Ett spelberoende kan påverka en person på olika plan men syftet med denna uppsats är att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingången till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras också en spelberoendes väg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö där kriminella handlingar inte ses som något avvikande och att det därför blir enklare att bryta mot samhällets normer. Utöver det framgår det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhällets institutioner vilket har lett till en normupplösning. Det övergripande skälet till att informanterna begick brott var de finansiella påfrestningarna, men bekräftelse och status var också bidragande faktorer.

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

ABSTRAKTFöreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde. Studiens resultat visar att det sociala nätverket har en avgörande betydelse när det rör våra informanters motiv till att föreningsidrotta på sin fritid. Längtan efter att tävla, att utvecklas och att bedriva en seriös träning är också avgörande motiv för våra informanter. Det finns också informanter vilka betonar möjligheten att träffa likasinnade som ett motiv för att föreningsidrotta. När det rör vilken betydelse våra informanter tillskriver sitt föreningsidrottande, framkommer det att föreningsidrotten är ett socialt fält där möjligheten att träffa kamrater och andra vilka delar en gemensam syn och smak för en specifik idrottspraktik är betydelsefull. Vidare är föreningsidrotten betydelsefull i våra informanters strävan efter att skapa sig en identitet och en meningsfull tillvaro. Föreningsidrottandet är även betydelsefullt för våra informanter om de känner att de utvecklas och att prestationen förbättras. Essentiellt i sammanhanget om föreningsidrottens betydelse är att den är starkt relaterad till om prestationen är bra och att det sker en idrottslig utveckling. Avslutningsvis är det betydelsefullt för våra informanter att ha möjligheten att påverka det egna idrottsutövandet även om de accepterar en hierarkisk maktstruktur där tränaren har sista ordet. De eftersträvar även en ökad möjlighet till att kunna påverka föreningens övergripande inriktning. / ABSTRACTThe present study intends to study what motivates individuals with a disability to choose to be a part of the organized sport on their spare time and what importance these individuals gives their participation in the organized sport. The method we have chosen are qualitative interviews. It is eight individuals with a disability that has been interviewed and all of these are members in a sport association for disabled individuals. It is their response acting basis for the study results. The study's theoretical starting points are Pierre Bourdieus concepts habitus, symbolic capital and social field and the terms investment value and intrinsic value. The results of the study show that the social network is crucial when it concerns our individual’s motive to engage in the organized sport on their spare time. Desire to compete, develop and conduct a serious training is also a crucial reason for our individuals. There are also a few individuals which emphasizes the opportunity to meet like-minded people as a motive to engage in the organized sport. When it comes to the significance of taking part in the organized sport for our individuals, one important aspect is the opportunity to meet friends with a similar taste and interest in a specific sport. Furthermore, the organized sport is important in our individuals desire to create an identity and a meaningful existence. Organized sport is also important for our individuals if they feel that they have the ability to develop and that their performance improves. Essential in the context related to the importance of organized sport is the fact that our individuals performance is strongly related to whether the performance is good and that there is a sporting development. Finally, it is important for our individuals to have the opportunity to influence their training even if they accept a hierarchical power structure which means that the coach has the last word. They are also seeking even greater opportunity to be able to influence the overall direction within their sport association.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications.

The free press is an invaluable part of the democratic society and a pillar stone in the creation of ideas, opinions and norms. According to theories such as agenda-setting and framing the media have a significant influence on people’s perspectives and opinions. With this view of media along with the gender system provided by Yvonne Hirdman as a framework, this study intends to examine the gender representation in Swedish domestic news journalism. The study consists of a quantitative analysis of two major Swedish morning papers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, where the gender representation regarding journalists, main news sources and pictures are being accounted for. The material being used consists of a total of 241 articles taken from the first domestic news article in each third paper 2012. Furthermore the study contains a supplementary qualitative part consisting of two interviews with female journalists working on the examined newspapers. The analysis of these interviews takes on a Bourdieuan approach, which focuses on the journalistic field, it’s doxa and the symbolic values within the field. The questions at issue in this study are whether it exists a male interpretive precedence within the Swedish domestic news, what type of norms within the journalistic culture that potentially can affect the representation regarding journalists and main sources and lastly we intend to assess the impact of the gender system on the media and subsequently the medias reproductive affect on the gender system as a whole. The core, quantitative, study indicates a substantial difference regarding gender related representation within the examined material concerning journalists, pictures and main sources. The results reveal a significant female underrepresentation both amongst journalists (36,5 percent) and main sources (34,9 percent). Our quantitative study as well as our interviews prove a pattern where an elite orientated praxis, when it comes to choosing sources, is dominant. Since the elite sources are predominantly male this has a negative impact on the female representation amongst the sources. The underrepresentation of women, both as sources and journalists, combined with theories such as agenda-setting and framing indicates the presence of a male interpretive precedence. The gender related structures of society are reflected in the media, and as a consequence of this occurrence the structures themselves are also reproduced, and consolidated, through medias impact on popular values and opinions.