur HR-medarbetare upplever och hanterar sin arbetssituation utifrån arbetskrav och arbetsresurser. Tre frågeställningar har utformats för att omfamna och konkretisera syftet ytterligare. Studien baseras på fem utvalda respondenter, som arbetar som HR-generalister eller HR Business Partners. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och har utgått från en abduktiv ansats. Studien påvisar att det finns olika uppfattningar mellan HR-medarbetare om vilka resurser som anses viktiga i arbetet. Studien har även visat på att HR-medarbetare ställs inför höga arbetskrav i form av framför allt hög arbetsbelastning och stora rollkonflikter. Resultatet  visar att HR-medarbetarna vanligtvis hanterar svåra arbetssituationer genom problemfokuserade hanteringsstrategier. / The modern working life is going through big and rapid changes, which change the prerequisites for a lot of professions in how work should be conducted and utilized in best manners. This leads to consequences in the work situation for different professions. One profession that hasn’t a cquired a lot of focus in the research about changing work situations, is the HR Practitioners. The aim of this study is to increase the understanding in how HR Practitioners experience and manage their work situation from the basis of work demands and work resources. Three research questions have further been formed, with the aim to embrace and concrete the purpose of the study. The study is based on five selected candidates, who works as HR Generalists or HR Business Partners. The study has been conducted with a qualitative research method in the form of interviews and an abductive approach. The study demonstrates different opinions among the HR Practitioners about which kind of work resources that is considered most important at work. Results also show that HR Practitioners faces high work demands, mostly in the form of high work load and big role conflicts. Finally, the results show that HR Practitioners mostly apprehend and manage the severe work situations they face with a problem focused coping strategy.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att världen drabbats av en pandemi. Tidigare forskning visade att distriktssköterskan ställdes inför en utmaning genom nya riktlinjer dagligen och omorganisationer av arbetsuppgifter med en ökad arbetsbelastning som följd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av arbetskrav och resurser under Covid-19 pandemin inom primärvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Tio distriktssköterskor som var verksamma inom primärvården Region sydöstra Sverige intervjuades. Insamlade data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett tema: ”En tillvaro präglad av konstant förändring och att befinna sig i ett sammanhang” och två huvudkategorier: ”Stress, otrygghet och osäkerhet när arbetet blir oförutsägbart” samt ”stabilitet och trygghet med inre och yttre resurser för att hitta nya lösningar”. De väsentligaste fynden av arbetskrav som framkom i studien var osäkerheten och otryggheten som uppstod på grund av ovissa och oförutsägbara förändringar som Covid-19 innebar. Resurserna fanns i den stabilitet som stöd av kollegor, ledning och inre personliga resurser gav för att ta sig vidare. Detta bidrog till en känsla av trygghet och stabilitet i arbetsmiljön, trots ovisshet och oförutsägbarhet. Slutsats: Chefer inom Region Kalmar måste ta ett övergripande ansvar för distriktssköterskans arbetsmiljö när distriktssköterskan ställs inför extraordinära händelser som en pandemi. Pandemier skapar stress, otrygghet och en känsla av att tappa kontrollen, där ett aktivt och tydligt ledarskap hjälper distriktssköterskan till en trygg och stabil arbetsmiljö. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared a world pandemic. Previous research showed that the district nurse was faced with challenges through new daily guidelines and reorganizations of tasks with an increased workload as a result.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse's experiences of work requirements and resources during the Covid-19 pandemic in primary care.  Method: The method was qualitative with inductive approach. Semi-structured interviews formed the basis for the data collection. Ten district nurses active in the Primary Care Region in south-eastern Sweden were interviewed. Collected data were analyzed in a qualitative content analysis.  Results: Resulted in a theme: "A life characterized by constant change and being in a context" and two main categories: “Stress, insecurity and uncertainty when work becomes unpredictable and stability” and “security with internal and external resources to find new solutions”. The most significant findings of work requirements that emerged in the study were the uncertainty and insecurity that arose due to uncertain and unpredictable changes that Covid-19 entailed. The resources were in the stability that support from colleagues, management and internal personal resources provided to move forward. This contributed to a feeling of security and stability in the work environment, despite uncertainty and unpredictability.  Conclusion: Managers within Regions must take overall responsibility for the district nurses work environment when district nurses are faced with extraordinary events such as a pandemic. Pandemics create stress, insecurity and a feeling of losing control, where active and clear leadership helps the district nurse to a safe and stable work environment.