Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva som negativa utfall. Trots att Svenska kyrkan är en nationell organisation upplevs arbetsmiljön varierande mellan individuella kyrkomusiker på grund av varje lokal församlings särställning. Nyckelord: Svenska kyrkan, kyrkomusiker, psykosocial arbetsmiljö, arbetskrav-resursteori, kall, ledarskap, organisation / The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure concerning the community and parish can lead to both positive and negative outcomes. Even though the Church of Sweden is a national organization, individual church musicians have varying experiences of the work environment due to the special position of each local community. Keywords: Church of Sweden, church musician, psychosocial work environment, job demands- resources theory, calling, leadership, organization