Bakgrund: Sjukskrivningar har ökat bland personal inom äldreomsorgen, där främsta orsaken till sjukskrivningar är psykiska påfrestningar. Det finns ett behov av att ytterligare öka kunskapen gällande psykisk ohälsa relaterat till arbetsmiljö för att kunna bidra till att minska arbetares psykiska ohälsa och för att kunna skapa interventioner för en bättre arbetsrelaterad hälsa vid arbetsplatser, bland annat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykiskt välbefinnande bland personal inom äldreomsorgen, samt undersöka om det finns samband mellan socialt stöd, fysiska arbetskrav och personalens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes genom en tvärsnittsstudie där data samlades in genom pappersenkäter. Studiens deltagare utgjordes av 122 medarbetare inom äldreomsorgen. Resultaten av den insamlade data analyserades både deskriptivt och genom korrelationsanalyser där styrkan av eventuella samband samt statistisk signifikans undersöktes. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett högt psykiskt välbefinnande. Ett antal respondenter upplevde också att de fick tillräckligt med socialt stöd på sin arbetsplats, främst från sina medarbetare. Majoriteten av respondenterna upplevde också fysiska arbetskrav och fysisk trötthet. Trots det upplevde ett antal att de hade kontroll över sina fysiska arbetskrav. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan psykiskt välbefinnande, socialt stöd och fysiska arbetskrav. Slutsats: Studiens resultat tyder på att nivån av socialt stöd och fysiska arbetskrav kan påverka det psykiska välbefinnandet hos personalen inom äldreomsorgen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som bidra till att öka det psykiska välbefinnandet bland personal inom äldreomsorgen.