Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva som negativa utfall. Trots att Svenska kyrkan är en nationell organisation upplevs arbetsmiljön varierande mellan individuella kyrkomusiker på grund av varje lokal församlings särställning. Nyckelord: Svenska kyrkan, kyrkomusiker, psykosocial arbetsmiljö, arbetskrav-resursteori, kall, ledarskap, organisation / The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure concerning the community and parish can lead to both positive and negative outcomes. Even though the Church of Sweden is a national organization, individual church musicians have varying experiences of the work environment due to the special position of each local community. Keywords: Church of Sweden, church musician, psychosocial work environment, job demands- resources theory, calling, leadership, organization

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur socionomers, mer specifikt socialsekreterares och biståndshandläggares, upplevelser kring att arbeta på distans. Syftet har preciserats med följande frågeställningar: Vilka fördelar respektive nackdelar ser socionomer med distansarbete? Hur upplever socionomer krav och resurser i arbetet när de arbetar på distans? Hur upplever samt hanterar socionomer gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? För att undersöka detta har sex semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats med hjälp av den tematiska analysmetoden. För att besvara studiens frågeställningar har relevant tidigare forskning och teorin om “Job demand resources” granskats och analyserats tillsammans med empirin. Resultatet visade att existerade både fördelar och nackdelar med distansarbete, men att distansarbetet i sig inte var optimalt för yrkesgruppen socionomer. Vidare visade resultatet att respondenterna upplevde arbetskrav i olika hög grad, men att det sociala stödet upplevdes som tillräckligt. Gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv upplevdes generellt sett som utmanande där liknande strategier användes i syfte att dra en tydlig gräns mellan dessa två dimensioner.

Vi går mot ett mer individualiserat samhälle som medför en individualisering även i arbetsstrukturen. Arbetet organiseras i högre grad vilket i sin tur leder till fler arbetsuppgifter och ökat ansvar hos individen. Tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare i samhället, och individer har möjlighet att aktivt välja en intermittentanställning. Organisationers främsta resurs är personalen och omsättning av personal genererar till ökade kostnader. Det framkommer inom en medelstor kommun i norra Sverige att de uppmärksammat att det blir allt vanligare att personal inom Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att lämna sin tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen över aspekter som beskrivs som bidragande till att personal inom kommunal verksamhet väljer att lämna en tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex personer som valt att lämna sin tillsvidareanställning för en timanställning genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån teorierna krav, kontroll och stöd och Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning relaterat till tillfälliga anställningsformer och arbetsvillkor inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att många faktorer bidragit till intervjupersonernas beslut att övergå till en timanställning. Den främsta anledningen som framkom var möjligheten att kunna styra över sina arbetstider. Andra faktorer som de beskriver bidragit till deras val innefattade upplevelser av höga arbetskrav, låg grad av inflytande, bristfällig återhämtning. Genom att arbeta som timanställd upplever samtliga intervjupersoner en högre grad av kontroll i och över arbetet.

Det moderna arbetslivet genomgår snabba och stora förändringar och ändrar  örutsättningarna för många yrkesgrupper i hur arbetet ska bedrivas på bästa och mest effektiva sätt. Detta får konsekvenser för olika yrkesgruppers arbetssituationer. En yrkesgrupp som inte har fått ett allt för nämnvärt fokus i forskningen kring förändrade arbetssituationer är HR-medarbetare. Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur HR-medarbetare upplever och hanterar sin arbetssituation utifrån arbetskrav och arbetsresurser. Tre frågeställningar har utformats för att omfamna och konkretisera syftet ytterligare. Studien baseras på fem utvalda respondenter, som arbetar som HR-generalister eller HR Business Partners. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och har utgått från en abduktiv ansats. Studien påvisar att det finns olika uppfattningar mellan HR-medarbetare om vilka resurser som anses viktiga i arbetet. Studien har även visat på att HR-medarbetare ställs inför höga arbetskrav i form av framför allt hög arbetsbelastning och stora rollkonflikter. Resultatet  visar att HR-medarbetarna vanligtvis hanterar svåra arbetssituationer genom problemfokuserade hanteringsstrategier. / The modern working life is going through big and rapid changes, which change the prerequisites for a lot of professions in how work should be conducted and utilized in best manners. This leads to consequences in the work situation for different professions. One profession that hasn’t a cquired a lot of focus in the research about changing work situations, is the HR Practitioners. The aim of this study is to increase the understanding in how HR Practitioners experience and manage their work situation from the basis of work demands and work resources. Three research questions have further been formed, with the aim to embrace and concrete the purpose of the study. The study is based on five selected candidates, who works as HR Generalists or HR Business Partners. The study has been conducted with a qualitative research method in the form of interviews and an abductive approach. The study demonstrates different opinions among the HR Practitioners about which kind of work resources that is considered most important at work. Results also show that HR Practitioners faces high work demands, mostly in the form of high work load and big role conflicts. Finally, the results show that HR Practitioners mostly apprehend and manage the severe work situations they face with a problem focused coping strategy.

