Eftersom sportklubbar i Sverige ägs av sina medlemmar kan inte privata aktörer komma in och köpa upp en klubb. Vad som händer i Sverige är istället att ideella idrottsföreningar och ideella föreningar sammanblandar sitt varumärke. På detta område finns ingen tidigare forskning. Syftet med uppsatsen är att fylla denna lucka, för att sedan besvara hur den ideella föreningens varumärke påverkas av vara förlängt till idrotten. Detta svar kan sedan jämföras med tidigare forskning från andra länder, på företag som förlänger sitt varumärke till idrotten. En kvantitativ undersökning har genomförts på 94 åskådare under en professionell basketmatch. Denna studies resultat, tillsammans med tidigare forskning, visar att idrottsrörelsen kan ses som en mycket lockande industri att förlänga sitt varumärke till, oavsett om det är en ideell förening eller ett företag som gör förlängningen. Det som spelar allra störst roll är upplevd samhörighet, där det hjälper om den organisation som förlänger sitt varumärke, har en logisk koppling till idrottsrörelsen. Detta påverkas i sin tur av den kunskap idrottspubliken innehar om samhörigheten och om de båda varumärkena.

The office is the working environment in which an increasing proportion of the population spends their days . One type of office are open plan offices which are characterized by several people sitting together in the same room without spatial boundaries . The general discourse of this kind of offices is that they constitute an advantageous design that allows organizational changes without the need for redevelopment . From a work perspective, this office design is both criticized and acclaimed . Problems with noise is frequently reported in research which can lead to ill health. At the same time quantitative studies shows that these office designs can both positively and negatively affect the cohesion and leadership at work. A deeper understanding of how office design affects cohesion and leadership is missing. This interview study aims to examine employees ' and managers' perceptions of how the open plan office affect the cohesion and leadership at work. Based on twelve personal interviews , six employees and six managers of a public administration, the interview answers were transcribed and thematised. Nineteen themes emerged that described how the open plan office impact on cohesion and leadership. Among these nineteen, thirteen themes were common , meaning that they occurred among both employees and managers to some extent. Six themes were explicit , meaning that they occurred only among either employees or managers. Five of the explicit themes occurred only among managers. The most frequent common theme underlying several cohesion and leadership enhancement factors were to sit together, which have a clear connection to the open plan office design. The open plan office was perceived to contribute to the cohesion at work in a positive way . However, there was a difference in the quality of depth between the groups in their answers. In the case of the impact on leadership , most managers and employees agree that the design contributed substantially to the manager's availability . There in was a difference between employees and managers , whether it was a positive or negative attribute . The study shows that there is a difficulty in determining where office design's influence ends and where the labor organization's impact begins. / I kontoret spenderas stora delar av den vakna tiden och är den arbetsmiljö där en allt större del av befolkningen spenderar sina dagar. Kontorstypen kontorslandskap kännetecknas av att flera personer sitter tillsammans i samma rum utan rumsliga avgränsningar. Den allmänna diskursen kring kontorslandskap är att de utgör en ekonomisk fördelaktig design som tillåter organisatoriska förändringar utan att behovet finns för ombyggnation. Ur arbetsmiljöperspektiv är denna kontorstyp både risad och rosad. Problem med buller är frekvent rapporterat i forskningen vilket kan leda till ohälsa. Samtidigt visar kvantitativa studier att kontorslandskapet kan ge både fördelar och nackdelar i upplevd samhörighet och ledarskap i arbetsgruppen. En djupare förståelse över hur kontorsdesignen påverkar ledarskapet och samhörigheten saknas. Denna intervjustudie syftar till att undersöka medarbetares och chefers upplevelser av hur det öppna kontorslandskapet inverkar på samhörighet och ledarskap. Utifrån totalt tolv personliga djupintervjuer, varav sex stycken var medarbetare och sex stycken var chefer, transkriberades och tematiserades intervjusvaren. Respondenterna arbetade inom offentlig förvaltning i Storstockholmsområdet. Nitton teman framkom som beskrev hur kontorslandskapet inverkade på samhörigheten och ledarskapet. Av dessa nitton var tretton teman gemensamma, vilket innebär att de förekom bland både medarbetarna och cheferna i någon utsträckning. Sex teman var explicita, vilket innebär att de endast förekom bland antingen medarbetarna eller cheferna. Fem av de explicita temana förekom endast hos cheferna. Det mest frekventa gemensamma temat som låg till grund till flera samhörighets- och ledarskapsstärkande faktorer var att sitta tillsammans och har en tydlig koppling till kontorslandskapets design. Kontorslandskapet upplevdes bidra till samhörigheten på ett positivt sätt. Dock återfanns det en skillnad i kvalitativt djup mellan grupperna. I fråga om lokalernas inverkan på ledarskapet var de flesta chefer och medarbetare överens om att lokalen bidrog i huvudsak till chefens tillgänglighet. Där i fanns en skillnad mellan medarbetare och chefers uppfattning i huruvida det var en positiv eller negativ egenskap. Studien visar att det finns en svårighet att avgöra var kontorsdesignens inverkan slutar och var arbetsorganisationens inverkan tar vid.

Sociala medier blir allt mer vanligt och används dagligen av miljontals användare. Sociala medier tillåter användare att enkelt kommunicera med varandra och utbyta innehåll i form av bilder, videor och text. Det har konstaterats att sociala medier har genererat negativa konsekvenser för användarnas psykiska hälsa genom att orsaka bland annat mental utmattning. Den mentala utmattningen orsakas av den mängd information som användaren tar in samt att användaren känner ett behov av att ständigt vara uppkopplad. För att främja människors hälsa vid användande av sociala medier togs två designförslag fram utifrån en litteraturstudie. Designförslagen integrerades sedan i en prototyp som utvärderades genom fokusgrupper. Insikterna som analyserades fram ur utvärderingen diskuterades i samband med litteraturen för att generera en slutsats. Slutsatsen resulterar i att designförslaget privat flödesgrupp kan stärka samhörigheten mellan användare genom att användarna kan skapa ett personligare innehåll. Designförslaget skräddarsy innebär att användarna självständigt kan fokusera sitt användande på att ta del av vad de anser är betydelsefullt innehåll samt undvika överflödig information.

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex. Vi valde att observera tio olika tillfällen då vi var intresserade av hur barnen skapar social samhörighet.RESULTAT:Vi har sett att barn under det fria bildskapandet utvecklar sociala färdigheter så som att samspela och kommunicerar. I det fria bildskapandet hjälper barn varandra, de skapar grupper och de testar på olika makt positioner. Resultatet visar även på hur barnen använt sig av olika strategier till att få inträde i en pågående aktivitet, men även hur de har uteslutit någon

<p>Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.</p><p>Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.</p><p>Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.</p><p>Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.</p><p>Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.</p><p>Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.</p>

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. I studien identifieras nio tillvägagångssätt som i en analys ställs i relation till tidigare forskning inom SDT. Dessa tillvägagångssätt visar sig ofta ligga i linje med tidigare forskning och anses intressanta för vidare studier och i viss mån också praktisk tillämpning.

<p>The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.</p>

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.