Ett tydligt exempel på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är den sociala snedre- kryteringen till högre studier. Störst är den till läkarutbildningen där endast tre av tio som började på läkarutbildningen 2012 kom från en arbetarbakgrund. Syftet med studien var att beskriva och analysera orsaker till varför vissa individer med arbetarbakgrund blir läkare samt upplevelsen av att göra en klassresa. Vi ville titta på vilka faktorer som på- verkar individernas val av vidare studier, vilka hinder de upplevde, varför dessa individer gjorde en klassresa samt vilka upplevelser de hade av att ha gjort denna resa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex läkare vars föräldrar hade mindre än tre år eftergymnasial utbildning. Resultatet visade på ett antal viktiga sociala relationer som hade betydelse för respondenternas karriärutveckling, bland annat vänner och speci- ella lärare. Viktiga personliga egenskaper under studietiden var att vara målinriktad och strukturerad. Upplevelserna av klasskillnader var tydliga, allt från känslan av att vara mindre värd vilket väckte revanschlystnad till upplevelsen att inte riktigt passa in i den akademiska världen och dess språkbruk. Bristen på överföring av kulturellt kapital från- respondenternas föräldrar var tydlig, lika tydligt var betydelsen av tillförseln av kulturellt kapital från annat håll. Känslan av att inte riktigt höra hemma någonstans var stark, att man inte riktigt hörde hemma i den nya sociala miljön men heller inte längre kunde iden- tifiera sig helt med sitt ursprung.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur pedagogers digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt och på vilket sätt barn erbjuds lärplatta i förskolan. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Undersökningen utgick från totalt fem pedagoger, från två olika förskolor. Studien har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på analysbegreppen, samspel och kulturella redskap. Resultatet visar att pedagogerna tycks behöva mer utbildning och kunskaper kring lärplattan. Det framkommer även att pedagogernas digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt. Dock anser pedagogerna att det är betydelsefullt att som pedagog vara engagerad, närvarande och stötta barnen vid användandet av digitala verktyg. Studien bidrar till en inblick i hur arbetet kring lärplattan kan se ut i förskolans verksamhet.

<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>

<p>There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.</p><p>This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds?</p><p>To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist<strong> </strong>Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory.</p><p>The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.</p>

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector. This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds? To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory. The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet. Flickor har i materialet ett högt kulturellt kapital jämfört med pojkar, något som stämmer med tidigare forskning. Det visar sig att flickor läser och skriver mer än pojkar samt att de mer utförligt tar sig an den skrivuppgift som ligger till grund för denna studie. Elever med lågt kulturellt kapital anger i högre utsträckning att de inte läser och skriver på fritiden samt väljer i högre grad att inte delta i skrivuppgiften alternativt skriva kort. Ett samband går att urskilja mellan kulturellt kapital och högstadieelevers inställning till den enskilda skrivuppgiften i undersökningen.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.

No description available.