På senare tid har media uppmärksammat läraryrkets arbetsmiljö som i många avseenden inte är hållbar. Grundskollärare tillhör idag en av de yrkesgrupper där arbetsmiljön har en stor påverkan för deras arbetsmiljö och hälsa. Syftet med studien var att belysa grundskollärares upplevelser av arbetskrav, social stöd och egenkontroll och dess eventuella påverkan för deras arbete. Studien undersökte även vilka faktorer i läraryrket som grundskollärarna anser framkallar stress. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts med 8 verksamma grundskollärare. Resultatet visar att grundskollärarnas arbete består av mer än bara undervisning och att arbetskrav, socialt stöd och egenkontroll har en påverkan i deras arbete men att samtliga lärare upplever och handskas med dem på olika sätt. Samtliga lärare har vid något tillfälle i yrket upplevt stress och det är olika faktorer som bidragit till upplevelsen. Slutsatsen kan förklaras med att läraryrket är ett yrke där stress förekommer i olika grad och att varje lärare upplever och handskas med det på sitt sätt. Arbetskrav förekommer i arbetet både från lärarna själva och från omgivningen och sättet att kontrollera kraven är individuellt. Det sociala stödet har en betydande roll men det är inte alla lärare som upplever att det stödet finns.

Föreliggande studie syftade till att besvara hur korttidsanställda banktjänstemän upplevde stress i arbetet på grund av deras yrkesroller och arbetssituationer, samt undersöka hur och varför dessa banktjänstemän hanterade den arbetsrelaterade stressen. För att undersöka detta utgick studien från en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med fyra heltidsanställda banktjänstemän som hade korttidsanställningar. Semistrukturerade intervjufrågor tillämpades under intervjuerna. Studien utgick från fyra teorier; Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, Blochs teori om flyt och stress i arbetslivet, Karasek och Theorells teori om krav-kontroll-socialt stöd samt ERI-modellen av Siegrist. Resultatet visade att de bankanställda upplevde stress i arbetslivet och att detta kunde härstamma från ett antal faktorer. Däribland fann studien att en obalans existerade mellan de arbetskrav som ställdes på de bankanställda relativt deras möjligheter att kunna påverka arbetsprocesserna. Detta i kombination med bristande möjligheter för de bankanställda att få direkt stöd och hjälp från kollegor ledde till känslor av frustration och ängslighet, vilket ökade stressemotionerna. Att erhålla beröm var ett uppskattat inslag i arbetet men upplevdes vara en otillräcklig kompensation givet deras arbetsinsatser. Det faktum att de inte fick tryggare anställningsformer bidrog till känslor av oro och prestationsångest eftersom de ständigt såg behov av att behöva bevisa sig för organisationen. Slutligen upplevde de bankanställda stressemotioner eftersom de ständigt behövde tänka för gällande deras uppförande på arbetsplatsen så att de skulle kunna leva upp till den strikta och professionella yrkesrollen. För att mitigera stressemotionerna som uppkom i arbetslivet brukade de bankanställda prata ut till kollegor, vänner och familjemedlemmar vilket gav de möjlighet till att ventilera. Dessutom umgicks de bankanställda under mer avslappnade former, såsom afterwork, för att hantera stressen och ge sig själva möjlighet till att slappna av och återhämta sig. En potentiell förklaring till varför de bankanställda valde att arbeta under stressiga arbetsförhållanden var att de önskade skapa förutsättningar för en trygg framtida karriär.

Denna studie syftar till att utforska faktorer som påverkar engagemang på arbetsplatsen, med särskild inriktning på både arbetskrav och resurser. Genom att tillämpa JD-R (Job Demand- Resource) modellen som ett teoretiskt ramverk och integrera flera pedagogiska teorier om engagemang, strävar studien efter att identifiera och analysera de huvudsakliga faktorerna som bidrar till medarbetares upplevelse av engagemang på arbetsplatsen. Genom semi- strukturerade intervjuer undersöktes deltagarnas perspektiv på engagemang, arbetskrav och resurser på arbetsplatsen. Faktorer som personligt intresse för arbetet, en känsla av yrkesstolthet och ett stödjande ledarskap visade sig vara avgörande för att främja engagemang. Arbetskraven inkluderar hög arbetsbelastning och vissa tidskrav, medan resurser visar sig i form av stöd från kollegor och positivt ledarskap, men även vikten av självförtroende. Förändringar i organisationen kräver öppen kommunikation för att möjliggöra delaktighet och motivation. Studien betonar vikten av en balanserad arbetsmiljö där medarbetares arbetskrav och resurser möts på ett rättvist och stöttande sätt för att främja långsiktigt engagemang och välbefinnande på arbetsplatsen.

