Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen. Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp. Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler. Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet. Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser. I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte. Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

<p>This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.</p>

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion. The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world. By interviewing four adolescents who worked as IT-guides for the elderly we get a picture of the skills and capital the adolescents consider themselves to possess that helped them to increase digital inclusion. The results show that it is not merely digital skills that the adolescents deem important to increase digital inclusion. In many ways their social abilities and the mutual learning laid a foundation for the elders to visit, and revisit, the IT-guides and enhanced the elders' curiosity about computers and the internet.

This essay discusses how insurance companies inform policyholders regarding home insurance. What level of support do insurance companies offer policyholders in order to supply them with enough knowledge to make an informed decision? Is information regarding insurance communicated in simple terms, or is it riddled with industry specific terminology?The essays focus is important to examine from a social context; Swedish social process does not select an insurer for an individual who neglects to choose one for their home insurance. Sweden's welfare system does otherwise provide a helping hand for a lack of decision with regard to preschool and school choice.

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform.   Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten.   Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor. Syftet är att skapa förståelse för adelns reaktion på dräktreformen. Studien visar att adeln reagerade negativt på att bära en nationell dräkt.   Uppsatsen börjar med en genomgång av svenska uniformer från 1600-talet och fram till den gustavianska eran. Sedan beskrivs Gustav III:s nationella dräkt och vilka reaktioner dräktreformen gav upphov till. Slutligen diskuteras dräktreformen ur det symboliska  perspektivet.

Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden.

Syftet med studien är att besvara om Bourdieus teori om symboliskt våld stämmer på ettav Sveriges mest uppmärksammade hedersmord på Fadime Sahindal.Den frågeställning som kommer att besvaras är följande:• Hur kan Fadime Sahindals historia beskrivas utifrån Bourdieus teori omsymboliskt våld?• På vilkets sätt yttrar sig våldet mot Fadime Sahindals utifrån teorin omsymboliskt våld?• Hur skildras Bourdieus beskrivning av könsrollerna i historien om Fadime?