Handelsbranschen utgör en betydande del av den svenska arbetsmarknaden och har under senare år stått inför stora förändringar till följd av den växande näthandeln, något som kan tänkas ha förändrat situationen för säljare i fysiska butiker. För att undersöka hur anställda i detaljhandel upplever sin arbetssituation har kvalitativa intervjuer med personer från sport- och fritidsbutiker genomförts. Säljarnas arbetssituation förstås utifrån upplevelsen av vilka krav som ställs i arbetet, möjligheten att påverka arbetssituationen och vilket socialt stöd som ges, således tolkas säljarnas upplevelser med hjälp av Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodell som kompletterats med en fördjupad del om stöd till lärande och utveckling. Det empiriska resultatet visar att kundbemötande och service upplevs vara det största och viktigaste kravet att leva upp till. Dessutom ställs kvantitativa krav på säljarna i form av att arbetsgruppen ska leva upp till dagliga försäljningsmål. Till följd av begränsade möjligheter att påverka arbetstidens förläggning och en vilja att spara in på personalresurser, kan perioder av hög arbetsbelastning leda till upplevelsen att inte hinna utföra arbetsuppgifterna på utsatt tid. Socialt stöd framstår som en viktig förutsättning som möjliggör att säljarna lyckas hantera kraven som ställs i arbetet och utökar möjligheten att själv påverka när och hur arbetet utförs. Särskilt avgörande är möjligheten att kunna lämna över arbetsuppgifter till sina kollegor, något som däremot förutsätter att enskilda säljare i arbetsgruppen har tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna utföra arbetsuppgifter på olika avdelningar i butiken. Trots att kundbemötandet uppges vara det enskilt största kravet i yrket som butikssäljare, upplevs däremot varken tillräckligt fokus eller tillräckliga resurser läggas på att utveckla säljarna i just det avseendet. / The retail industry is a significant part of the Swedish labor market and has in recent years been facing major changes because of the growing ecommerce. Something that may have changed the situation for sellers in physical stores. To investigate how employees in retail industry experience their work situation, have qualitative interviews with people from sport shops been conducted. The sellers’ work situation is understood based on the experience of the demands placed on the worker, the possibility of influencing the work situation and what kind of social support is provided. The theoretical framework underpinning the experiences is Karsek’s and Theorell’s job demand-control-social support model, which is supplemented by an in-depth section on support for learning and development. The empirical result shows that costumer service is perceived to be the biggest and most important demand to live up to. In addition, quantitative demands are set for the sellers in the form of the working group living up to the daily sales goals. Due to limited opportunities to influence the organization of working hours and a willingness to save on human resources, periods of high workload can lead to the experience of not having to carry out their tasks on time. The social support facilitates the sellers’ ability to fulfill their tasks, manage the demands and extend the possibility to influence when and how the work is done. Particularly crucial is the possibility of handing over tasks to other colleagues, which, on the other hand, requires that individual employees in the working group have sufficient knowledge and competence to be able to perform tasks in different departments in the store. Although customer satisfaction is said to be the single largest recruitment in the profession as a store salesman, neither sufficient focus nor sufficient resources are devoted to developing salespeople in that regard particularly.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att världen drabbats av en pandemi. Tidigare forskning visade att distriktssköterskan ställdes inför en utmaning genom nya riktlinjer dagligen och omorganisationer av arbetsuppgifter med en ökad arbetsbelastning som följd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av arbetskrav och resurser under Covid-19 pandemin inom primärvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Tio distriktssköterskor som var verksamma inom primärvården Region sydöstra Sverige intervjuades. Insamlade data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett tema: ”En tillvaro präglad av konstant förändring och att befinna sig i ett sammanhang” och två huvudkategorier: ”Stress, otrygghet och osäkerhet när arbetet blir oförutsägbart” samt ”stabilitet och trygghet med inre och yttre resurser för att hitta nya lösningar”. De väsentligaste fynden av arbetskrav som framkom i studien var osäkerheten och otryggheten som uppstod på grund av ovissa och oförutsägbara förändringar som Covid-19 innebar. Resurserna fanns i den stabilitet som stöd av kollegor, ledning och inre personliga resurser gav för att ta sig vidare. Detta bidrog till en känsla av trygghet och stabilitet i arbetsmiljön, trots ovisshet och oförutsägbarhet. Slutsats: Chefer inom Region Kalmar måste ta ett övergripande ansvar för distriktssköterskans arbetsmiljö när distriktssköterskan ställs inför extraordinära händelser som en pandemi. Pandemier skapar stress, otrygghet och en känsla av att tappa kontrollen, där ett aktivt och tydligt ledarskap hjälper distriktssköterskan till en trygg och stabil arbetsmiljö. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared a world pandemic. Previous research showed that the district nurse was faced with challenges through new daily guidelines and reorganizations of tasks with an increased workload as a result.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse's experiences of work requirements and resources during the Covid-19 pandemic in primary care.  Method: The method was qualitative with inductive approach. Semi-structured interviews formed the basis for the data collection. Ten district nurses active in the Primary Care Region in south-eastern Sweden were interviewed. Collected data were analyzed in a qualitative content analysis.  Results: Resulted in a theme: "A life characterized by constant change and being in a context" and two main categories: “Stress, insecurity and uncertainty when work becomes unpredictable and stability” and “security with internal and external resources to find new solutions”. The most significant findings of work requirements that emerged in the study were the uncertainty and insecurity that arose due to uncertain and unpredictable changes that Covid-19 entailed. The resources were in the stability that support from colleagues, management and internal personal resources provided to move forward. This contributed to a feeling of security and stability in the work environment, despite uncertainty and unpredictability.  Conclusion: Managers within Regions must take overall responsibility for the district nurses work environment when district nurses are faced with extraordinary events such as a pandemic. Pandemics create stress, insecurity and a feeling of losing control, where active and clear leadership helps the district nurse to a safe and stable work environment.

