Syftet med föreliggande uppsats var att studera vilka motivationsfaktorer, passionsfaktorer samt vilken grad av självförtroende som uppvisas hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Vidare undersöktes samband mellan passion och självförtroende samt hur motivation var relaterat till passion och självförtroende. I studien deltog 288 manliga och kvinnliga fotbollspelare i åldrarna 15-17 år (M=16,02, Sd=1,06) från svenska ungdomslandslaget i fotboll. I studien användes Vealeys Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) och The Passion Scale (PS). Resultatet visade att det fanns statistiska signifikanta samband mellan de tre variablerna passion, motivation och självförtroende. Vidare påvisades att inre motivationsfaktorer var främst förekommande bland ungdomslandslagsfotbollspelare samt att individerna med harmonisk passion uppvisade starkare samband med självförtroende än individer med tvångsmässig passion. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning. Likt alla forskningsområden behövs ytterligare forskning med slumpmässigt urval för att kunna fastställa några säkra slutsatser gällande huruvida resultaten går att generalisera på den stora populationen. / The purpose of the study was to investigate motivationalfactors, passionfactors and level of confidence players among the youth Swedish nationalteam in soccer. Furthermore the relationship between passion and confidence was investigated and also how motiovation is related to passion and confidence. 288 male and female soocer players aged between 15-17 (M=16.02, Sd=1.06) took part of the study. Vealey Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) andThe Passion Scale (PS) was used in the study. The results showed statistically significant relationships between passion, motivation and confidence. The results showed that internal motivational factors was most common in youth national team players and that harmonic passion showed a more significant relationship with confidence than obsessive passion did. Further the results were analyzed and discussed in relation theories and earilier findings. Like all fields of research, further research on a wider population and with larger sample is needed in order to establish any form of conclusions.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om perfektionism respektive tvångsmässig passion kan predicera träningsberoende. I studien deltog 108 gym/CrossFit- utövare mellan 18-60 år (M=34.18, SD=10.77). Två hypoteser utvecklades (1) perfektionism är en signifikant prediktor rörande träningsberoende och (2) tvångsmässig passion är en signifikant prediktor gällande träningsberoende. Hypoteserna testades därefter i enkla regressionsanalyser. Resultatet visade att både perfektionism och tvångsmässig passion var prediktorer till träningsberoende. Perfektionism och tvångsmässig passion förklarade 21% respektive 39% av variansen i träningsberoende. Resultatet understryker att både perfektionism respektive tvångsmässig passion verkar kunna förklara utvecklandet av träningsberoende. Studiens resultat diskuterades utifrån Egorov och Szabo (2013) modell av uppkomsten till träningsberoende och tidigare forskning samt empiri. Ytterligare forskning är av behov för att öka förståelsen kring bakomliggande faktorer till träningsberoende / The purpose in the present study was to investigate if obsessive passion respectively perfectionism predicted exercise dependence. In the current study 108 gym/CrossFit- members participated between the ages 18-60 (M=34.18, SD=10.77). Two hypothesis were developed (1) perfectionism is a significant predictor regarding exercise dependence and (2) obsessive passion is a significant predictor regarding exercise dependence. These hypothesis were tested by simple linear regression analyses. The regression analyses showed that both perfectionism and obsessive passion predicted exercise dependence. Perfectionism and obsessive passion accounted for 21% respectively 39% of the variance in exercise dependence. The results emphasize that both perfectionism respectively obsessive passion seem to explain the development of exercise dependence. With foundation in the results the discussion centred around the interactional model of exercise dependence by Egorov and Szabo (2013) as well as previous research. Further research is needed in order to better understand which factors underlie exercise dependence.

No description available.

Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader mellan crossfitutövare och traditionellt gymaktiva i muskelsträvan, träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion och träningsmängd samt undersöka samband avseende dessa variabler. Vidare undersökte studien om exponering för tränings- och utseenderelaterade bilder, tvångsmässig passion samt ökat träningsbeteende efter exponering för bilder på instagram kan predicera muskelsträvan. Genom en kvantitativ forskningsansats fick deltagarna besvara en enkät innefattande mätinstrumenten: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, The Passion Scale, Drive for muscularity scale. Utifrån ett bekvämlighetsurval rekryterades 156 deltagare (66 män och 89 kvinnor, en person uppgav inte kön) i åldern 16-65 år (M=28). Studien visar att crossfitutövare har mer muskelsträvan, träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion samt träningsmängd jämfört med traditionellt gymaktiva. Muskelsträvan visade positiva samband med träningsrelaterat instagram-användande, tvångsmässig passion samt träningsmängd. Vidare visade studien att exponering för tränings- och utseenderelaterade bilder på Instagram, tvångsmässig passion samt ökat träningsbeteende efter exponering för bilder på Instagram kan predicera muskelsträvan. För framtida forskning föreslås att undersöka om andra grupper med stort träningsrelaterat instagram-användande också har mer muskelsträvan samt tvångsmässig passion.

