This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology. The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.

Meritocracy is a much-debated concept in both academia and society in general. Previous studies mostly defined meritocracy in terms of talent and effort. However, even if there exists an academic acceptance of the complexity and the multitude of dimensions of meritocracy in general, little has been said about the cultural prerequisites of meritocracy. This shows a need to be explicit about exactly what is meant by the term ‘meritocracy’. This paper aims to share new light on prerequisites of meritocracy with the help of Pierre Bourdieu’s sociological studies of symbolic capital, with the backdrop understanding of Adam Smith’s theory on necessities. Furthermore, the study aims by adopting a reflexive approach of Bourdieu’s theories, to construct a new theoretical framework, set out to define the phenomena of meritocracy and its cultural prerequisites.

Hemsidor är väldigt populära idag. Där finns mycket information som påverkar vårt sätt att handla, tänka och interagera. Samtidigt kan hemsidorna ha information som kan analyseras och tolkas på olika sätt med hjälp av olika teorier. Denna studie utgår från Bourdieus socialaklassteori och Basil Bernsteins teori om pedagogiska identiteter. Studien analyserar två gymnasiehemsidor. Bilden av den goda eleven studeras noggrant samt de olika stereotyperna på hemsidorna. Denna studie gör en diskursanalys av sexbilder som pekar på elevernas aktiviteter på två kommunala skolor och på skillnader mellan dem. Det gäller en kommunal gymnasieskola i centrala Stockholm ochkommunalgymnasieskola i en Stockholmsförort. Studien visar att det finns en polarisering mellan skolorna. Norra Real Gymnasium som är skolan från centrala Stockholm inriktar sig mot samhällets elitoch eleverna därverkar ha mer symbolisktkapital och haraktiviteter som utvecklardetta vidare. Tensta Gymnasium, som är gymnasieskolan iförorten,fokuserar mest på integrationgenom att göra aktiviteter som utvecklar elevernasätt att integrera sig i samhället. Det är ganska vaga aktiviteter såsomattklistra in olika färger frånhänderna på väggen. / Website pages are very popular today. There is a lot of information that affects our way of shopping, thinking and interacting. At the same time, the websites may have information that can be analyzed and interpreted in different ways using different theories.This study is based on Bourdieu's social class theory and Basil Bernstein's theory of educational identities. The study analyzestwo high school websites. The image of the good student is studied carefully as well as the different stereotypes on the websites. This study makes a discourse analysis of six images that points to the students' activities at two municipal schools and on differences between them. This applies to a municipal upper secondary school in central Stockholm and municipal upper secondary school in a Stockholm suburb. The study shows that there is a polarization between schools. Norra Real Gymnasium, which is the school from central Stockholm, focuses on society's elite and the students there seem to have more symbolic capital and have activities that further develop this. Tensta Gymnasium, which is the secondary school in the suburb, focuses most on integration by doing activities that develop students' ways of integrating themselves into society.It's quite vague activities like sticking paper hands of different colors on a wall.

Syfte och frågeställningar Målet med denna studie var att undersöka hur elever upplever omklädningsrummet och omklädningssituationeni skolan samt vad som påverkar upplevelsen. Syftet med studien var således att problematisera tidigareforskningsresultat kring upplevelsen av omklädningssituationen kopplad till prestation inom ämnet samt attutifrån den förståelse som dessa resultat genererar kunna föreslå åtgärder. Utifrån detta syfte formuleradesforskningsfrågorna “Hur upplever högpresterande respektive lågpresterande elever omklädningssituationen?” samt “Vilka faktorer anser högpresterande respektive lågpresterande elever påverkar situationen?” Teori och metod Studien utfördes i form av en komparativ undersökning med sex respondenter från en gymnasieskola iStockholms innerstad. Dessa var indelade i två elevgrupper utifrån hög/låg närvaro, höga/låga betyg samttidigare idrottsbakgrund. Materialet skapades genom kvalitativa intervjuer av reflexiv och semistruktureradkaraktär, transkriberades sedan med orthographic och analyserades slutligen med inspiration från kvalitativ ochtematisk meningsinnehållsanalys. Det teoretiska ramverket för analysen bottnade i strukturalistisk,poststrukturalistisk och poststrukturalistisk feministisk teoribildning inspirerad av bland annat Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre och Jean Baudrillard. Resultat Gemensamt för