På grund av att patienter med demenssjukdom är mycket sårbara och blir beroende av andra för att må bra är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. En personcentrerad vårdfilosofi för demensvård har utvecklats av flera forskare inom vårdvetenskap. Syftet är att bekräfta patienten genom att vara närvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berättar om sin situation. När patienten ges frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation kan han/hon bättre bevara sin självkänsla och uppleva ett välbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vårdutveckling. Det saknas tidigare forskning om ledarskap för en personcentrerad vård inom demensvården. Det teoretiska perspektivet i detta arbete utgår från Bondas´ teori om det caritativa ledarskapet.Syfte med denna studie har varit att från vårdchefers perspektiv beskriva ledarskap inom demensvård i relation till personcentrerad vård.Intervjuer med fem ledare för demensvård i Västsverige har genomförts för att fånga deras erfarenheter. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledarna är medvetna om ledarskapets betydelse för att skapa en personcentrerad och caritativ vård för patienterna med demenssjukdom. De arbetar medvetet med att stödja personalen genom att ge tid för reflektion, handledning och bidra till deras kunskapsutveckling. Att bekräfta vårdpersonalen i sin vårdarroll och som personer är viktigt för att de ska kunna ge en individuell vård till patienterna. Genom att stärka ett samspel och en dialog mellan patienter, närstående, vårdpersonal och vårdteamet ges möjlighet till att kunna göra de bästa individuella bedömningarna om vad som bidrar till välbefinnande för patienten. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård. Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård. Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder. Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap. Egna rollers förtydligande, konstaterade mandatets inverkan. Sammarbetsrelationer, blev synlig genom olika yrkesroller i teamet. Erfarenheter, framträdde i form av tolkning av vårdsituationer och moralisk stress och dess betydels för ledarskapet. Utbildningar påvisade bl.a. utbildningar och utbildningsnivåers inverkan. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten Caritativt ledarskap av Bondas (2003) synliggjorde sjuksköterskans ledarskap i betydelse av tesen människa. Caritativt ledarskap ställdes i relation till de fem teserna, människa, caritas motiv, värdighet, mätning och mening med hälso- och sjukvård, och relation till den vårdande kulturen vilket förtydligade hur sjuksköterskor ledarskap inom psykiatrisk vård kan stödjas inom vårdande organisationer. Resultatet indikerar ett outforskat fält avseende sjuksköterskors ledarskap och där flera aspekter kan få betydelse för framtida forskning inom ledarskap för sjuksköterskor som är verksamma inom psykiatrisk vård oavsett deras utbildningsgrad. / Background: In psychiatric care different kind of team interacts where nurses’ leadership affected / affects various group processes. Advanced nurses, targeting mental health services have a responsibility while nurses at undergraduate level performing leadership based on their willingness and ability. Lack of knowledge is what aspects affecting nurses’ leadership in psychiatric care. Aim: The purpose of this structured literature review is to describe aspects that influence nurses' leadership working in psychiatric care. Method: The method systematic literature review with a qualitative design was used and the analysis process consisted of thematic analysis. The result from the articles was based on qualitative and quantitative methods. Result: Six theme and six category emerged; Organizational structure and its influence of the implementation process and communication. Caring culture where supportive leadership and managers of importance for nursing leadership. Clarification of the own Health careers roles, stated mandate impact. Cooperative relationships became visible through different roles in the team. Experience, emerged in the form of interpretation of the care situations and moral stress and its importance for leadership. Education influenced further development and inter alia of the influence of various training and educational levels. Discussion: The theoretical point Caritative leadership of Bondas (2003) made ​​it visible se nursing leadership in the importance of the five theses. Caritative leadership was used in relation to the five theses, human, caritas motive, dignity, measurement and meaning in health care, and relationship to the caring culture which clarified how the leadership of psychiatric nurses in psychiatric care can be supported within caring organizations. The results indicate an unexplored field regarding nurses' leadership and where several aspects may be of importance for future research in leadership for nurses working in mental health care regardless of their education level.

Folkhälsan har en positiv utveckling i Sverige, det innebär att fler lever ett längre liv. Statistik visar att det finns över två miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, det ger en ökad belastning på vård och omsorg, såväl inom landsting, primärvård och kommun. Idag är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården. För att hemsjukvården ska vara patientsäker krävs att teamet runt den äldre patienten samverkar, att planering av vården sker efter bedömning och behov, samt att insatser följs upp och utvärderas. Det ställer krav på sjuksköterskans ledarskap att arbeta med äldre patienter med komplexa vårdbehov. Studier visar att sjuksköterskan känner en osäkerhet i sin roll som ledare trots att det finns få forskningsresultat som beskriver sjuksköterskans ledarskap i kommunens hemsjukvård. Syftet är att beskriva sjuksköterskans ledarskap i den kommunala hemsjukvården. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt har 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. En huvudkategori formades; sjuksköterskans ansvar att leda komplex omvårdnad med fem underkategorier som presenteras under aktuell rubrik: Att ha kompetens som ledare; Att ha ansvar för omvårdnaden; Att ha förmåga att kommunicera; Att undervisa omvårdnadspersonal och Att handleda patienter och närstående. Mer forskning behövs om sjuksköterskans ledarskap i hemsjukvården för att säkerställa en god hemsjukvård i framtiden. / Public health has a positive development in Sweden, which means that more people live a longer life. Statistics show that at present there are over two million people in Sweden who are 65 years of age or older. With increasing age, the risk of disease and disability increases, it places an increased load on care, both in county councils, primary care and municipalities. Today, the municipality is responsible for the home care. In order for home care services to be patient-safe, the team around the elderly must work together and that care planning is carried out according to assessment and needs, and that measures are followed up and evaluated. It requires nursing leadership to work with the elderly with complex care needs. Studies show that the nurse feels uncertain in their role as leader despite the fact that there are few research findings describing the nurse's leadership in the municipality's home health care. The purpose is to describe the nurse's leadership in municipality's home care. The method is a literature study with qualitative approach. In total, thirteen qualitative and quantitative articles have been analyzed according to a qualitative content analysis. A main category was formed; nurse's responsibility to lead complex nursing with five sub-men, presented under the current heading: To have skills as a leader; To be responsible for nursing care; Being able to communicate; To teach nursing staff and to supervise patients and close relatives. More research is needed about the nurse's leadership in home care to ensure good home care in the future.

Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”. / Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur.

Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur. / Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”.