Syftet med studien är dels att få en ökad förståelse över hur generation Z upplever sin arbetsmiljö inom telefonrådgivande yrken, dels att få en ökad kunskap om vilka utmaningar i arbetsmiljön som kan leda till sjukfrånvaro. Studien genomfördes i samarbete med en stor privat organisation i Sverige. Utifrån ett Human Resources (HR) perspektiv ser vi ett behov av att få en ökad förståelse för medarbetarens perspektiv för att främja en hälsosam arbetsmiljö för generation Z inom telefonrådgivande yrken. Studiens syfte har en kvalitativ ansats och den forskningsdata som presenteras består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från generation Z, individer födda mellan åren 1995 och 2010. Den tematiska analysen genererade fyra teman: Stödjande funktioner för att må bra på arbetsplatsen, upplevelser av telefonrådgivning som yrke, utmaningar på arbetsplatsen, och sjukfrånvarokultur. Resultatet i studien visar att upplevelsen av det kollegiala stödet är avgörande för att må bra på arbetsplatsen. Utmaningarna återfinns i svåra samtal och ökade känslomässiga krav inom telefonrådgivande yrken hos generation Z i vår studie. Resultatet bidrar med en bekräftelse på kunskap som redan fanns utifrån de utmaningar på arbetsplatsen som kan leda till sjukfrånvaro. Resultatet visar på att generation Z:s önskemål inte är unika, utan snarare framstår som en önskelista som alla medarbetare har. För att få en ökad kunskap om vad som främjar en god och hälsosam arbetsmiljö för generations Z behöver framtida studier dels innehålla flera respondenter, dels jämföra medarbetarnas upplevelser och chefernas erfarenheter. / The aim of the study is partly to gain an increased understanding of how generation Z experiences their work environment within telephone counseling professions, and partly to gain an increased knowledge of which challenges in the work environment can lead to sick leave. The study was carried out in collaboration with a large private organisation in Sweden. From a Human Resources (HR) perspective, we see the need to gain an increased understanding of the employee's perspective to promote a healthy work environment for generation Z within telephone counseling professions. The purpose of the study has a qualitative approach and the research data presented consists of semi-structured interviews with respondents from generation Z, individuals born between the years 1995 and 2010. The thematic analysis generated four themes: Supportive functions for well-being in the workplace, experiences of telephone counseling as a profession, challenges in the workplace, and sickness absence culture. The results of the study show that the experience of collegial support is crucial for feeling good at work. The challenges are found in difficult conversations and increased emotional demands in telephone counseling professions among generation Z in our study. The result contributes with a confirmation of knowledge that already existed based on the challenges in the workplace that can lead to sick leave. The results show that generation Z: s wishes are not unique, but rather appear as a wish list that all employees have. To gain an in-depth knowledge of what promotes a good and healthy work environment for generation Z, future studies need to include several respondents, and to compare the employees' and the managers' experiences.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur synen på en 4-dagars arbetsvecka ser ut i samband med upplevelsen av arbetskrav och work-life balance hos anställda inom spelutvecklingsindustrin. Denna industri är unik för sina olika arbetsrelaterade problem, som bland annat återkommande tidsperioder med en extrem överbelastning av arbete, där 4-dagars arbetsveckan har blivit omtalad runtom i världen och anses kunna förbättra många av de utmaningar inom arbetet som spelutvecklingsindustrin i nuläget har. För att samla in data distribuerades en enkät till 120 anställda i ett svenskt spelutvecklingsföretag. Skalor om work-life balance, arbetskrav och synen på 4-dagars arbetsveckan inkluderades i enkäten, samt demografiska frågor och frågor om boendesituation och crunch. Totalt deltog 58 respondenter i undersökningen, där en deskriptiv- och korrelationsanalys gjordes av datan. Resultatet visade på ett statistiskt signifikant samband mellan synen på 4-dagars arbetsveckan och work-life imbalance, samt mellan work-life imbalance och arbetskrav. Uppsatsen har bidragit med skapandet av ett nytt mått för synen på 4-dagars arbetsveckan och diskuterar metodologiska styrkor och begränsningar i samband med resultatet och framtida forskning.