Covid-19 pandemin blev startskottet på en oväntad samhällsförändring. På grund av pandemin ökade distansarbetet på våra arbetsplatser, samtidigt har även den psykiska ohälsan ökat och är idag en stor anledning till sjukskrivningar. I Arbetsmiljöverkets rapport presenterades det att 30% av arbetstagare upplevde arbetsrelaterad depression eller utmattningssymtom under 2020. Forskare menar att i och med teknikensutveckling och ökningen av den psykisk ohälsan, kommer samhället mötas av nya arbetsrelaterade hälsoproblem kopplade till distansarbetet. För att möta de framtida hälsoproblemen är det av vikt att undersöka olika aspekter av distansarbetet som kan ha ett samband med arbetstagares psykiska ohälsa, och vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverka sambandet. Syftet med denna studie är således att undersöka om det finns ett samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa samt om arbetets krav och resurser påverkar sambandet hos tjänstemän. Denna studie är en registerstudie med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Urvalet bestod av 2835 tjänstemän från sex olika organisationer i Sverige. För att besvara studiens två forskningsfrågor har fyra linjära regressionsanalyser utförts. Forskningsfråga ett besvaras med och utan bakgrundsvariabler, likaså forskningsfråga två. Däremot inkluderas även förväxlingsvariabler i forskningsfråga två. Resultatet visar att det inte fanns något signifikant samband mellan mängden distansarbete och utmattning respektive depression, vidare förändrade arbetets krav och resurser inte resultatet. Däremot identifierades ett signifikant samband mellan utmattning respektive depression och ålder, civilstånd, arbetskrav och arbetsresurs. Utmattning och depression minskade med åldern samt när tjänstemännen befann sig i ett partnerskap. Höga arbetskrav och låga arbetsresurser visade samband med mer utmattning och depression. Slutsatsen är att det inte föreligger något samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa hos tjänstemän. Sambandet förändrades inte när arbetets krav och resurser beaktades. Fortsatt forskning kan göras genom att inkludera respondenternas upplevelse av distansarbetet under Covid-19, då data samlades in under pandemin. Genom att ta reda på om de upplevde distansarbetet som påtvingat eller inte, kan vi utröna om pandemins effekter hade påverkat resultatet. / The aim of this study was to investigate whether there is a relationship between the extent of telework and mental illness and whether job-demands and job- resources affected the relationship in white-collar workers. This is a register study with a quantitative cross-sectional design, that consisted of 2835 white collar workers from six different organisations in Sweden. To answer the study’s two reasearch questions, four linear regression analyses were performed. The analyses included background and confounding variables.The result showed that there was no significant relationship between the extent of telework and burnout or depression. Furthermore, the results did not change when job demands and resources were included. There was however a significant relationship between burnout and depression and age, marital status, job-demands and job-resources.The conclusion was that no evidence showed of a relationship between extent of telework and mental illness in white-collar workers and it did not change when job-demands and job-resources were taken into account. Further research can be done by including respondent’s experience of telework during COVID-19, as data was collected during the time of the pandemic. By finding out whether they percieved the extent of telework as forces or not, we can identify if the effects of the pandemic had affected the results.