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.</p>

En enkätundersökning genomfördes vars syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan grundskolelärares arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och subjektivt välmående. Syftet var också att undersöka om det fanns någon relation mellan arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och upplevelse av stress. Urvalet bestod av 365 grundskolelärare. Enkäten besvarades via en länk som med mail skickades ut till de grundskolor som valde att delta i undersökningen. En länk lades också ut på olika Facebook grupper för att öka stickprovets storlek. Prediktorerna krav, kontroll och socialt stöd mättes med General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34+). Beroendevariabeln subjektivt välmående mättes med The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Beroendevariabeln stress mättes med QPS Nordic-34+. Data analyserades i dataprogrammet SPSS med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd signifikant predicerade grundskolelärarnas välmående. Vidare visade resultatet att krav och kontroll signifikant predicerade upplevelsen av stress. Socialt stöd predicerade inte upplevelsen av stress signifikant. Trots vissa begränsningar i undersökningen har slutsatsen gjorts att krav, kontroll och socialt stöd är av betydelse för lärares välmående. Arbetsrelaterade krav och kontroll kan förklara deltagarnas upplevelse av stress. Resultatet diskuterades i relation till tidigare genomförda studier. För vidare forskning gavs förslag om att använda en skala som också mäter externa krav som kopplas ihop med grundskolelärares sociala interaktion med elever och deras vårdnadshavare. / A survey was constructed whose purpose was to examine if there was a relationship between the primary school teacher work-related demands, control, social support and subjective well-being. The aim was also to examine whether there was any relationship between work-related demands, control, social support and experience of stress. The sample consisted of 365 primary school teacher. The questionnaire was answered by a link as with email was sent out to the schools that chose to participate in the survey. A link was also posted on various Facebookgroups to increase the sample size. The predictors demands, control and social support was measured with the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34 +). Dependent variable subjective well-being was measured with The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Dependent variable stress was measured with QPS Nordic-34 +. Data were analyzed in the computer program SPSS using a multiple regression analysis. The results showed that demands, control and social support significantly predicted primary school teachers' well-being. The results also showed that demand and control significantly predicted the experience of stress. Social support predicted no experience of stress significantly. Despite some limitations in the study the conclusion has been made that the demands, control and social support are important for teachers' well-being. Work-related demands and control can explain participant’s experience of stress. The results were discussed in relation to previous studies. For further research a suggestion was to use a scale that also measures the external requirements linked with primary school teachers' social interaction with the pupils and their guardian.

<p>Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.</p>

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar: - Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv? - Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande? - Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress? Metod Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats ordagrant vilket gör att data inte sorterats ut innan analys och tolkning. De har bearbetats genom upprepad genomläsning av det transkriberade materialet och sedan sammanfattats var för sig. Relevanta tankegångar och citat för frågeställningarna har därefter plockats ut. Vidare kopplas materialet ihop med de teoretiska modeller kring ledarskap och stress som studien grundar sig på. Resultat De övergripande kraven från mellanchefens olika relationer består av att personalen vill bli sedda, från ledningen att budgeten ska hållas samt administrativa krav och från samhället att verksamheten ska följa de riktlinjer som är uppsatta. Kraven mellanchefen har på sig själv handlar om att uppfylla de krav som ställs från personal, ledning och samhälle samt att inte kräva mer av sig själv än att göra sitt bästa. Orsaker till känsla av upplevd stress är det administrativa arbetet, att det dyker upp oväntade saker som ska göras eller lämnas in, ekonomiska krav samt att balansera och motsvara alla krav som ställs ifrån de relationer en mellanchef har. Slutsats Motstridiga krav och förväntningar samt brist på kontroll kan ge upphov till upplevd stress. Som mellanchef krävs strategier för att hantera problematiken och hitta en balans i tillvaron. Strategierna kan bestå av prioritering, planering, gränsdragning, stöd, reflektioner, "gilla läget", koppla bort arbetet samt göra saker som skapar må bra känslor.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats. Utifrån den teoretiska modellen jag valde för studien deducerade jag tre hypoteser. Hypoteserna operationaliserade jag på basis av data från Levnadsnivåundersökningar (LNU) 2000. Samtliga hypoteser kunde jag anta med stöd av studiens resultat. Studiens resultat visar att anställda i arbetsförhållanden med hög stress dvs. arbetsförhållanden som karaktäriseras av höga arbetskrav utan betydande autonomi har minst tillfredsställelse i arbetet. Anställda i arbetsförhållanden med höga arbetskrav i kombination med betydande autonomi är däremot mycket mer tillfredsställda (arbete med positiv stress). Socialt stöd och hjälp från arbetskamrater visar sig också öka tillfredsställelsen i arbetet. Slutligen föreslår jag bland annat vidare studier om skillnaden i arbetstillfredsställelse mellan könen.