Syftet med studien var att undersöka om upplevelsen av Work-Life Balance (uppdelat på Family-Work Conflict och Work-Family Conflict) var beroende av kön och av huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte. Studien syftade även till att undersöka om kvantitativa arbetskrav och beslutskrav kunde predicera WLB.  En webbenkätundersökning användes för att genomföra studien, i vilken lärare från 10 olika gymnasieskolor i Sverige deltog. Totalt besvarade 125 gymnasielärare enkäten, varav 103 enkäter var fullständiga och användes i studien. Resultaten visade att män upplevde mer WFC än kvinnor samt att deltagare med barn under 13 år rapporterade större FWC än deltagare som inte hade det. Resultatet visade även att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC, alltså att höga kvantitativa arbetskrav innebar att arbetslivet kom i konflikt med familjelivet, 30,5 % av variationen i WFC kan förklaras av variationen i kvantitativa arbetskrav. / The aim of the study was to investigate whether the experience of the Work- Life Balance (divided on Family -Work Conflict and Work -Family Conflict) was dependent on gender and whether the participants had children under 13 years old or not. The study also aimed to investigate whether quantitative work demands and decision demands could predict WLB. The study was conducted as a web survey, in which teachers from 10 different high schools in Sweden participated. A total of 125 surveys were submitted, 103 of these were complete surveys and were used in the study. The results of the study showed that men experienced WFC more than women and participants that had children under the age of 13 reported a higher level of FWC than participants that did not have children under the age of 13. The result also showed that quantitative work demands predicted WFC, thus high quantitative work demands resulted in a bigger conflict between work life and personal life, 30, 5 % of the variation in WFC can be explained by the variation in quantitative work demands.

I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.

Studien syftade till att undersöka anledningar till att tjänstepersonal utan extra övertidsersättning arbetar övertid inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Prediktorerna arbetskrav, arbetets plats i ens liv, inre och yttre arbetsmotivation samt harmonisk och manisk passion för arbetet undersöktes mot utfallsvariabeln övertidstimmar. Studien genomfördes som en enkät som skickades ut digitalt genom Google Forms till 16 bemannings- och rekryteringsföretag. QPS Nordic behandlade frågor om arbetskrav, arbetets plats i ens liv samt inre och yttre arbetsmotiv medan PTWS behandlade frågor om harmonisk och manisk passion för arbetet. Resultatet visade att arbetskrav predicerade arbetade övertidstimmar. Korrelationen var positiv vilket innebar att arbetskrav ökade med andelen övertid. Ingen skillnad observerades i övriga prediktorer. Studiens slutsats var att det var arbetskrav som fick tjänstepersonal inom rekryterings- och bemanningsbranschen att arbeta övertid, vilket arbetsgivare bör vara uppmärksamma på i och med de hälsokonsekvenser som kan vara till följd av övertidsarbete. / The study aimed to investigate reasons to work overtime among employees without overtime compensation in the staffing and recruitment industry depending on work demands, the place of work in one’s life, internal and external working motivation and harmonious and obsessive passion toward work. The study was conducted as a digital survey sent to 16 companies. QPS Nordic measured work demands, the place of work in one’s life and internal and external working motivation. PTWS measured harmonious and obsessive passion toward work. The present study showed that work demands predicted overtime hours. No difference was observed in the other predictors. The conclusion of the study was that work demands made employees in the staffing and recruitment industry work overtime hours and that employers should pay attention to this regarding the health implications resulting from working overtime.

