Föreliggande studie behandlar frågan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glädje på sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, där teman och frågor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes på ett behandlingshem i Västra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nådde upp till de fysiska krav som ställdes på dem, de var ständigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda på sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lärt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta åt sig av påfrestningar från klienter. Intervjupersonerna kände meningsfullhet och glädje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en känslomässig innebörd. Vidare visar studien att intervjupersonerna förstod att det förekommer skillnader ur ett genusperspektiv och att arbetskraven medförde att gränser skulle sättas för att visa vem som bestämde på behandlingshemmet.Nyckelord:

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan. Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter. Svarsfrekvensen blev 63,5 %. Mätinstrumenten som användes var International Physical Activity Questionnarie (IPAQ) och Work Ability Index (WAI). Insamlad data analyserades med en logistisk regression och ett chi – 2 test. P < 0,05 ansågs vara signifikant. Resultat: Lågaktiva respondenter är mindre benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med högaktiva respondenter (OR = 0,05, 95 % CI: 0,01-0,41). Män är mer benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med kvinnor, respondenter med god upplevd arbetsförmåga är mer benägna att vara yngre än 45 år, ha en hög utbildningsnivå och ett stillasittande arbete, men dessa resultat är inte statistiskt signifikanta (p > 0,05). Slutats: Studien visade att högre fysisk aktivitetsnivå kan anses vara en bakomliggande faktor för god upplevd arbetsförmåga. Sociodemografiska och socioekonomiska faktorer så som kön, ålder, utbildnings nivå och typen av utfört arbete inte påverkar upplevd arbetsförmåga. Mer omfattande och långvariga undersökningar, krävs för att få mer pålitliga resultat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.

Stressrelaterade sjukdomar är ett aktuellt problem i Sverige idag. Dessa sjukdomar kan uppkomma när höga krav kombineras med bristande resurser inom arbetet. Hög arbetsbelastning och stress är ett vanligt förekommande problem bland chefer. Klubbchefers arbetssituation är ett relativt outforskat område. Syftet med studien är därför att undersöka hur klubbchefer inom föreningar med elitverksamhet upplever och hanterar sin arbetssituation utifrån arbetskrav och arbetsresurser. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med klubbchefer från svenska superligan i innebandy. Resultatet från studien visar att klubbcheferna beskriver kraven i arbetet som höga och arbetsresurserna som goda. Utifrån resultatet och tidigare forskning verkar undersökningspersoner ha tillräckligt med resurser i arbetet för att möta de höga kraven. För att hantera svårigheter kopplat till arbetet tolkar jag att klubbcheferna främst använder sig av problemfokuserade strategier.

Tidigare forskning har visat att det finns mellanchefer som anser att deras arbetsrelaterade stress är relaterad till krav från både över- och underordnade (Skagert, Dellve, Eklöf, Ljung, Pousette & Ahlborg, 2004). Syftet med den föreliggande studien var att i en offentlig organisation undersöka om mellanchefers upplevda arbetskrav från över- och underordnade har samband med deras upplevda arbetsrelaterade stressnivå. Följande frågeställning formulerades: I vilken grad kan upplevda arbetskrav från överordnade, underordnade, ålder och antal år som mellanchef predicera grad av upplevd arbetsrelaterad stress. Deltagarna i studien var 63 mellanchefer, varav 52 kvinnor och 11 män. Resultatet visade att upplevda arbetskrav från underordnade var den enda oberoende variabeln som statistiskt signifikant predicerade uplevd arbetsrelaterad stress. Antal år som mellanchef hade en negativ statistiskt signifikant korrelation med upplevd arbetsrelaterad stress. Dessa resultat var delvis i linje med presenterad teori och tidigare forskning. / Previous research has shown that middle managers believe that their work-related stress is connected to the demands from both superiors and subordinates (Skagert, Dellve, Eklöf, Heather, Pousette & Ahlborg, 2004). The aim of the present study was to in a public organization investigate whether the middle managers perceived job demands from superiors and subordinates are related to their perceived work-related stress level. The following research question was formulated: To what extent can the perceived job demands from superiors, subordinates, age and number of years as middle manager predict levels of perceived work-related stress. Participants in the study consisted of 63 middle managers (52 women and 11 men). The results showed that perceived job demands from subordinates were the only independent variable that statistically significantly predicted perceived work-related stress. Number of years as middle manager had a negative statistically significant correlation with perceived work-related stress. These results were partially in line with the presented theory and previous research.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

No description available.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän. Syftet med denna urvalsmetod är att täcka in olika arbetsvillkor som olika befattningar kännetecknas utav. Studien bygger på 186 stycken deltagande varav majoriteten av dessa (97,8 procent) upplever en låg grad av konflikter mellan arbete och familj/fritid. I studien har vi tagit del utav forskning inom området för work-life balance som bland annat visar att höga arbetskrav påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid negativt samtidigt som forskning visar att flexibilitet är positivt förknippat till förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Vi har även tagit del utav studier inom området som rör bland annat tillgänglighet, flexibilitet och Karaseks krav- och kontrollmodell (1979). I denna studie framgår det att arbetskrav är den enda faktorn i studien som visar ett signifikant samband med konflikter mellan arbete och familj/fritid. Trots att tidigare studier visar att flexibilitet har ett positivt samband med hörhållandet mellan arbete och familj/fritid så visar denna studie att det inte finns något signifikant samband mellan dessa faktorer.

The aim of this study was to gain insight into how two enterprises work with competence development and thereby study how the relationship between competence development and workers, employees, look like. The focus was on the workers motives and motivation towards a participation in a competence development course, their attitude to education, and how the transfer of skills gained from the course, into the workplace looks like. Further on, the work situations influence on the workers competence development has been taken into account. In the study, six people were interviewed in the role of either manager, coach or course participant who are employed in two different enterprises in the south of Sweden. The results showed that the participants were motivated by a strive for personal development or that the participants viewed education implementation as a part of the professional career, which has resulted in a positive attitude towards the competence development course. The managers’ motive for decisions about education was to change the prevailing attitude among the staff for the better and thereby strengthen the company’s brand.  The work situation has encouraged the desire to participate in developmental education as the feeling of control has encouraged the workers to further development. However, their already high work demands seemed to serve as a stressor, as the education participation increased the work load. Finally a difference is seen in both companies after completing the education, which indicates a successful transfer and application of the knowledge.