Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund. Den avslöjar varför vissa val görs och varför de resonerar som de gör. Det handlar om att de ärver och förvaltar det kulturella kapital deras föregångare förvärvat. Vi fann bland annat att tjejer som går omvårdnadsprogrammet, oavsett om man bor i staden eller på landet, värdesätter att snabbt komma ut i yrkeslivet och att där göra nytta. Tjejer som går studieförberedande program har en annan syn på framtiden. De vill studera vidare efter studenten och upplever sig ha friheten att utbilda sig för själva bildningens skull. Nyckelbegrepp: Framtidssyn, studie- respektive yrkesförberedande program, unga tjejer, bruksort, Stockholms innerstad, kulturellt kapital, utbildningskapital

ABSTRACT The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.</p>

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid. Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut? Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys. Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen. Ny teknik leder till nya fora vilka leder till nya plattformer för att möta mottagare. Det har blivit allt viktigare att skapa reklam som sticker ut i mängden och väcker uppmärksamhet, till skillnad från reklam som konkret och direkt drar in pengar till det specifika företaget. Trots att utvecklingen går mot Internet och applikationshållet kommer den trycka reklamen alltid att finnas kvar.

No description available.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie. Sannolikheten att ha upplevt mycket betygshets under studietiden analyseras med logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar inga starka samband mellan föräldrars utbildningsnivå respektive antal kontakter som varit stöd under utbildningen och sannolikheten att uppleva mycket betygshets. Sannolikheten att uppleva mycket betygshets är däremot högre för studenter med höga betyg från gymnasiet och lägre för studenter som har haft intellektuellt stöd under utbildningen. Trots att inga explicita samband mellan socioekonomisk bakgrund och sannolikheten att uppleva mycket betygshets kan utläsas i materialet kan ett sådant samband ändå inte uteslutas då höga betyg och intellektuellt stöd kan relateras till socioekonomisk bakgrund.

This study examines Swedish teachers' opinions on the division between high and low in literature and how Swedish teachers view the canon discussion in relation to the concepts of high and low. The empirical material has been collected through nine qualitative interviews where all the respondents were trained Swedish teachers active in upper secondary school. The method has had a phenomenographic approach as we intend to investigate the views of the phenomenon high and low. The result has been interpreted based on Pierre Bourdieu's theories of fields, habitus, and cultural capital. The results show that the majority of teachers make a division between high and low literature and that the criteria for high literary works are based on their aesthetics and institutional and sociological value. Teachers prefer to use low works to introduce reading and are positive about a canon discussion, but generally do not want to see an established canon in the Swedish education system.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de tillsammans med sina män. Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”, tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet. Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden. Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena, nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället. / This is a study about muslim women´s entry into the Swedish labour market.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.