eleverna i båda grupperna är att de inte använder skolans duschar och även till viss del undvikerskolans omklädningsrum. Sammanhanget kring både dusch och ombyte upplevs som mer eller mindreobekvämt, onormalt och exponerande. Det sociala sammanhanget, nakenhet i grupp och den egna kroppen iandras ögon ses som centrala faktorer. Även tidsbrist, schemaläggning och behovet att ta med sig en handdukmenas påverka. De två elevgruppernas upplevelser verkar enbart skilja sig i viss mån från varandra. Dehögpresterande eleverna ser skolämnet som något positivt, ser det fysiska rummet som bristfälligt och önskarförändringar i schemat i högre grad. De lågpresterande eleverna verkar i högre grad se handduken som ett problem. Slutsatser Den vanligaste orsaken till att undvika dusch eller ombyte verkar handla om vad som anses normalt, snarare änupplevt obehag på grund av nakenhet. De elever som har större erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolanverkar dock vara mer bekväma med både ombyte och nakenhet i grupp, något som förklaras genom habitus ochsymboliskt kapital. Nakenhet och exponering är dock centrala faktorer för vissa elever. Upplevelsen av att kroppen som både objekt och subjekt inte lever upp till de förväntade kraven skapar tillsammans med en upplevelse av övervakning och dömande blickar ett beläggande av skuld- och skam på sig själv. Ett samband mellan hög frånvaro, låga betyg, en negativ inställning till ämnet och obehag kopplat till omklädningsrummet motsägs delvis av denna studie. Det är snarare upplevelsen av normalitet i sammanhanget som påverkar valet attanvända dusch- och omklädningsrum eller inte, oavsett närvaro, betyg eller inställning. / Aim and research questions The aim of this study was to investigate how students experience their school’s changing room and whatinfluences this experience. The purpose of the study was thus to problematize previous research results regarding the experience of the changing situation linked to performance within the school subject and to beable to propose measures based on the understanding these results generate. Based on this aim, the following research questions were formulated: "How do high-achieving and low-achieving students experience the changing situation?" and "Which factors do high-achieving and low-achieving students think influence thesituation?". Theory and method The study was carried out in the form of a comparative survey with six respondents from an upper secondaryschool in inner city Stockholm. These were divided into two student groups based on high/low attendance,high/low grades and previous sports background. The material was created through qualitative interviews of areflexive and semi-structured nature, then transcribed using orthographic and finally analyzed with inspirationfrom qualitative and thematic content analysis. The theoretical framework for the analysis was rooted instructuralist, poststructuralist and poststructuralist feminist theorizing inspired by, among others, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre and Jean Baudrillard. Results Common to the students in both groups is that they do not use the school's showers and also to some extentavoid the school's changing rooms. The context surrounding both showering and changing is experienced asmore or less uncomfortable, abnormal and exposing. The social context, group nudity and one's own body in theeyes of others are seen as central factors. Lack of time, scheduling and the need to bring a towel are also said tohave an effect. The experiences of the two student groups only seem to differ from each other to a certain extent. The high-achieving students see the school subject as something positive, see the physical space as deficient anddesire changes in the schedule to a greater degree. The low-achieving students seem to see the towel as aproblem to a greater extent. Conclusions The most common reason for avoiding showering or changing appears to be about what is considered normal, rather than perceived discomfort due to nudity. However, the students who have more experience of sportsactivities outside school seem to be more comfortable with both changing and nudity in a group, something thatis explained by habitus and symbolic capital. However, nudity and exposure are central factors for somestudents. The experience that the body as both object and subject does not live up to the expected requirements,together with an experience of surveillance and judgmental looks, creates a coating of guilt and shame ononeself. An association between high absenteeism, low grades, a negative attitude towards the school subjectand discomfort linked to the changing room is partially contradicted by this study. Rather, it is the experience ofnormality in the context that influences the choice to use the shower and changing rooms or not, regardless of attendance, grade or attitude.

