Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård. Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård. Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder. Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap. Egna rollers förtydligande, konstaterade mandatets inverkan. Sammarbetsrelationer, blev synlig genom olika yrkesroller i teamet. Erfarenheter, framträdde i form av tolkning av vårdsituationer och moralisk stress och dess betydels för ledarskapet. Utbildningar påvisade bl.a. utbildningar och utbildningsnivåers inverkan. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten Caritativt ledarskap av Bondas (2003) synliggjorde sjuksköterskans ledarskap i betydelse av tesen människa. Caritativt ledarskap ställdes i relation till de fem teserna, människa, caritas motiv, värdighet, mätning och mening med hälso- och sjukvård, och relation till den vårdande kulturen vilket förtydligade hur sjuksköterskor ledarskap inom psykiatrisk vård kan stödjas inom vårdande organisationer. Resultatet indikerar ett outforskat fält avseende sjuksköterskors ledarskap och där flera aspekter kan få betydelse för framtida forskning inom ledarskap för sjuksköterskor som är verksamma inom psykiatrisk vård oavsett deras utbildningsgrad. / Background: In psychiatric care different kind of team interacts where nurses’ leadership affected / affects various group processes. Advanced nurses, targeting mental health services have a responsibility while nurses at undergraduate level performing leadership based on their willingness and ability. Lack of knowledge is what aspects affecting nurses’ leadership in psychiatric care. Aim: The purpose of this structured literature review is to describe aspects that influence nurses' leadership working in psychiatric care. Method: The method systematic literature review with a qualitative design was used and the analysis process consisted of thematic analysis. The result from the articles was based on qualitative and quantitative methods. Result: Six theme and six category emerged; Organizational structure and its influence of the implementation process and communication. Caring culture where supportive leadership and managers of importance for nursing leadership. Clarification of the own Health careers roles, stated mandate impact. Cooperative relationships became visible through different roles in the team. Experience, emerged in the form of interpretation of the care situations and moral stress and its importance for leadership. Education influenced further development and inter alia of the influence of various training and educational levels. Discussion: The theoretical point Caritative leadership of Bondas (2003) made ​​it visible se nursing leadership in the importance of the five theses. Caritative leadership was used in relation to the five theses, human, caritas motive, dignity, measurement and meaning in health care, and relationship to the caring culture which clarified how the leadership of psychiatric nurses in psychiatric care can be supported within caring organizations. The results indicate an unexplored field regarding nurses' leadership and where several aspects may be of importance for future research in leadership for nurses working in mental health care regardless of their education level.

I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.