員工具有工作熱情對企業與員工本身都有正面效益，因此，如何提高員工的工作熱情，是企業必須要關心的議題。然而，過去雖有研究指出直屬主管的行為對於員工工作熱情具有一定的影響力，但少有文獻有進一步的探討，因此，本研究希望從主管行為的角度出發，深入探討哪些主管行為有助於提高員工的工作熱情。本研究分成兩階段進行，第一階段透過文獻回顧，以及訪談五位實務界的專家，瞭解有哪些主管行為能提高員工工作熱情，並依照文獻資料與訪談結果編制主管行為問卷。第二階段使用第一階段發展的問卷進行量化驗證，以確認文獻與專家們提到的主管行為是否對員工工作熱情有正向的影響。 本研究問卷共蒐集到259個有效樣本，來自六家電子資訊業與兩家金融業，受測者皆為在職超過六個月以上的正職員工。本研究以階層迴歸分析確認主管行為變項與員工工作熱情變項間的關係，結果發現主管行為的「積極的指導與關懷」對和諧式熱情有正向影響；另外，主管行為的「以員工為中心的激勵」對和諧式熱情與強迫式熱情皆有正向的影響。 / Work passion can have noticeable beneficial effects on both employees and employers. Therefore, raising the employee’s passion for work is one of the key points which enterprises need to concern. There are some researches indicate that the behaviors of direct supervisors can impact on work passion of employee but the relationship remains unexplained. Here we’d like to investigate that from supervisor’s perspective, what kind of behavior from managers can enhance the work passion of employee. In the first part of this research, we have gone through reviews from both references and interviews of 5 managers from industry to conclude the specific behaviors which influence the work passion. Then we have induced a questionnaire according to the factors. Later, we have measured quantitatively from the survey and we have verified the relationships between supervisor’s behavior and employee’s work passion. We have collected 259 effective samples from 8 companies including IT, electronics, and financial industries. The subjects need to be a full-time employee for at least 6 months. This research takes hierarchical regressions to analyze the relationships between supervisors’ behaviors and employee’s work passion, and we found the “aggressive instruction and care” have productive influence on the harmonious passion. Besides, “employee-oriented encourage” also have affirmative effect on both harmonious passion and obsessive passion of workers.

Studien syftade till att undersöka anledningar till att tjänstepersonal utan extra övertidsersättning arbetar övertid inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Prediktorerna arbetskrav, arbetets plats i ens liv, inre och yttre arbetsmotivation samt harmonisk och manisk passion för arbetet undersöktes mot utfallsvariabeln övertidstimmar. Studien genomfördes som en enkät som skickades ut digitalt genom Google Forms till 16 bemannings- och rekryteringsföretag. QPS Nordic behandlade frågor om arbetskrav, arbetets plats i ens liv samt inre och yttre arbetsmotiv medan PTWS behandlade frågor om harmonisk och manisk passion för arbetet. Resultatet visade att arbetskrav predicerade arbetade övertidstimmar. Korrelationen var positiv vilket innebar att arbetskrav ökade med andelen övertid. Ingen skillnad observerades i övriga prediktorer. Studiens slutsats var att det var arbetskrav som fick tjänstepersonal inom rekryterings- och bemanningsbranschen att arbeta övertid, vilket arbetsgivare bör vara uppmärksamma på i och med de hälsokonsekvenser som kan vara till följd av övertidsarbete. / The study aimed to investigate reasons to work overtime among employees without overtime compensation in the staffing and recruitment industry depending on work demands, the place of work in one’s life, internal and external working motivation and harmonious and obsessive passion toward work. The study was conducted as a digital survey sent to 16 companies. QPS Nordic measured work demands, the place of work in one’s life and internal and external working motivation. PTWS measured harmonious and obsessive passion toward work. The present study showed that work demands predicted overtime hours. No difference was observed in the other predictors. The conclusion of the study was that work demands made employees in the staffing and recruitment industry work overtime hours and that employers should pay attention to this regarding the health implications resulting from working overtime.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur variablerna passion och ångest förhåller sig till varandra samt undersöka om situationen idrottare befinner sig i (träning eller match) har betydelse för dessa samband. I studien deltog 112 idrottare i åldrarna 15–34 år (M=20.2, SD=4.3) från tio olika idrottsföreningar i Halland. Deltagarna mättes en gång inför träning och en gång inför match. Resultatet visade att det förelåg ett negativt signifikant samband mellan harmonisk passion och ångest inför träning (r = -.19, p <.05) och match (r = -.32, p <.01) samt att det inte förelåg ett positivt signifikant samband mellan tvångsmässig passion och ångest inför träning (r = .16, p >.05) och match (r = .07, p >.05). Resultatet visade även att situationen hade en signifikant effekt på deltagarnas upplevda ångest (p <.01). Vidare visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad i upplevd ångest mellan de två formerna av passion (p <.01). Däremot förelåg det ingen signifikant interaktionseffekt mellan de två olika formerna av passion och de två olika situationerna i upplevd ångest (p >.05). Baserat på studiens resultat, framhävs vikten av en harmonisk passion då denna verkar vara en mer hälsosam väg till idrottslig prestation. / The purpose of this study was to investigate how the variables passion and anxiety relate to each other, as well as investigate if the type of situation athletes are exposed to (practice vs. game) is of significance for this relation. In the study, 112 athletes between 15-34 years of age (M=20.2, SD=4.3) from ten different sports associations in Halland participated. The participants were measured once right before a practice and once right before a game. The results showed that there was a negative significant correlation between harmonious passion and anxiety prior to practice (r = -.19, p <.05) and game situation (r = -32, p <.01), but showed no positive significant correlation between obsessive passion and anxiety prior to practice (r = .16, p >.05) and game situation (r = .07, p >.05). Furthermore, the results showed that the type of situation had a significant effect on the level of anxiety among the participants (p <.01). The results also showed that there was a significant difference in levels of anxiety depending on the type of passion (p <.01). However, there appeared to be no significant interaction effect between the two groups of passion and the level of anxiety depending on the situation (p >.05). Based on the results of the study, a harmonious passion is desirable, since this seems to be a healthier road toward athletic performance.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Mental Health Literacy (MHL) och psykologisk ohälsa och hälsa via variablerna emotionell och fysisk utmattning, ångest, depression, muskeldysmorfi, välbefinnande inom idrott, harmonisk passion samt tvångsmässig passion. Det specifika syftet var att undersöka om MHL kan predicera psykologiska hälsa och ohälsa. Tidigare studier har visat signifikanta samband mellan idrottares Mental Health Literacy (MHL) och deras psykologiska hälsa, där forskning indikerar att låga nivåer av MHL leder till försämrad psykologisk hälsa jämfört med de som skattar hög MHL (Kutcher et al., 2016). I föreliggande studie användes en kvantitativ longitudinell forskningsdesign där sammanlagt 70 idrottare deltog i åldrarna 15–35 år (M= 23.7, SD= 5.69). Deltagarna rekryterades via ett tillgänglighetsurval och besvarade en enkät vid två mättillfällen, vilket innehöll sex frågeformulär. Resultatet indikerar att det inte finns något samband över tid mellan MHL och psykologisk hälsa hos idrottare. Detta indikerar att varken låga eller höga nivåer av MHL kan predicera en idrottares kommande psykologiska hälsa. Resultatet i föreliggande studie belyser att det finns goda skäl till mer forskning kring sambandet mellan MHL och psykologisk hälsa inom idrotten. / The purpose of the study was to examine the relationship between Mental Health Literacy (MHL) and psychological health and illness through the variables emotional and physical exhaustion, anxiety, depression, muscle dysmorphia, well-being in sports, harmonious and obsessive passion. More specifically, the purpose was to investigate whether MHL can predict psychological health and illness. Previous studies have shown a significant relationship between athletes' Mental Health Literacy (MHL) and their psychological health, the research indicates that low levels of MHL lead to poorer psychological health compared to those who rate high MHL (Kutcher et al., 2016). A quantitative longitudinal research design was used in this study and a total of 70 athletes aged 15–35 years participated (M = 23.7, SD = 5.69). Participants were recruited via an availability sample and answered a questionnaire on two measurement occasions, which contained six questionnaires. The results indicate that there is no relationship over time between MHL and psychological health. More specifically, the results indicate that neither low or high levels of MHL can predict an athlete's future psychological health. The results of the present study highlight that there are good reasons for more research about the relationship between MHL and psychological health in sports.