This thesis is a study of how the American author Edith Wharton (1862-1937) in a number of novels and short stories written between 1876 and 1937 depicts cultural encounters between Americans and Europeans, mostly Frenchmen. Chiefly concerned with Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, “Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, each of which articulates ideas relevant to the theme investigated, the thesis also contains a supplementary discussion of The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Borrowing terms and theoretical perspectives from Pierre Bourdieu and postcolonial literary criticism, particularly Homi Bhabha’s theories about inbetweenness, mimicry and otherness, the study contends through detailed analyses of single works that Wharton’s descriptions of Franco-American encounters are dynamic processes through which the parties involved are made aware of their own and “the other’s” distinguishing qualities and, in some significant cases, reach a heightened state of consciousness resembling Bhabha’s inbetweenness. Wharton’s cultural encounters often involve people with different levels of education and different economic and social positions, which justifies the use of Bourdieu’s method of analyzing the relationship between educational and social status in terms of different kinds of capital. While in her early works Wharton merely intimates the contours of the cultural encounter, in mature works such as Madame de Treymes and The Age of Innocence she views it as a highly complex process the many stages of which are intimated through the use of subtle narratological techniques. Throughout her work Wharton makes intricate use of imagery and keywords, some of them testifying to her interest in anthropology, to suggest the manifold dimensions of the cultural encounter, which is seen as both tempting and repelling. Her accounts of the Franco-American encounter are complexly related to the different phases of the American political and social situation described in her novels. The American experience of the meeting of the ‘old society’ and the ‘new’ is rendered even more complex by being seen as the background against which Europeans and Americans negotiate transactions of symbolic and economic capital. In most of her works these lead to tragic or tragic-comic misunderstandings; only in her last, unfinished novel does she describe a full-fledged Euro-American identity, a successful fusion of American and European experiences. / Den här avhandlingen är en studie i hur den amerikanska författarinnan Edith Wharton (1862-1937) i ett antal romaner och noveller skrivna mellan 1876 and 1937 skildrar kulturella möten mellan amerikaner och européer, främst fransmän. Avhandlingen behandlar huvudsakligen verken Fast and Loose, “The Last Asset”, Madame de Treymes, ”Les Metteurs en Scène”, The Custom of the Country and The Age of Innocence, som alla uttrycker idéer om kulturmöten; den innehåller även en kompletterande diskussion av verken The Reef, The Glimpses of the Moon, The Mother’s Recompense and The Buccaneers. Med termer och perspektiv hämtade från Pierre Bourdieu och postkolonial litteraturforskning, främst Homi Bhabhas teorier om in-betweenness (”mellanskap”), mimicry och otherness hävdar studien genom detaljerade analyser av enskilda verk hur Whartons beskrivningar av fransmäns och amerikaners möten är dynamiska processer där i bästa fall båda parter blir medvetna om sin egen och ”den andres” särart, och i vissa fall även når ett intensifierat medvetande som påminner om Bhabhas in-betweenness. Whartons kulturmöten sker oftast mellan personer med olika bildning samt ekonomisk och social position, vilket gör att Bourdieus perspektiv för analys av relationen mellan utbildning och social status som styrd av olika sorters kapital kommer till användning. I sina tidiga berättelser antyder Wharton konturerna av det kulturella mötet, i mogna verk som Madame de Treymes and The Age of Innocence gestaltar hon det som en mycket komplex process vars många skeden antyds via hennes användning av subtil berättarteknik. Alltigenom sina verk tillämpar Wharton ett komplext bildspråk och nyckelord, varav vissa vittnar om hennes intresse för antropologi, som antyder kulturmötets många dimensioner, framställt som samtidigt lockande och frånstötande/avskräckande. Hennes redogörelser av det fransk-amerikanska mötet är komplext relaterat till de olika faser av den amerikanska politiska och sociala situation som beskrivs i hennes berättelser. Den amerikanska erfarenheten av mötet mellan den ”gamla sociala grupperingen” och den ”nya” skildras som mer komplext genom att ses som den bakgrund mot vilken européerna och amerikanerna förhandlar transaktioner av symboliskt och ekonomiskt kapital. I merparten av hennes verk leder dessa transaktioner till tragiska eller tragikomiska missförstånd; bara i hennes sista, ofullbordade roman beskriver hon en fullt utvecklad euroamerikansk identitet, en lyckad sammansmältning av amerikanska och europeiska erfarenheter.

