Hur tänker de här? Varför står det som det gör i annonsen? Så har tankarna gått när jag läst Kyrkans tidnings platsannonssidor med alla olika formuleringar gällande kyrkomusikertjänsterna. Det är svårt att få ihop detta med Kyrkomötets beslut att tydliggöra de olika tjänstenivåerna för kyrkomusiker till tre stycken (A, B och C-nivå). Hur korresponderar de olika instanserna i kyrkans beslutsordning? Dessa mina frågor är bakgrunden till tillblivelsen av denna uppsats, och syftet med densamma är att utröna om församlingarnas ambitioner stämmer överens med domkapitlens och Kyrkomötets.Metoden som använts är kvalitativ, där fem huvudfrågor sammanställts och intervjuer med representanter från nio församlingar i sju stift har genomförts, vilka utvalts utifrån kyrkomusikerannonser i Kyrkans tidning under en viss period. Resultatet av undersökningen pekar åt olika håll. Flera av svaren är tämligen pragmatiska, t ex: ”Vi tar det vi får när vi inte får det vi vill ha”. Ibland anas en viss uppgivenhet vad gäller rekrytering av kompetens, särskilt i de mindre församlingarna. Domkapitlen har också kommit olika långt när det gäller att besluta om de egna kriterierna för att ange de tjänstenivåer som Kyrkomötet beslutat om. Det är inte alltid som behörighetsnivåerna kommuniceras mellan församling och domkapitel. Kunskapen är många gånger låg kring hur formuleringarna ska vara i församlingarnas identitetsdokument, både från församlingarnas och domkapitlens sida.Vad gäller tillväxten av framtida kyrkomusiker finns en uttalad vilja i församlingarna att bidra, men i praktiken sker det mest av tradition och är sällan genomtänkt och inskrivet i tjänstebeskrivningarna. Kanske behöver rekryteringsprocessens status stärkas för att vi i framtiden inte ska stå utan kyrkomusiker? Svenska kyrkan på nationell nivå står inför en utmaning att se till att rekryteringen av nya kyrkomusiker inte stannar av. En frågeställning som väcks i min uppsats är hur utbildningarna ska finansieras och organiseras. För även om vi i församlingarna lyckas bygga upp en rekryteringsbas måste det kunna erbjudas utbildningsplatser till dessa eventuella framtida studenter.

Syftet med undersökningen är att undersöka den efterföljande debatten vid riksdag och kyrko-möte med hänsyn till 1919 års undervisningsplan, som innebar att katekesen avskaffades som lärobok och timtalet för ämnet reducerades. Studien utförs med extra fokus mot den förlo-rande opinionen och undersöka den kyrkligt konservativa opinionens försök att återinföra ka-tekesundervisningen För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats; • Vilka argument kopplade till kristendomsämnet användes vid debatterna i riksdagen och vid kyrkomötena under 1920-talet? Hur ville man att ämnet skulle se ut med bak-grund av 1919 års undervisningsplan? • Vilka argument användes vid försvar av katekesundervisningen? • Vilka argument användes mot katekesundervisningen?   Undersökningen behandlar 1920-talets debatt vid riksdagen och kyrkomötet kring kristen-domsämnet och materialet som ligger till grund för undersökning har bestått av protokoll från riksdag och kyrkomötet. Undersökningen har en ambition att med extra fokus studera den för-lorande opinionens försök att återinföra katekesundervisningen i folkskolan. I analysen före-kommer de argument som jag hittat i undersökningen, dessa argument analyseras utifrån en konfrontationsmodell som är en form av argumentationsanalys. De tydligaste argumenten som framkom var av pedagogisk karaktär. Detta följdes av religiösa argument kopplade till kris-tendomsämnet. Även argument kopplade till moral och fostran förekom framförallt från opin-ionen som försvarade katekesen, det förekom även demokratiska och geografiska argument kopplade till Luthers lilla katekes och dess koppling till kristendomsämnet. I diskussionen diskuteras argumenten utifrån två opinioner i form av de katekesvänliga och motståndarna till katekesen där dessa opinioners argument lyfts fram och diskuteras utifrån vilken utformning av kristendomsämnet de ville ha. I diskussionen görs även en didaktisk re-flektion I den didaktiska reflektionen appliceras de didaktiska frågorna och redogör för hur opinionerna önskade att utforma kristendomsämnet utifrån de argument som framkommit.

<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.