Being a manager means taking responsibility with many daily decisions. The work requirements are usually high, which can lead to an unsustainable situation as you work significantly more than you should. Previous research made on the subject shows more and more managers feeling worse, partly due to the high workload. What has also been shown is that managers give the illusion of feeling good, even though they do not, as the work in reality is perceived as both demanding and hectic. The study aims to examine managers' perceived well-being and under what circumstances this is affected, and whether there is any difference between men and women. To investigate this, a qualitative method has been applied, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women who are all managers and have some type of personnel responsibility. The collected empirical evidence showed that all the managers surveyed were well, even though nine out of ten worked more than full time. Most also showed an awareness of how workload can have a negative impact if you do not have the right conditions. Circumstances that may affect well-being are, for example, resources, motivation and relationships. Overall, the women were more positive in their answers, while the men were instead somewhat more thoughtful and open to raising problems that could exist. The study can be summarized that all managers who were interviewed experienced a good well-being at their workplace. / Att vara chef innebär ett ansvarstagande med många dagliga beslut. Arbetskraven är oftast höga, vilket kan leda till en ohållbar arbetssituation då man arbetar betydligt mer än vad man ska. Tidigare undersökningar som genomförts inom ämnet resulterar i att allt fler chefer mår sämre, bland annat på grund av den höga arbetsbelastningen. Vad som även påvisats är att chefer utger sig för att må bra, trots att de inte gör det, då arbetet i verkligheten upplevs som både krävande och hektiskt. Studien syftar till att undersöka chefers upplevda välbefinnande och under vilka omständigheter detta påverkas, samt om det skiljer sig något mellan män och kvinnor. För att undersöka detta har en kvalitativ metod tillämpats, där tio semistrukturerade intervjuer genomförts med fem män och fem kvinnor som alla är chefer och besitter någon typ av personalansvar.  Den insamlade empirin visade att alla de tillfrågade cheferna mådde bra, trots att nio av tio arbetade mer än heltid. De flesta visade även en medvetenhet kring hur arbetsbelastning kan ha en negativ påverkan om man inte har rätt förutsättningar. Omständigheter som kan komma att påverka välbefinnandet är exempelvis resurser, motivation och relationer. Överlag var kvinnorna mer positiva i sina svar medan männen istället var något mer fundersamma och öppna till att lyfta problem som kunde finnas. Studien kan sammanfattas med att alla chefer som intervjuats upplevde ett gott välbefinnande på sin arbetsplats.

Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanchefer inom privat sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö utifrån sina krav, sin kontroll och det sociala stödet i arbetet. Mellanchefer är en utmärkande grupp med sämre psykosocial arbetsmiljö och chefer i allmänhet har högst rapporterade fall relaterat till stress och andra psykiska påfrestningar. De upplever krav och press från olika håll som medför en ökad stress och känsla av att vara otillräcklig. Studiens utgångspunkt är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell, som utifrån tre faktorer visar hur de fungerar ihop för att antingen utveckla en god eller dålig arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta mellanchefer intervjuats och de är verksamma inom samma företag. Intervjuerna och tidigare forskning ligger till grund för att uppnå studiens ändamål. Jämfört med tidigare forskning, visar studiens resultat att intervjupersonerna upplever en god psykosocial arbetsmiljö. De har höga arbetskrav som kräver mycket tid men mellancheferna motiveras av utmaningarna rollen för med sig. Vidare upplever mellancheferna att de har hög kontroll och högt socialt stöd och kan således hantera de höga arbetskraven. / The purpose of this study has been to investigate how middle managers in the private sector experience their psychosocial work environment based on their demands, their control, and the social support at work. Middle managers are a distinctive group with a worse psychosocial work environment and managers in general have the highest reported cases related to stress and other psychological strains. They experience demands and pressure from various quarters which lead to increased stress and a feeling of being inadequate. The starting point of the study is Karasek and Theorell's demand-control-support model, which based on three factors shows how they work together to either develop a good or bad work environment. The survey was conducted with semi-structured interviews. A total of eight middle managers have been interviewed and they are active within the same company. The interviews and previous research are the basis for achieving the purpose of the study. Compared to previous research, the study's results show that the interviewees experience a good psychosocial work environment. They have high work demands that require a lot of time, but the middle managers are motivated by the challenges the role brings. Furthermore, the middle managers feel that they have high control and high social support and can thus handle the high work demands.