Kemin uppfattas av många som ett svårt ämne att lära ut och att lära sig, eftersom ämnets abstrakta natur gör att den verkar orelaterade till vardagliga upplevelser. Som förklaring till observerbara kemiska förändringar krävs visualisering av fenomen som sker på atomnivå. Dagens skola är digitaliserad och digitala verktyg används som hjälpmedel i kemiundervisningen, vilket underlättar undervisningen. Filmer är därför populära digitalahjälpmedel i kemiundervisning bland lärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur kemins tre perspektiv (makro-, submikro- ochsymboliska perspektiv) uttrycks i pedagogiska filmer i kemiundervisningen utifrån lärarperspektivet, och studien fokuserar på filmers roll som digitala pedagogiska hjälpmedel i kemiundervisningen. En kvalitativ studie genomfördes med data från semistrukturerade intervjuer med verksamma kemilärare på högstadienivå i Sverige där de flesta lärare som deltog i studien var legitimerade lärare i kemi med långa erfarenhet från högstadiet. Resultatet av studien analyserades tematiskt. Studieresultatet visar varierande termanvändning av lärare för att förklara kemins tre perspektiv. Vardagligt språk används av flera lärare för att förklara dessa tre perspektiv i kemiämnet och få lärare använder termer om de tre perspektiven i kemin (makro-, submikro och symboliska perspektiv), medvetet i sin undervisning. Studien påpekar vidare att kemins tre perspektiv nämns i läroplanen men orden används inte, studien visar också varierande kunskaper hos kemilärare om kemins tre perspektiv. Analysresultat visade också att lärare använder filmer med huvudfokus på endast två perspektiv, makro- och submikro perspektiv, trots att alla tre perspektiv naturligtvis uttrycks i filmer. Dessutom visar analysresultat att dessa pedagogiska filmer används som multifunktionellt digitala hjälpmedel i kemiundervisning. Studien presenterade några för- och nackdelar med pedagogiska filmer samt tips till kemilärare att välja pedagogiska filmer i kemiundervisningen. / Chemistry is seen as an abstract subject to understand, and it requires visualization of phenomena that occur at the atomic level as an explanation for observable chemical changes. The purpose of this study is to investigate from teachers’ perspective the role of educational films in chemistry teaching and how the three perspectives of chemistry i.e., macro-, submicroscopic-, and symbolic perspective, expressed in educational films in chemistry teaching. A qualitative study has been carried out using the data from semi-structured interviews of in-service chemistry teachers who work in different high schools in Sweden. The result of the analysis points out that most of the teachers used day-to-day language to explain the three perspectives of chemistry. The study further points out that the three perspectives of chemistry are mentioned in the school curriculum, but the terms are not used. The analysis result of the study reveals that some teachers intentionally skip the scientific terms to avoid confusion and congestion of memory in students. Very few teachers use these terms systematically in chemistry teaching with the help of research models. Study also reveals that teachers use pedagogical films in chemistry teaching primarily with the purpose of explaining only two perspectives, macro-and submicroscopic perspective even though three perspectives expressed naturally in these films. The analysis also reveals that teachers use films as a multifunctional digital pedagogical aid in chemistry teaching as it has high pedagogical usage in different contexts in chemistry teaching. Therefore, the study result also indicates that films can be used as a multi-functional digital pedagogical aid in chemistry teaching. The study also presents advantages and disadvantages of using pedagogical films and some tips to choose films in chemistry teaching. Teachers highly recommend educational films as an effective pedagogical aid in chemistry teaching.

Den breda mitten, eller bara mitten, är ett centralt begrepp i Centerpartiets identitet. Trots detta är Centerpartiets sakpolitik inte särskilt positionerad i ”mitten”. Partiet är snarare det mest högerlutande partiet av samtliga riksdagspartier vad gäller ekonomiska frågor. Samtidigt är själva idén med den breda mitten att etablera ett bredare samarbete över blockgränser men exkludera Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna på grund av deras respektive ytterkantsposition. Rent sakpolitiskt är den breda mitten en gåta. Medan fenomenet inte tillåter sig att begripas speciellt väl ur ett sakpolitiskt perspektiv, argumenterar föreliggande uppsats för att det bättre kan förstås utifrån dess symboliska betydelse. Den breda mitten undersöks således som en instans av sekulär religion. Genom intervjuer med Centerpartister kartläggs ett religiöst meningssystem som grundas på; (1) ett heligt ideal om en icke-extrem politisk karaktär i form av mitten; (2) en moralisk gemenskap som sluter upp kring idealet och försvarar det från all form av upplevd extremism, men som är mer intresserad av sitt förakt för Sverigedemokraterna och (3) upplevelser av hur ritualer kring motståndet mot Sverigedemokraterna och självuppoffring för idealet erbjuder frälsning från synden att kunna associeras med Sverigedemokraterna via högeridentiteten. Religionens funktion tolkas vara att reglera diskrepansen mellan partiets identitet och praktik genom ritualer och