Stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal har länge varit ett omdebatterat ämne och är ett fenomen som förekommer i flera delar av Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur Järvabor uppfattar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal och vad de tror är orsaken till detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i den tidigare forskningen men kommer även analyseras utifrån Zizeks (2009) definitioner av våld, nämligen det systematiska, symboliska och subjektiva våldet. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med individer boendes i Järva. Resultatet från denna undersökning visar att informanterna betraktar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal som en “nödvändig” form av våld för att göra människor medvetna om de problem som finns i socialt utsatta områden. Upplevelser av stämpling, kriminalisering av ens identitet och marginalisering var vanligt förekommande och anses vara en av många motiv till stenkastning. Vidare läggs stor vikt vid det polisiära förtrycket, där informanterna uttrycker en stark misstro mot polisen och menar att stenkastningen är ett svar på polisens övervåld.