Arbetsmotivation på en arbetsplats kan kännetecknas av en bra arbetsmiljö, ett ökat ansvarstagande och att chefen och medarbetarna strävar efter att uppnå samma mål. I det moderna arbetslivet har arbetsmarknaden förändrats med ständiga effektiviseringar och slimmade organisationer. En påföljd är att andelen tidsbegränsat anställda har ökat som anställningsform. Syftet med denna studie var att få en utökad kunskap om faktorer som kan påverka arbetsmotivation med betoning på eventuella skillnader i arbetsmotivation mellan olika anställningsformer. Studien genomfördes på fem anläggningar inom bad- och friskvårdsbranschen i södra Sverige och 114 personer, fast- och tidsbegränsat anställda deltog. För att mäta arbetsmotivation utvecklades en skala baserad på QPS-Nordic 34+ (General Nordic Questionnaire for Psychology and Social Factors at work), som avser att mäta psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Från denna skala valdes sju domäner: arbetskrav, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur, ledarskap, engagemang i organisationen, och arbetsmotiv, tillsammans med tre frågor om kön, ålder och arbetsposition. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i arbetsmotivation mellan anställningsformer. Däremot sågs en positiv signifikant korrelation mellan ålder och organisationsengagemang, arbetskrav och organisationskultur. Resultaten bekräftar tidigare forskning som visat att äldre är mer motiverade än yngre medarbetare. / Job satisfaction in the workplace can be characterized by a good working environment, increased responsibility and that the manager and the employees strive to achieve the same goal. In modern working life, the job market changed with effectiveness and leaner organizations. A sanction is that the proportion of temporary employees has increased as a form of employment. The purpose of the study was to get an expanded knowledge of the factors that may affect the work satisfaction with the illustration of any differences in motivation between different forms of employments. The study was conducted at five facilities within bath and healthcare organisation in the south of Sweden with 114 persons, permanent and temporary employees. To measure job satisfaction developed a scale based on the QPS Nordic 34+ (General Nordic Questionnaire for Psychology and Social Factors at Work), designed to study psychological and social factors at work. From this scale was seven domains chosen: Job requirement, Control at work, Social interaction, Organizational culture, Leadership, Commitment to the organization, and Job designs, along with three questions about gender, age and working position. The results showed no significant difference in job satisfaction between forms of employment. There was however a positive significant correlation between age and organizational commitment, job requirement and organizational culture.  The results did not show any significant differences in job satisfaction between forms of employment. The results confirm previous research showing that older people are more motivated than younger employees.

Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för människor då en stor del av livet spenderas i arbetslivet och det medför att det är viktigt med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Arbetslivet har under de senaste åren förändrats mycket på grund av informations- och kommunikationsteknikens utveckling vilket möjliggjort ett flexiblare arbetssätt och att en stor del av arbetet bedrivs med hjälp av teknik. Förändringen inom hur och när anställda utför sitt arbete motiverar studier som vill öka förståelsen för anställdas upplevelser av tillgänglighet i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever sin hälsa i relation till att vara tillgänglig i arbetet. En kvalitativ metod valdes med ett urval av fem personer verksamma inom konsult- och rådgivningsbranschen intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det upplevdes finnas både för- och nackdelar med att vara tillgänglig i arbetet. Tillgängligheten medför kontroll över anställdas arbete men det uppstår även en upplevelse av behov av att vara tillgänglig vilket medför en negativ påverkan på anställdas hälsa i form av stress. Det visar även på att arbetsgivaren har ett visst ansvar för att stötta sina anställda att hantera tillgängligheten för att arbeta mer hälsofrämjande med anställdas hälsa och en hälsofrämjande arbetsplats. / The workplace is an important arena for people since they spend a significant amount of their lifetime with work. This imposes that the workplace is an important arena for health promotion. The development of information and communication technology during the last decades has contributed to new ways of working in terms of flexibility and how work is performed. The change in how and when employees perform their work motivates further studies to increase the understanding of employees’ experience of the availability of work. The purpose of this study is to examine how employees perceive their health in relation to be available for work. A qualitative approach was selected in which five individuals working in consulting and advisory services industry were interviewed. The interviews were analyzed with a manifest content analysis. The result indicates that perceptions of availability for work comes with both advantages and disadvantages. Accessibility provides enhanced control over work tasks but there is also a perceived need to be available. Which can result in a negative impact on employees’ health in the form of stress. The study further indicates that the employer has a certain responsibility to support their employees to cope with the challenges that comes with availability to actively promote the health of employees.

