No description available.

This essay examines the impact of estimation for the training’s added value in life on level of physical training. Through a multiple-regression analysis of primary data, the study presents what impact a particular background has on the physical exercise’s position in a life puzzle of a Swedish young adult. The theoretical framework is based on the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of habitus, symbolic capital, symbolic value and symbolic violence. According to these concepts, all individuals operate within specific fields, within which they also hold a position. Practices and social agents in the various fields shape what Bourdieu calls habitus, an individual set of schemes that shape tastes a values. These theories help us understand why people perform different targeted actions in life based on their gender, class and grew up place. Data have been collected through a quantitative survey. The material consists of questionnaires from 179 young adults from Sweden between the ages of 19-29. The bivariate regression analysis could not prove a significant correlation between estimation of the training’s added value in life and level of physical training. When a multivariate regression design included control variables a positive correlation between the training’s added value in life and level of physical training emerged. Gender, class and age also proved important for the level of training where being a female and coming from an entrepreneurial home increased the level of training. / <p>Tillgänglig på messenger (Jonathan Westerberg), alternativt sms (0700912052).</p>

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B. Thompsons försök att skapa en ”social theory of scandal”. Begreppet symboliskt kapital hämtas ur Pierre Bourdieus kapitalteorier. Efter en strategisk urvalsprocess fastslås att Juholtskandalen och Littorinaffären är de politiska skandaler som utgör studiens fall. Metodologiskt är detta en kvalitativ textstudie där Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram, ett stort antal tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter utgör det empiriska materialet. Genom att först koda partiprogrammen för att utläsa på vilket sätt påståenden relaterar till kapitalskapande nyckelteman och sedan koda tidningsartiklar efter dess förhållningssätt till dessa nyckelteman försöker studien hitta samband däremellan. Studiens slutsatser är att tidningar i relativt liten utsträckning angriper partispecifikt symboliskt kapital i sin rapportering kring politiska skandaler och att vidare forskning kring bland annat vilken roll enskilda partimedlemmars produktion av symboliskt kapital spelar för dess partier föreslås.

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid. Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut? Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys. Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen. Ny teknik leder till nya fora vilka leder till nya plattformer för att möta mottagare. Det har blivit allt viktigare att skapa reklam som sticker ut i mängden och väcker uppmärksamhet, till skillnad från reklam som konkret och direkt drar in pengar till det specifika företaget. Trots att utvecklingen går mot Internet och applikationshållet kommer den trycka reklamen alltid att finnas kvar.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

No description available.

Studien undersöker marginaliseringens socioekonomiska, politiska och kulturella konsekvenser för ökande radikalisering bland vissa ungdomar med invandrarbakgrund och hur socialt arbete kan motverka rekryteringen av dessa ungdomar till terroristgrupper. Uppsatsens vetenskapsteoretiska grund ligger i hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Datainsamlingen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 8 personer som har god kännedom om våldsbejakande extremism och 2 ungdomar som sympatiserar med terroristgrupper, varav en av dessa unga män har varit hos terrorgruppen Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak. Urvalet har bestämts genom en målinriktad urvalsteknik och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att religiösa och etniska konflikter som utspelar sig i världen och västländers inblandning i dessa konflikter påverkar marginaliserade ungdomarnas sympatier för våldsbejakande ideologier. Den nyliberala globaliseringen, nedmontering av välfärdsstaten i Sverige har försämrat dessa ungdomars levnadsvillkor och ”kriget mot terrorismen” och den ökade anti-muslimismen har lett till misstron mot majoritetssamhället hos ungdomar i marginaliserade områden. Försämrade levnadsvillkoren och minskade möjligheter till integration i Sverige gör vissa marginaliserade ungdomar mer benägna att söka sig till våldbejakande terrorgrupper som erbjuder en sammanhängande mening och en känsla av tillhörighet. För att motverka våldsbejakande extremism måste socialt arbete utmana och ifrågasätta nedmonteringen av välfärdsstaten, ökade marginaliseringen och bekämpa politiken av ”kriget mot terrorismen”. Det innebär också att motverka ökad anti-muslimism och främja social sammanhållning och social rättvisa.

<p>Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.</p><p>Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.</p><p>Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler.</p><p>Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet.</p><p>Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser.</p><p>I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.</p>

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.