<p>SAMMANFATTNING</p><p>Åtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ”det finns något större här i tillvaron”. Alla de intervjuade har vikarierat i större eller mindre utsträckning alltifrån kortare sommarvikariat under ett par år till heltidstjänstgöring. Det faktum att alla studenterna redan har en stor erfarenhet av att vikariera gör att de redan har en bas av erfarenheter som präglar deras syn på kyrkomusikens roll och sin egen yrkesroll och den påverkar oavsett hur stor erfarenheten är.</p><p>När det gäller frågan om vilken musik som passar i gudstjänsten sammanfaller inte alltid kyrkans och individens tolkningsperspektiv. I intervjuerna har det också kommit fram hur studenter när de spelat på begravningar fått kompromissa med kyrkans lära i syfte att tillmötesgå de anhöriga</p><p>I intervjuerna har det också kommit fram funderingar om framtiden och sådant som kan betraktas som orosmoln. Det har då varit fråga om kyrkans ekonomi och i förlängningen församlingarnas ekonomi, färre sökande till kyrkomusikutbildningarna, samarbetssvårigheter och ett krympande församlingsunderlag som oroar i första hand.</p>

SAMMANFATTNING Åtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ”det finns något större här i tillvaron”. Alla de intervjuade har vikarierat i större eller mindre utsträckning alltifrån kortare sommarvikariat under ett par år till heltidstjänstgöring. Det faktum att alla studenterna redan har en stor erfarenhet av att vikariera gör att de redan har en bas av erfarenheter som präglar deras syn på kyrkomusikens roll och sin egen yrkesroll och den påverkar oavsett hur stor erfarenheten är. När det gäller frågan om vilken musik som passar i gudstjänsten sammanfaller inte alltid kyrkans och individens tolkningsperspektiv. I intervjuerna har det också kommit fram hur studenter när de spelat på begravningar fått kompromissa med kyrkans lära i syfte att tillmötesgå de anhöriga I intervjuerna har det också kommit fram funderingar om framtiden och sådant som kan betraktas som orosmoln. Det har då varit fråga om kyrkans ekonomi och i förlängningen församlingarnas ekonomi, färre sökande till kyrkomusikutbildningarna, samarbetssvårigheter och ett krympande församlingsunderlag som oroar i första hand.

Musiklärarexamen. Examensarbete 15 hp.

I detta arbete har jag studerat psalmbearbetningar av olika engelska tonsättare, samt bearbetatpsalmer på egen hand med dessa tonsättare som förebilder.Genom att analysera psalmbearbetningar av fyra engelska tonsättare har jag funnit olika märkbara kompositionstekniker. Dessa användes sedan för att bearbeta fyra psalmer, för att på olika sätt variera orgelsatsen utformning och förstärka psalmernas textliga innehåll. Genom denna process utvecklade jag en personlig strategi för hur jag på egen hand kan bearbeta psalmer inom min framtida tjänst som kyrkomusiker. Detta arbete har samtidigt lagt grunden för ett längre projekt att skapa min egen samling psalmbearbetningar.

Som kyrkomusiker i Svenska kyrkan ingår det oftast i arbetsuppgifterna att spela på vigslar. Vilken musik som där får framföras samt hur den framförs har diskuterats mycket inom kyrkan de senaste hundra åren. Brudparen har med tiden fått större och större möjlighet att komma med egna, personliga önskemål om vilken musik de vill höra vid sin vigsel. De senaste åren har det blivit vanligt att de även kommer med önskemål om förinspelad musik vilket gör kyrkomusikern sysslolös frånsett de två psalmer som ska spelas. Studiens syfte är att ta reda på vilka strömningar som format de vigselgudstjänster som vi ser idag i Svenska kyrkan samt vad kyrkomusiker behöver kunna för att tjänstgöra vid dem. Via litteraturstudier samt intervjuer med tre yrkesverksamma kyrkomusiker så kan slutsatsen dras att idag bör enkyrkomusiker behärska både den klassiska orgelmusiken samt genrebrett orgelspel för att på ett bra sätt kunna tjänstgöra vid vigslar. Vidare konstateras att den levande musiken är att föredra eftersom den kan förhöja upplevelsen av en vigsel men att det kan vara fel att helt fördöma förinspelad musik.

Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur jag genom att använda kompmallar för brukspiano kan utveckla nya sorters orgelackompanjemang till äldre psalmmelodier. Jag undersöker också hur jag kan skapa nya sorters koralackompanjemangsstilar för orgel som jag får användning av i mitt kommande arbete som kyrkomusiker. Min utgångspunkt i arbetet och som titeln avslöjar är Johann Christian Fredrich Haeffner (1759–1833) som genom sitt arbete med sin koralbok under det tidiga 1800-talet har haft en stor inverkan på hur koralsättningen är utformad idag. Resultatet av mitt arbete blev fyra olika koralarrangemang där jag har parat ihop en psalmmelodi med en brukspianokompmodell. Mina förhoppningar är att arbetet leder till användbara koralarrangemang men också ger svar på hur jag som kyrkomusiker ska förhålla mig till de nya musikaliska influenserna i kyrkan

No description available.

I detta examensarbete presenteras kort tonsättarna Harald Fryklöf och Max Reger. Skribenten undersöker också vilka likheter som finns främst i deras orgelmusik och hur den kunskapen kunde hjälpa honom i interpretationsprocessen. / <p>J.S. Bach: Prelude och fuga Eb BWV 552</p><p>M. Reger: Phantasie über den Choral "Halleluja, Gott zu loben bleibe meine Seelenfreud" op 52:3</p><p>H. Fryklöf: Symfoniskt stycke</p><p>J.S. Bach: Schmücke Dich, o liebe Seele BWV 654</p><p>M.Reger: Variations and fugue on God save the King</p>

<p>I inspelningen från konserten medverkar förutom jag själva en kör från Stora Synagogan, harpisten Lisa Viguier Vallgårda samt synagogans kantor Isidoro Abramowicz.</p>