Studies syfte är att undersöka hur barns egna medhavda leksaker används på förskolan, samt vilken betydelse de tillskrivs i verksamheten av såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar för att konkretisera vårt syfte: Hur används de medhavda leksakerna av barnen? Hur ser pedagogerna på de medhavda leksakernas funktion och användning? Hur förhåller sig vårdnadshavare till att barnen kan och får ta med sig leksaker till förskolan? I studien har vi använts oss av de centrala begreppen tolkande reproduktion, ickemänskliga aktörer och symboliskt värde för att tolka det empiriska materialet. I kapitlet tidigare forskning berör vi leksaker som begrepp, leksaker som kommunikation, leksaker som lärandeobjekt, leksaker som könsstereotypa, leksaker som övergångsobjekt och leksaker som kan vara problematiska. Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod vid insamlingen av empirin. Empirin består av tre observationstillfällen, intervjuer med tre pedagoger och enkäter utskickat till åtta vårdnadshavare, alla delar är insamlade och utförda på samma avdelning. Studiens resultat visar hur barnen på olika sätt använder den medhavda leksaken i verksamheten. Vi har sett att den medhavda leksaken återfinns på tre olika sätt; i leken, som övergångsobjekt och att den bara är där. Den vanligaste funktionen är att den medhavda leksaken återfinns i leken. I resultatet framkom det att pedagogerna hade olika syn på den medhavda leksakens funktion och bland vårdnadshavarna var det tydligt att synen på den medhavda leksaken skiljde sig. Två pedagoger ansåg att det fungerade medan den tredje var tveksam till de medhavda leksakerna. Bland vårdnadshavarna såg vi att de antingen var positiva eller negativa till den medhavda leksaken. Pedagogernas och vårdnadshavarnas tidigare erfarenheter och åsikter avspeglade sig i vad barnen fick ha med sig och i vilka regler som fanns på förskolan.

Stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal har länge varit ett omdebatterat ämne och är ett fenomen som förekommer i flera delar av Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur Järvabor uppfattar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal och vad de tror är orsaken till detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i den tidigare forskningen men kommer även analyseras utifrån Zizeks (2009) definitioner av våld, nämligen det systematiska, symboliska och subjektiva våldet. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med individer boendes i Järva. Resultatet från denna undersökning visar att informanterna betraktar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal som en “nödvändig” form av våld för att göra människor medvetna om de problem som finns i socialt utsatta områden. Upplevelser av stämpling, kriminalisering av ens identitet och marginalisering var vanligt förekommande och anses vara en av många motiv till stenkastning. Vidare läggs stor vikt vid det polisiära förtrycket, där informanterna uttrycker en stark misstro mot polisen och menar att stenkastningen är ett svar på polisens övervåld.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som samhällskunskapslärare upplever i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Vi har tagit del av mycket forskning kring elevers olika förutsättningar i skolan, men en avsaknad av vad lärarna kan göra för att kompensera för detta. Därför valde vi just denna inriktning och intervjuade lärare på två skolor i olika sociala områden med ett utbildningssociologiskt perspektiv. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som i sin tur bidragit med kunskaper kring de olika skillnaderna i arbetet med det kompensatoriska uppdraget på respektive skola. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de två skolorna som är belägna i olika socioekonomiska områden. Utmaningar som tidigare forskning har konstaterat, exempelvis elevers socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för skolprestationer samt segregationens betydelse för homogena klasser, blev väldigt synliga. Skolan som låg i ett socialt utsatt område hade en överbelastning av elever som var i behov av kompensatoriskt stöd medan den andra skolan hade andra former av utmaningar som lärarna fick ta itu med. I vilket socialt område som skolan var belägen och vilken elevgruppens socioekonomiska bakgrund hade alltså betydelse för lärarens arbete med uppdraget. Trots detta visade undersökningen även att det finns många möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget, exempelvis genom olika verktyg lärare kan använda sig av.