I vård och omsorgssektorn är sjukfrånvaron hög. Det finns många orsaker till ohälsa och i många fall är det arbetsrelaterat och de anställda har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och främst stress. Finns det en obalans i arbetslivet och kraven överstiger resurserna kan det få negativa effekter. En god arbetsmiljö kan inspirera medarbetaren till att behålla sina egna resurser och bidra till en ökad medvetenhet relaterat till välbefinnande. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan skydda individer från att utveckla psykiska ohälsa orsakad av stress. Måttlig intensitet av träning, 150 minuter per vecka är tillräckligt för att uppleva mindre stress och ett ökat välbefinnande. Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att arbetet ska anpassas till den enskilda arbetstagarens psykiska och fysiska förutsättningar. I det ingår att undvika stress genom att anpassa arbetet till arbetstagaren. Syftet med studien är att belysa om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetare inom vård och omsorg. En kvantitativ metod har använts och olika professioner i vård och omsorgssektorn har svarat på en enkät. Resultatet visar att det inte finns signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan de som inte är fysiskt aktiva och de som är fysiskt aktiva. Däremot finns det ett samband mellan fysiskt aktiva individer kopplat till att de har lättare att hantera arbetskrav i form av arbetsmängd. De fysiskt aktiva upplever att de har stöd från arbetskamrater vänner och familj i större utsträckning än de fysiskt inaktiva. / In the healthcare and care sector sick leave is high. There are many causes of ill health and in many cases it is work-related and employees have an increased risk of mental illness and, above all, stress. If there is an imbalance in working life and the requirements exceed the resources, it can have negative effects. A good working environment can inspire the employee to maintain his own resources and contribute to increased awareness of well-being. Physical activity has positive effects on health and can protect individuals from developing mental health caused by stress. Moderate intensity of exercise, 150 minutes per week is enough to experience less stress and increased well-being. The Work Environment Act requires employers to adapt the work to the individual employee. The purpose of the study is to highlight whether there is a connection between physical activity and the experience of stress and the psychosocial work environment of the employee in healthcare and care. A quantitative method has been used and various professions in the healthcare and care sector have responded to a questionnaire. The result shows that there is no significant difference in the experience of stress between those who are not physically active and those who are physically active. On the other hand, there is a connection between physically active individuals linked to the fact that they are easier to handle work demands in terms of workload. The physical activists experience that they have support from workmates, friends and family to a greater extent than the physically inactive ones.

En betydelsefull förutsättning för ett hållbart arbetsliv är den psykosociala arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagarens arbetsengagemang. Syftet med studien var därmed att utifrån Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell undersöka i vilken utsträckning de psykosociala faktorerna (arbetskrav, arbetskontroll samt socialt stöd) predicerar arbetsengagemang, samt vilken påverkan distansarbetet har haft på dessa faktorer. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ datainsamling genom en enkätundersökning som skickades ut till ett större företag i Sverige som tillhör handelsbranschen samt via LinkedIn. I studien deltog 109 deltagare där samtliga var över 18 år och hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Mätinstrumenten som användes var UWES-9 och QPS Nordic som var välbeprövade och höll en god validitet. Resultatet från regressionsanalysen och tvåvägs-ANOVAn visade att det förelåg en signifikant relation mellan arbetsengagemang och de psykosociala faktorerna var för sig där arbetskrav hade störst effekt på arbetsengagemang. Det fanns däremot ingen interaktionseffekt på arbetsengagemang mellan arbetskrav och arbetskontroll. Vidare uppvisade resultatet att Covid-19 pandemin ej hade förändrat deltagarnas upplevelse av arbetsengagemang, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd. Avslutningsvis utföll slutsatsen till att studien kan bidra med ökad förståelse gällande dessa prediktorers enskilda påverkan på arbetsengagemanget. / An important condition for a sustainable working life is the psychosocial work environment and its impact on the employee's work engagement. The aim of the study was therefore to investigate how the psychosocial factors (work demand, control at work and social support), based on Karasek och Theorells demand-, control- and support model, predict work engagement and what impact teleworking has. To answer the purpose, a quantitative data collection was performed through a survey that was sent out to a larger company in retail industry and through LinkedIn. The study involved 109 participants, all of them were over 18 years old and had work as their main occupation. The measuring instruments that were used were UWES-9 and QPS Nordic, which were well-proven and had good validity. The results from the regression analysis and the two-way ANOVA showed that there was a significant relation between work engagement and the psychosocial factors separately, where work demands had the biggest effect on work engagement. However, there was no interaction effect on work engagement between work demand and work control. Furthermore, the results showed that the Covid-19 pandemic had not changed the participants' experience of work engagement, work demand, work control and social support. The conclusion was that the study can contribute to an increased understanding of these predictors' individual impact on work engagement.