Studiens syfte är att undersöka hur orgelundervisande kyrkomusiker i Svenska kyrkan motiverar, bedriver och reflekterar kring sin orgelundervisningspraktik, med särskilt avseende på den institutionella kontext de verkar inom. För att söka svar på dessa frågor har fem kyrkomusiker som undervisar i orgel intervjuats kring sin praktik. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärande som teoretisk utgångspunkt och resultatet belyses också utifrån institutionsbegreppet. Några av studiens slutsatser är att om Svenska kyrkan ska kunna behålla sin omfattande orgelspelartradition så måste den ägna sig åt orgelundervisning, att repertoar för orgelundervisning och tillgång till övningsinstrument är av stor vikt för att undervisningen ska vara framgångsrik och att orgelundervisning kan ske som ett kontextualiserat lärande där undervisningen blir del av en större institutionell kontext.

Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om psalmsångens funktion i gudstjänsten och utforska vilka avsikter kyrkomusikern kan tänkas ha med psalmsången i gudstjänsten. Här med särskilt fokus på att leda psalmsången med orgeln. Min undersökning bygger på både litteraturstudium och kvalitativa intervjuer med tjänstgörande personer i kyrkan. Genom litteraturstudium reflekterade jag över fyra exempel på funktion och sedan har jag försökt tydliggöra reflektionen med intervjuresultat. Studien visar psalmsångens avgörande funktioner vilka innebär delaktighet, gemenskap och budskap i gudstjänsten. Kyrkomusikern har en viktig roll i att leda församlingen och bidrar med sina konstnärliga idéer och sin begåvning i gudstjänsten. Studien visar också att det finns både utmaningar och möjligheter med psalmsången i gudstjänsten. Svårigheter är bl. a. en sångsvag församling och att många har en liten psalmrepertoar. Kyrkomusikerna tar ett stort ansvar och möjliggör för församlingen att kunna delta i gudstjänsten och idag är det mycket viktigt att få församlingen att närma sig psalmsången.

Hur tänker de här? Varför står det som det gör i annonsen? Så har tankarna gått när jag läst Kyrkans tidnings platsannonssidor med alla olika formuleringar gällande kyrkomusikertjänsterna. Det är svårt att få ihop detta med Kyrkomötets beslut att tydliggöra de olika tjänstenivåerna för kyrkomusiker till tre stycken (A, B och C-nivå). Hur korresponderar de olika instanserna i kyrkans beslutsordning? Dessa mina frågor är bakgrunden till tillblivelsen av denna uppsats, och syftet med densamma är att utröna om församlingarnas ambitioner stämmer överens med domkapitlens och Kyrkomötets.Metoden som använts är kvalitativ, där fem huvudfrågor sammanställts och intervjuer med representanter från nio församlingar i sju stift har genomförts, vilka utvalts utifrån kyrkomusikerannonser i Kyrkans tidning under en viss period. Resultatet av undersökningen pekar åt olika håll. Flera av svaren är tämligen pragmatiska, t ex: ”Vi tar det vi får när vi inte får det vi vill ha”. Ibland anas en viss uppgivenhet vad gäller rekrytering av kompetens, särskilt i de mindre församlingarna. Domkapitlen har också kommit olika långt när det gäller att besluta om de egna kriterierna för att ange de tjänstenivåer som Kyrkomötet beslutat om. Det är inte alltid som behörighetsnivåerna kommuniceras mellan församling och domkapitel. Kunskapen är många gånger låg kring hur formuleringarna ska vara i församlingarnas identitetsdokument, både från församlingarnas och domkapitlens sida.Vad gäller tillväxten av framtida kyrkomusiker finns en uttalad vilja i församlingarna att bidra, men i praktiken sker det mest av tradition och är sällan genomtänkt och inskrivet i tjänstebeskrivningarna. Kanske behöver rekryteringsprocessens status stärkas för att vi i framtiden inte ska stå utan kyrkomusiker? Svenska kyrkan på nationell nivå står inför en utmaning att se till att rekryteringen av nya kyrkomusiker inte stannar av. En frågeställning som väcks i min uppsats är hur utbildningarna ska finansieras och organiseras. För även om vi i församlingarna lyckas bygga upp en rekryteringsbas måste det kunna erbjudas utbildningsplatser till dessa eventuella framtida studenter.

I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar. Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva som negativa utfall. Trots att Svenska kyrkan är en nationell organisation upplevs arbetsmiljön varierande mellan individuella kyrkomusiker på grund av varje lokal församlings särställning. Nyckelord: Svenska kyrkan, kyrkomusiker, psykosocial arbetsmiljö, arbetskrav-resursteori, kall, ledarskap, organisation / The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure concerning the community and parish can lead to both positive and negative outcomes. Even though the Church of Sweden is a national organization, individual church musicians have varying experiences of the work environment due to the special position of each local community. Keywords: Church of Sweden, church musician, psychosocial work environment, job demands- resources theory, calling, leadership, organization

No description available.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

No description available.