moraliska argument som triumferar över sakliga problem med motstånd mot Sverigedemokraterna som den övertygande mekanismen. Mitten identifieras vidare som den perfekta täckmanteln för en förlorad högeridentitet och för de framgångar som motståndet mot Sverigedemokraterna bringar partiet, då motstånd mot båda ytterkantspartierna gör att Centerpartiet kan hävda sig som mitten och därigenom attrahera den större grupp väljare som finns där. Motståndet mot Sverigedemokraterna tolkas i sin tur som den grundläggande drivkraften bakom fenomenet den breda mitten, en drivkraft som inte bara bygger på framgångar i termer av en ökad väljarbas utan också på en upplevd välvilja, en dold förhoppning om en alternativ och självständig högergemenskap men även på en möjlighet för Centerpartiet att göra upp med sin egen historia av främlingsfientlighet. / The broad middle, or just the middle, is a central concept in the identity of The Centre Party in Sweden. Despite this, the politics of The Centre Party is not particularly positioned in “the middle”. Rather, The Centre Party is the most right-leaning party of all the parliamentary parties when it comes to economic issues. Simultaneously, the very idea behind the broad middle is to establish wider cooperation across block boundaries but exclude the parliamentary parties The Left Party and The Sweden Democrats due to their respective outer edge position. As a matter of concrete policy, the broad middle is an enigma. While the phenomenon does not allow itself to be understood particularly well from a concrete political perspective, the present thesis argues that it can be better understood based on its symbolic meaning. The broad middle is thus analysed as an instance of secular religion. Through interviews with members of The Centre Party, a religious meaning system is mapped which is based on; (1) a sacred ideal of a non-extreme political character in the form of the middle; (2) a moral community that defends the ideal by protecting it from all sorts of experienced extremism, but whose interest lies more in its contempt for The Sweden Democrats and (3) experiences of how rituals surrounding the antagonism towards The Sweden Democrats and self-sacrifice for the ideal offers salvation from the sin of being associated with The Sweden Democrats trough a Right-wing identity. The function of the religion is interpreted as regulating the discrepancy between The Centre Party’s identity and practise through rituals and moral arguments that triumphs over factual problems with the antagonism towards The Sweden Democrats as the convincing mechanism. The middle is further identified as the perfect cover for a lost Right-wing identity and for the successes that the antagonism towards The Sweden Democrats brings the party, since opposition to both the outer-edge parties allows The Centre Party to assert itself as the middle and thus attract the larger group of voters who are located there. The antagonism towards The Sweden Democrats is in turn identified as the primal driving force behind the phenomenon the broad middle, a driving force that is not only based on successes in term of increased voters but also on an experienced benevolence, a hidden hope for an alternative and independent Right-wing community as well as on an opportunity for redemption with The Centre Party’s own history of xenophobia.

The behaviours that the Neanderthals and Homo sapiens sapiens had in common could have made their interaction more advanced and deeper. Ever since Richard E. Green et al’s discovery in 2010 that a lot of the modern day population have inherited about 1-4 %  of the genome from Neanderthals, the assumption that Neanderthals are primitive beings lacking advanced cognition has changed. For H. Sapiens to interbreed with Neanderthals one could argue that they could not have been that dissimilar. Since the modern day population inherited parts of the Neanderthals it could be very interesting to bring more insight into how their relationship and interaction would have looked in relation to H. Sapiens. In this thesis some behaviours will be analysed and compared that existed among them both. In this remark it will be about behaviors of a symbolic nature, indicating a more advanced thinking. These are the usage of personal ornaments, the burial practice, and lastly language and speech. The personal ornaments they used are in some instances very similar, but there is also variation in what they put value in as personal ornaments, later H. Sapiens put a lot of energy into making beads of different types, and Neanderthals having a focus on birds of prey. The burial practice is in general nothing that is too common among either of them during the middle palaeolithic or African Middle stone age. Before the upper palaeolithic there is not too much evidence indicating that they had a tradition of burying their dead. In cases they did bury their dead there is evidence of places with multiple burials, maybe working as grave centers. The anatomical capacities for speech existed among them both. When it comes to language it is harder to discern, since it does not fossilise, but since language is symbolic it could be argued that evidence of symbolism among them could indicate that they had language as well. In the discussion and conclusions it is argued that these common behaviours could have made it possible for a more advanced interaction and relationship between the two.