Bakgrund: Sjukskrivningar har ökat bland personal inom äldreomsorgen, där främsta orsaken till sjukskrivningar är psykiska påfrestningar. Det finns ett behov av att ytterligare öka kunskapen gällande psykisk ohälsa relaterat till arbetsmiljö för att kunna bidra till att minska arbetares psykiska ohälsa och för att kunna skapa interventioner för en bättre arbetsrelaterad hälsa vid arbetsplatser, bland annat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykiskt välbefinnande bland personal inom äldreomsorgen, samt undersöka om det finns samband mellan socialt stöd, fysiska arbetskrav och personalens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes genom en tvärsnittsstudie där data samlades in genom pappersenkäter. Studiens deltagare utgjordes av 122 medarbetare inom äldreomsorgen. Resultaten av den insamlade data analyserades både deskriptivt och genom korrelationsanalyser där styrkan av eventuella samband samt statistisk signifikans undersöktes. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett högt psykiskt välbefinnande. Ett antal respondenter upplevde också att de fick tillräckligt med socialt stöd på sin arbetsplats, främst från sina medarbetare. Majoriteten av respondenterna upplevde också fysiska arbetskrav och fysisk trötthet. Trots det upplevde ett antal att de hade kontroll över sina fysiska arbetskrav. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan psykiskt välbefinnande, socialt stöd och fysiska arbetskrav. Slutsats: Studiens resultat tyder på att nivån av socialt stöd och fysiska arbetskrav kan påverka det psykiska välbefinnandet hos personalen inom äldreomsorgen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som bidra till att öka det psykiska välbefinnandet bland personal inom äldreomsorgen.

The purpose of this essay is to examine the experiences of retail sales associates regarding work demands, the conditions provided to them to meet these demands, and the strategies they use to manage their work situation. The essay aims to highlight the challenges faced by retail sales associates, especially when high work demands and quantitative targets overshadow their human needs and well-being. The role of a retail sales associate involves a constant balancing act between satisfying customers' individual needs and preferences while also meeting employer demands and sales targets, which can pose a significant challenge for many sales associates. The essay is built on a qualitative approach together with the included theoretical framework which is Karasek and Theorell's demand-control-support model, as well as Arlie Hochschild's concepts of emotional labor, feeling rules, and surface and deep acting. From the collected empirical material, alongside the theoretical framework, three key themes emerged that formed the results of the study, which are: The new Taylorism – a combination between emotional labor and sale pressure, Levels of conditions – from customer to management, Taking control and withstand alienation, When the organization's support is lacking, colleagues play a decisive role. The results therefore suggest that the retail sales associates' work environment is characterized by high sales demands, subtle expectations for emotional labor, and insufficient resources. To cope with these demands, sales associates seek support from their colleagues and attempt to create a work culture that resists individualism and alienation, particularly when the support provided by employers is deemed inadequate. / Syftet med denna uppsats är att undersöka butikssäljares upplevelser av arbetskrav, de förutsättningar som de tillhandahålls för att möta dessa krav, och de strategier som butikssäljarna själva använder för att hantera sin arbetssituation. Uppsatsen strävar efter att belysa de utmaningar som butikssäljare möter, särskilt när höga arbetskrav och kvantitativa mål dominerar över deras mänskliga behov och välbefinnande. Att arbeta som butikssäljare innebär bevisligen en ständig balansakt mellan att tillgodose kundernas individuella behov och önskemål samtidigt som arbetsgivarens krav och försäljningsmål ska upprätthållas, vilketför många butikssäljare kan innebära en utmaning. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativ metod och det teoretiska ramverk som använts är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell samt Arlie Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete, känsloregler samt yt- och djupagerande. Genom det empiriskt insamlade materialet tillsammans med det teoretiska ramverket framträdde tre centrala teman som utgjorde resultatet för undersökningen, vilka är följande: Den nya Taylorismen – kombination mellan emotionellt arbete och säljpress, Nivåer av förutsättningar – från kund till ledning, Att ta kontroll och motstå alienation, När organisationens stöd brister spelar kollegorna en avgörande roll. Resultatet visar således sammanfattningsvis en framträdande bild av hurbutikssäljares arbetsmiljö präglas av höga försäljningskrav, subtila förväntningar på emotionella investeringar i arbetet och bristande förutsättningar. För att hantera arbetskraven söker butikssäljarna stöd från kollegor och försöker själva skapa en arbetskultur som motstårindividualism och alienation, när de förutsättningar som arbetsgivarna tillhandahåller anses otillräckliga.