Syftet med vår studie har varit att undersöka bemanningskonsulters upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö på kundföretag. Detta har vi undersökt genom att genomföra kvalitativa intervjuer med sex informanter vilka samtliga arbetar för bemanningsföretag. Tre centrala begrepp har framträtt under uppsatsskrivandet: samhörighet, kommunikation och stöd. För att kunna belysa de upplevelser vi lyckats fånga med hjälp av intervjuer, har tre teorier valts ut för att analysera det empiriska materialet: KASAM, Krav- kontroll – och stödmodellen, samt Ansträngning- belöningsmodellen. Resultat som framkommit är att konsulterna upplever bristande kommunikation mellan dem själva och kundföretaget. Detta leder till förväntningar på prestation av kundföretagets ledning, men också en distansering mellan konsulten och ordinarie anställda. Kommunikativa brister går hand i hand med en utebliven samhörighet. Genom att konsulterna uppfattas som främlingar i personalgruppen då denne endast finns på plats en begränsad tid, upplevs engagemanget som mindre av konsulterna. Den inhyrda konsulten förväntas även genast sätta sig in i arbetsuppgifterna denne anlitats för. Detta då det finns förväntningar på konsultens flexibilitet och kunskap. Därav försvinner delar stödet från kollegor och ledning. Genom att arbetsplatser tillgodoser individers behov av samhörighet, kommunikation och stöd i det dagliga arbete upplevs den psykosociala arbetsmiljön som god enligt intervjupersonerna.

Intentionen med uppsatsen är att undersöka hur lärare och rektor tänker kring inkludering, men även att få en uppfattning kring vilka utmaningar lärare ställs inför vid inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Inkludering kan ske ur tre olika aspekter, nämligen rumslig, didaktisk och social inkludering. Eleverna kan inkluderas i samtliga aspekter eller exkluderas i den ena eller den andra aspekten utifrån hur skolverksamheten organiseras.För att få svar på våra frågor har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare och en skolledare. Det resultatet vi fått fram analyserar vi utifrån tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Våra frågeställningar är som följer:1.Hur beskriver/definierar de intervjuade begreppet inkludering?2.Vilka utmaningar ställs respondenterna inför vid inkludering av elever i svårigheter?3.Hur ser visionen kring en inkluderad verksamhet ut på respondenternas skola? Studien har sin teoretiska grund till övervägande delen i ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet betonar samspelet mellan eleven och inlärningsmiljön. Lärande är ett komplicerat växelspel mellan individen och den omgivande miljön och det är genom kommunikation och interaktion med andra som individen tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter. Vår utgångspunkt är att elever lär sig bättre om de är delaktiga i ett sociokulturellt sammanhang.

<p>2023-10-12</p>

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Ländernas gränser blir allt mer genomskinliga. Människor rör på sig och bosätter sig i nya främmande länder. De människor som tar sig till Sverige behöver tas om hand. Kanske kan idrott vara en hjälp i detta fall. Att undersöka om idrotten kan vara en betydande faktor vid en människas integration i samhället, är syftet på den här undersökningen. Med hjälp av en enkätundersökning har 71 personer, med invandrarbakgrund och ett medlemskap i en idrottsförening, fått svara på frågor med koppling till integration och idrott. Personerna ifråga har delats in i tre olika grupper beroende på egen upplevd idrottslig nivå. Överlag var resultaten positiva ur ett integrationsperspektiv. Vissa delar av enkäten hade bättre resultat än andra, men ingen del i enkäten fick ett negativt resultat. Undersökningen bestod visserligen bara av 71 personer och är därför en relativt liten undersökning. Med mer tid och mer resurser tror jag det kan finnas betydligt mer att hämta ut av en liknande undersökning med större utsträckning. Vem vet, kanske kan idrotten vara något mer än bara sport.

Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.   Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter.

Problem: Antalet bemanningsföretag har ökat genom åren. De passar in på dagens önskan om mer effektivisering och en snabbare anpassning till marknadens efterfrågan. Men hur påverkas egentligen företagskulturen och känner korttidsanställda gemenskap och samhörighet med de fastanställda? Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen kring korttidsanställdas arbetssituation, hur de ser på frågan om samhörighet på arbetsplatsen och om de är en del av företagskulturen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med telefonintervjuer med tio respondenter från ett bemanningsföretag. Slutsatser: Sammanfattningsvis hamnar många korttidsanställda utanför företagskulturen och känner ingen samhörigheten med de fastanställda inom företaget

Motivation och hur den förhåller sig till autonomi är ett relativt utforskat område. Däremot finns det få kvalitativa undersökningar som utforskar frågan från ett musikaliskt perspektiv. Föreliggande studie undersöker hur elever förhåller sig till autonomi och hur den påverkar motivationen i musikundervisningen jämfört med dem övriga ämnen. Studien genomfördes utifrån self-determination theory. Metoden var kvantitativ i form av en pilotenkät där tjugosex körsångselever från en högstadiemusikklass deltog samt kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer där sju av dessa elever intervjuades. Resultaten visar att behovet av kompetens ochsamhörighet utgör grunden som skapar plats för behovet av autonomi. Repertoar som är välanpassad till kören är viktig för att främja behovet av kompetens. En god kommunikation mellan elever och lärare, en god ledarstil samt möjligheten för elever att ge återkoppling till läraren är viktigt för att främja samhörigheten i kören. Resultaten visar även att körsångens fokus på kollektivet snarare än individen gör att behovet av autonomi inte prioriteras lika högt som behoven av samhörighet och kompetens samt öppnar upp nya möjligheter för att utmana elever. Dessutom visar resultaten att prestationsmål och en konkurrenskraftig lärandemiljö kan hämma autonomi och inre motivation, då eleverna styrs i dessa sammanhang av yttre motivatörer som prestation och konkurrens. I diskussionen diskuteras vikten av at medvetandegöra dessa parametrar som påverkar motivation samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja elevers inre motivation.

<p>Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.</p>

<p>Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.</p>