I detta arbete har jag studerat psalmbearbetningar av olika engelska tonsättare, samt bearbetatpsalmer på egen hand med dessa tonsättare som förebilder.Genom att analysera psalmbearbetningar av fyra engelska tonsättare har jag funnit olika märkbara kompositionstekniker. Dessa användes sedan för att bearbeta fyra psalmer, för att på olika sätt variera orgelsatsen utformning och förstärka psalmernas textliga innehåll. Genom denna process utvecklade jag en personlig strategi för hur jag på egen hand kan bearbeta psalmer inom min framtida tjänst som kyrkomusiker. Detta arbete har samtidigt lagt grunden för ett längre projekt att skapa min egen samling psalmbearbetningar.

Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om psalmsångens funktion i gudstjänsten och utforska vilka avsikter kyrkomusikern kan tänkas ha med psalmsången i gudstjänsten. Här med särskilt fokus på att leda psalmsången med orgeln. Min undersökning bygger på både litteraturstudium och kvalitativa intervjuer med tjänstgörande personer i kyrkan. Genom litteraturstudium reflekterade jag över fyra exempel på funktion och sedan har jag försökt tydliggöra reflektionen med intervjuresultat. Studien visar psalmsångens avgörande funktioner vilka innebär delaktighet, gemenskap och budskap i gudstjänsten. Kyrkomusikern har en viktig roll i att leda församlingen och bidrar med sina konstnärliga idéer och sin begåvning i gudstjänsten. Studien visar också att det finns både utmaningar och möjligheter med psalmsången i gudstjänsten. Svårigheter är bl. a. en sångsvag församling och att många har en liten psalmrepertoar. Kyrkomusikerna tar ett stort ansvar och möjliggör för församlingen att kunna delta i gudstjänsten och idag är det mycket viktigt att få församlingen att närma sig psalmsången.