The decision to investigate the relations between the Church of Sweden and the Swedish state was taken in 1956 and the decision was built on the law of religious freedom from 1951. The historical close relation needs to be revised. That affects the vicar’s duty and tasks in three areas: Education, leadership and administration and also pastoral care and church discipline.  The purpose of the essay is to investigate how the vicar's leadership and duties have changed in relation to the change in the community, with a focus on the relationship between the Church of Sweden and the Swedish state. It is examined in records of the Swedish General Synod and the social changes is the following problem definition defined in relation to the three areas that Tegborg has formulated in his book: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809-1930. Ett drama i tre akter, according to the vicar’s duty.  ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of education during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of leadership and administration during the period between 1956-2021? ●       In what way has the vicar´s duty been affected in the area of pastoral care and church discipline during the period between 1956-2021? These areas are analysed by four indicators to point out the changing process: The official position of the religion in the society, the development within the Church of Sweden, the religious activity and also religion and culture. The method that is used is content analysis, where records of the Swedish General Synod are analysed as primary sources during the period of 1956-2021. Also secondary sources are used to analyse the vicars duty and tasks during the period when the relation between the church of Sweden church and the Swedish state was examined and also what has happened to the vicar´s duty after the relation has changed.  From the reformation the Swedish church and the Swedish state were nearly connected but it changed successively during the 19´th century and the first step is Kommunallagsreformen 1862. During the period 1956-2021, by studying records of the Swedish General Synod and the decision taken haven resulted in a development in which it is obvious that the vicar’s duties are more less the teacher of the congregation and official. Instead, the vicar is a leader that have responsibility for goalkeeping, questions about the organisations and the responsibility of the employees. The vicar´s duty in relation to the society, the Swedish National Church, the internal activity and the culture is rejected more and more during the period to build relations with different partners. The relation to the society builds on a dialogue where the vicar is not the obvious authority neither external or internal as in the middle of the 20´s century. But at the same time their expectations of the Swedish church are to be a part of the civil society. / Beslutet om att utreda relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kom 1956 och byggde på Lagen om religionsfrihet från 1951. Den historiskt nära relationen som funnits mellan Svenska kyrkan och staten behövde ses över. Detta påverkar även kyrkoherdens funktion och dennes ledarskap inom tre områden som länge varit självklart för Svenska kyrkan att agera inom. Dessa områden är undervisning, ledning och förvaltning samt själavård och kyrkotukt.  Uppsatsens syfte är att och är att undersöka hur kyrkoherdens ledningsfunktion förändrats i relation till samhällets förändring med ett fokus på relationen mellan Svenska kyrkan och svenska staten. För att undersöka kyrkoherdens ledningsfunktion utifrån primärkällor i Kyrkomötesprotokoll och de förändringar som skett ställs följande frågor utifrån en modell anlagd i Tegborgs bok: Kyrkoherden – ämbetsmannen 1809–1930. Ett drama i tre akter: ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller undervisning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller förvaltning och ledning under perioden 1956–2021? ·       På vilket sätt har kyrkoherdens ledningsfunktion påverkats när det gäller själavård och kyrkotukt under perioden 1956–2021? Dessa områden analyseras med hjälp av fyra indikatorer för att belysa förändringsprocessen: Religionens officiella ställning i samhället, Folkkyrkans utveckling, Den religiösa verksamhetens betydelse samt Religion och kultur. Metoden som används är innehållsanalys där kyrkomötesprotokoll analyseras under perioden 1956–2021. Dessa är uppsatsens primärkällor. Även sekundärkällor används för att belysa kyrkoherdens funktion under perioden då relationsfrågan mellan Svenska kyrkan och staten utreddes samt under de 21 år som relationsförändringen hade skett. Från reformation är Svenska kyrkan och svenska staten nära sammankopplad men det luckras successivt upp under 1800-talet genom 1862 års kommunallagsreform. Under perioden 1956–2021 går det att se genom studiet av kyrkomötesprotokoll från motsvarande tid och forskning inom området att kyrkoherdens funktion blir mindre av församlingens lärare och ämbetsman till att bli en ledare som arbetar mot mål och har ansvar för en organisation med flera anställda.  Kyrkoherden funktion i relation till samhället, folkkyrkan, den interna verksamheten och kulturen förskjuts mer och mer under perioden till att bli en relationsbyggare. Relationen till samhället bygger på en dialog och kyrkoherden har inte den självklara auktoriteten vare sig externt eller internt som i mitten på 1900-talet. Samtidigt som det finns förväntningar på Svenska kyrkan att fortfarande vara en del av civilsamhället.