The decision to investigate the relations between the Church of Sweden and the Swedish state was taken in 1956 and the decision was built on the law of religious freedom from 1951. The historical close relation needs to be revised. That affects the vicar’s duty and tasks in three areas: Education, leadership and administration and also pastoral care and church discipline.  The purpose of the essay is to investigate how the vicar's leadership and duties have changed in relation to the change in the community, with a focus on the relationship between the Church of Sweden and the Swedish state. It is examined in records of the Swedish General Synod and the social changes is the following problem definition defined in relation to the three areas that Tegborg has formulated in his book: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809-1930. Ett drama i tre akter, according to the vicar’s duty.  ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of education during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of leadership and administration during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of pastoral care and church discipline during the period between 1956-2021? These areas are analysed by four indicators to point out the changing process: The official position of the religion in the society, the development within the Church of Sweden, the religious activity and also religion and culture. The method that is used is content analysis, where records of the Swedish General Synod are analysed as primary sources during the period of 1956-2021. Also secondary sources are used to analyse the vicars duty and tasks during the period when the relation between the church of Sweden church and the Swedish state was examined and also what has happened to the vicar´s duty after the relation has changed.  From the reformation the Swedish church and the Swedish state were nearly connected but it changed successively during the 19´th century and the first step is Kommunallagsreformen 1862. During the period 1956-2021, by studying records of the Swedish General Synod and the decision taken haven resulted in a development in which it is obvious that the vicar’s duties are more less the teacher of the congregation and official. Instead, the vicar is a leader that have responsibility for goalkeeping, questions about the organisations and the responsibility of the employees. The vicar´s duty in relation to the society, the Swedish National Church, the internal activity and the culture is rejected more and more during the period to build relations with different partners. The relation to the society builds on a dialogue where the vicar is not the obvious authority neither external or internal as in the middle of the 20´s century. But at the same time their expectations of the Swedish church are to be a part of the civil society. / Beslutet om att utreda relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kom 1956 och byggde på Lagen om religionsfrihet från 1951. Den historiskt nära relationen som funnits mellan Svenska kyrkan och staten behövde ses över. Detta påverkar även kyrkoherdens funktion och dennes ledarskap inom tre områden som länge varit självklart för Svenska kyrkan att agera inom. Dessa områden är undervisning, ledning och förvaltning samt själavård och kyrkotukt.  Uppsatsens syfte är att och är att undersöka hur kyrkoherdens ledningsfunktion förändrats i relation till samhällets förändring med ett fokus på relationen mellan Svenska kyrkan och svenska staten. För att undersöka kyrkoherdens ledningsfunktion utifrån primärkällor i Kyrkomötesprotokoll och de förändringar som skett ställs följande frågor utifrån en modell anlagd i Tegborgs bok: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809–1930. Ett drama i tre akter: ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller undervisning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller förvaltning och ledning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller själavård och kyrkotukt under perioden 1956–2021? Dessa områden analyseras med hjälp av fyra indikatorer för att belysa förändringsprocessen: Religionens officiella ställning i samhället, Folkkyrkans utveckling, Den religiösa verksamhetens betydelse samt Religion och kultur. Metoden som används är innehållsanalys där kyrkomötesprotokoll analyseras under perioden 1956–2021. Dessa är uppsatsens primärkällor. Även sekundärkällor används för att belysa kyrkoherdens funktion under perioden då relationsfrågan mellan Svenska kyrkan och staten utreddes samt under de 21 år som relationsförändringen hade skett. Från reformation är Svenska kyrkan och svenska staten nära sammankopplad men det luckras successivt upp under 1800-talet genom 1862 års kommunallagsreform. Under perioden 1956–2021 går det att se genom studiet av kyrkomötesprotokoll från motsvarande tid och forskning inom området att kyrkoherdens funktion blir mindre av församlingens lärare och ämbetsman till att bli en ledare som arbetar mot mål och har ansvar för en organisation med flera anställda.  Kyrkoherden funktion i relation till samhället, folkkyrkan, den interna verksamheten och kulturen förskjuts mer och mer under perioden till att bli en relationsbyggare. Relationen till samhället bygger på en dialog och kyrkoherden har inte den självklara auktoriteten vare sig externt eller internt som i mitten på 1900-talet. Samtidigt som det finns förväntningar på Svenska kyrkan att fortfarande vara en del av civilsamhället.

<p>Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.</p><p>Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.</p>

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet. Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.