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige. Som analysredskap har jag använt teorier hämtade från John Dewey, Tomas Ziehe, Pierre Bourdieu och Mikael Londos. Mitt resultat visar att elever som inte deltar i ämnet, varken mår dåligt eller hatar det. De tolkar ämnet som onödigt och jobbigt. Enligt Ziehe måste vi ta det ungdomar anser vara viktigt på allvar. Dewey säger att vi måste ta hänsyn till elevens vanor, kapacitet och intressen, samtidigt som hon ska känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna för att utvecklas. Bourdieu säger att den manliga dominansen underordnar kvinnorna. Konsekvenserna av den manliga dominansen i idrottshallen får till följd att tjejer oftare blir passiva eller helt och hållet väljer bort ämnet. Det är den manliga dominansen som är det grundläggande problemet. / The purpose of this study has been to find out and understand adolescents thoughts and feelings about the Swedish subject Physical Education and Health. I wanted to get a better understanding about adolescents that don’t participate in the subject for various reasons.Two of my issues were: What are the reasons that participating and not participating students hate every second of the Swedish subject Physical Education and Health? How would students like to see the content of physical education? To find this out, I used qualitative interviews as a method. I have interviewed a total of eleven students in grade eight at an elementary school in southern Sweden. As analytical tools I have used theories drawn from John Dewey, Thomas Ziehe, Pierre Bourdieu and Mikael Londos. My results shows that students who don´t participate in the subject, don´t feel bad or hate it. They interpret the topic as unnecessary and a hassle. According to Ziehe, we need to take what adolescents consider important seriously. Dewey says that we must take account of the students habits, capabilities and interests, as she should know and learn the meaning of the selected activities to develop. Bourdieu says that the male dominance subordinates women. The consequences of male dominance in the gym results in that girls more often become passive or completely opt out of the subject. It is the male dominance that is the fundamental problem.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever. / This study has the characteristics of a development work where the result of the study is a thematic lesson plan in the discipline of history for students between the ages of fourteen and sixteen. The aim of the study is to help students develop a critical attitude towards the mass communication industry and the normative standards of society. By working actively with problematizing gender stereotypical constructions, the pedagogue will assist his or her students in developing their contemplative minds. The theoretical model that is applied on and utilized in the thematic lesson plan consists of history didactical research theorization concerning history consciousness, as well as gender and class theory. The chosen theories are selected with the intention to question and clarify reproducing perspectives and structures in school, but also to create a basis for concrete ways of working with students between the ages of fourteen and sixteen.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen. Hemmet och hemspråksundervisningen har haft en viktig uppgift att förmedla den iranska historien. Intervjupersonerna signalerar att vi i undervisningen bör integrera världshistoria och varje etnisk minoritets historia. / Education through Young Irani-immigrants Eyes A qualitative research concerning six Irani immigrants view on history-education, and it's image of Iranian culture, and the adaptation of history to the multicultural school environment.

ABSTRAKTFöreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde. Studiens resultat visar att det sociala nätverket har en avgörande betydelse när det rör våra informanters motiv till att föreningsidrotta på sin fritid. Längtan efter att tävla, att utvecklas och att bedriva en seriös träning är också avgörande motiv för våra informanter. Det finns också informanter vilka betonar möjligheten att träffa likasinnade som ett motiv för att föreningsidrotta. När det rör vilken betydelse våra informanter tillskriver sitt föreningsidrottande, framkommer det att föreningsidrotten är ett socialt fält där möjligheten att träffa kamrater och andra vilka delar en gemensam syn och smak för en specifik idrottspraktik är betydelsefull. Vidare är föreningsidrotten betydelsefull i våra informanters strävan efter att skapa sig en identitet och en meningsfull tillvaro. Föreningsidrottandet är även betydelsefullt för våra informanter om de känner att de utvecklas och att prestationen förbättras. Essentiellt i sammanhanget om föreningsidrottens betydelse är att den är starkt relaterad till om prestationen är bra och att det sker en idrottslig utveckling. Avslutningsvis är det betydelsefullt för våra informanter att ha möjligheten att påverka det egna idrottsutövandet även om de accepterar en hierarkisk maktstruktur där tränaren har sista ordet. De eftersträvar även en ökad möjlighet till att kunna påverka föreningens övergripande inriktning. / ABSTRACTThe present study intends to study what motivates individuals with a disability to choose to be a part of the organized sport on their spare time and what importance these individuals gives their participation in the organized sport. The method we have chosen are qualitative interviews. It is eight individuals with a disability that has been interviewed and all of these are members in a sport association for disabled individuals. It is their response acting basis for the study results. The study's theoretical starting points are Pierre Bourdieus concepts habitus, symbolic capital and social field and the terms investment value and intrinsic value. The results of the study show that the social network is crucial when it concerns our individual’s motive to engage in the organized sport on their spare time. Desire to compete, develop and conduct a serious training is also a crucial reason for our individuals. There are also a few individuals which emphasizes the opportunity to meet like-minded people as a motive to engage in the organized sport. When it comes to the significance of taking part in the organized sport for our individuals, one important aspect is the opportunity to meet friends with a similar taste and interest in a specific sport. Furthermore, the organized sport is important in our individuals desire to create an identity and a meaningful existence. Organized sport is also important for our individuals if they feel that they have the ability to develop and that their performance improves. Essential in the context related to the importance of organized sport is the fact that our individuals performance is strongly related to whether the performance is good and that there is a sporting development. Finally, it is important for our individuals to have the opportunity to influence their training even if they accept a hierarchical power structure which means that the coach has the last word. They are also seeking even greater opportunity to be able to influence the overall direction within their sport association.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar. Resultatet utifrån frågeställningarna visar på att studievägledarna i min undersökning inte upplever någon problematik i gymnasievalet mellan föräldrar och elev. Oftast för att både eleven och dennes föräldrar anser att det är elevens eget val, men även för att studievägledarna inte anser att de blir involverade av föräldrar eller elev, ifall det skulle ha uppstått skilda åsikter. Studievägledarna i denna undersökning hoppas på att de inte blir påverkade av föräldrarnas sociala bakgrund i samtal med elever, vid skilda åsikter i gymnasievalet. De menar att de utgår ifrån elevens intressen och prestationer i sina gymnasiesamtal och utelämnar inget, utan de ger samma information till alla.

Ämnet mat är trendigare någonsin, och recept och krogrecensioner florerar allt oftare i tidningar och på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad matjournalistik är för genre och vad den ger utrymme för men även att försöka reda ut vad en matjournalist behöver besitta för kunskaper och hur man axlar rollen på ett professionellt vis. För att undersöka genren och arbetsrollen har frågeställningarna fokuserat på hur det har sett ut rent historiskt. Mer specifikt fokuserar studien på en kvalitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters arkiv, mellan 1974 och 2024, där teman samt på en kvalitativ intervjustudie där personer som befinner sig på den matjournalistiska scenen har medverkat. Bland de medverkande intervjupersonerna finns matjournalister, pensionerade matjournalister, matskribenter på sociala medier och kockar. Variationen av intervjupersoner har bidragit till olika perspektiv och gynnat den kvalitativa metoden på så sätt att åsikter har fått stötas mot varandra i resultat- och analyskapitlen.  Det teoretiska ramverket är baserat på Bourdieus fältteori med visst fokus på symboliskt kapital, samt professionaliseringsteori med fokus på de professionalisering. Resultatet av studien visar att genrens innebörd innehåller en del olika teman, men framför allt att den har förändrats samt breddats med tidens gång. Enligt innehållsanalysen finns flera återkommande textformat sedan 1974. Innehållet är till viss del liknande genom tiden, precis som att olika teman och trender återkommit, men bredden på innehållet och variationen har ökat och bidragit till ett mer varierat innehåll.  Dessutom har rollen som matjournalist utmanats av digitalisering och ökad konkurrens från modernare aktörer än de traditionella tidningarna. Idag finns alternativa medier som till viss del förnyar synen på vad man kan definiera som matjournalistik.