Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet.

Att resa är idag en väsentlig del av vår kultur. I en globaliserad värld definierar vi alltmer oss själva utifrån var vi har varit och vad vi har sett. Resande är med andra ord starkt statusbärande. Av den anledningen är det av stort intresse att studera hur värderingar om vad som konstituerar ‘bra’ respektive ‘dåligt’ resande skapas. TV har en stor roll i denna ständiga värderingsprocess då det sänds otaliga reseprogram som förklarar för oss vart och hur man bör resa. Realityserien Den stora resan är just ett sådant program. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera vilka underliggande värderingar kring resande och status som kommer till uttryck genom representationen av tre svenska familjer i Den stora resan. För att uppnå detta syfte har vi valt att göra en kritisk diskursanalys av tre avsnitt, samt en narrativ analys för att bättre belysa hur representationen av de deltagande familjerna formats av seriens narrativ. Vi har främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om smak, status och symboliskt kapital. Genom vår analys har vi funnit en resediskurs som präglar representationen av familjerna; en diskurs vi valt att kalla äventyrardiskursen. Beroende på det förhållningssätt familjerna haft till resande har de positionerats högt eller lågt inom diskursen och därmed inom programmet i stort. Eftersom serien har sänts på SVT, som har stor trovärdighet, naturaliseras denna diskurs och ses som ‘självklar’, vilket därmed tvingar tittaren att förhålla sig till diskursen som det dominerande synsättet. I en större kontext kan denna diskurs kopplas till frågor om makt och status. Vår slutsats är att äventyrardiskursens normativa prägel i Den stora resan reproducerar en syn på resekonsumtion som gynnar de dominerande klasserna i samhället.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning. En hög andel elever med ett starkt kapital ger en positiv effekt på alla elevkategorier medan en hög andel med svagt kapital ger en negativ effekt. Genom en snedfördelad tilldelning av resurser försöker Eskilstuna kommun skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan de olika elevgrupperna. Kommunens pengar når de elevgrupper som behöver dem men det återstår att säga om resurserna är tillräckliga och om de omsätts på ett effektivt sätt. Den tröghet som finns i den sociala strukturen gör relationen mellan missgynnade elevers habitus och skolans kapital naturligt problematisk och svår att överbrygga. Resultatet är framtaget genom regressioner och korrelationer mellan skolresultat, social bakgrund och pedagogiska incitament som sedan är analyserade utifrån Bourdieus teori om social reproduktion. / The performance in primary education of students in the municipality of Eskilstuna is affected by the symbolic capital that students possesses. A student growing up in an environment that treasures the same values as the school does is given a habitus that better corresponds with the habitus of the school and therefore has better prospects. The performance of students is also affected by the composition of students. The effect of the composition of students may result in both positive and negative outcomes.  A high share of students with strong capital results in a positive effect on all categories of students while a high share of students with weak capital results in a negative effect. The municipality of Eskilstuna is trying to create more equal conditions between the different categories of students by applying an unequal allocation of resources. The funds handed out by the municipality do reach the categories of students in need of them but whether the resources are sufficient and whether they are efficiently converted remains to be seen.  As inertia is inherent to the social structure, the relationship between the habitus of disadvantaged students and the capital of the school is innately problematic and hard to bridge. The results were retrieved through regression analyses and correlations between results in school, social background, and pedagogical incentives. They were then analyzed on the basis of Bourdieus’ theory on social reproduction.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

Sammanfattning I fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk.   Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys. Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser. Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga. Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem. / Children´s and young people´s images of the police                    - a study in two local contexts Abstract This licentiate thesis focuses on children´s and young people´s images of the police. The aim is to describe and analyze these images and place them in late modernity. The starting point is taken in a notion that images are socially constructed, based on structures of power, habitus, social positions and a symbolic capital. To understand the importance of what meaning young people put into the police, the approach also is influenced by cultural sociology. Data were collected through a questionnaire to 1 945 children and young people, aged 10-22 years with no specific criminal experiences, in two local contexts; Karlskrona and Landskrona, two municipalities in the Southern part of Sweden. Conversational interviews were conducted in group sessions with in all 50 children and young people. The quantitative material, processed in SPSS, is used in a descriptive manner. For the interviews, a thematic analysis method was used. Regarding the participants’ images three main themes emerged; conceptions, experiences and expectations. Findings show that these children and young people have positive thoughts about the police as an institution but are to some extent more critical with regard to the police as an organization and far more critical when it comes to individual police officers. Almost all the participants have been in contact with police officers, mostly in school or when they have applied for a passport. Regarding expectations they want the police to focus their efforts on adults.  The children, aged 10-12, are more positive about the police while the group of 13-16 year olds are more negative. To some extent the older group, aged 17-22, are more differentiated. Furthermore, it appears that conceptions, experiences and expectations are closely linked. Conceptions are based on various experiences, which in turn generate various expectations in light of different circumstances in life. Some images are more generally occurring while others mainly are produced in groups of young people. Young people´s images can be interpreted as a struggle within the field where the habitus and symbolic capital constitutes a force. If we choose to look at young people as seismographs, their images can be signs of images of the police even among adults. Ultimately it turns out that there seems to be a mystique surrounding the police. For people it is exciting to see the police in action in real life while the police themselves are secretive about how they operate; which also may contribute to the images we create. And in this study it appears not to be differences worth mentioning between the two local contexts.

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyseradestillsammans med mejlkonversationer samt artiklar i ämnet. Resultatet handlar om ansiktslöskommunikation, okunskap, svårigheter med att förstå varandras positioner, samt olika typerav makt.