Vad händer när det som har varit din vardag de senaste årtiondena tar slut? Vad händer när det som kännetecknade dig inte mera finns kvar? Vem känner man social samhörighet med?   Att gå från att vara professionell idrottare till att pensionera sig och börja om från noll som till exempel 30-, 25- eller 20-åring. Man har skapat sig ett sammanhang som fullt ut har gått ut på idrotten. Vad finns kvar när idrotten försvinner? Vad gör man när ens yrke och vardag försvinner och hur skapar man ett nytt sammanhang och hur ser övergången ut?   I uppsatsen undersöks hur elitidrottare övergår till ett liv där de inte mera livnär sig på sin idrott utan i en övergångsfas måste skapa sig ett nytt socialt sammanhang och identifiera sig själva med nya statuspositioner. Att försöka ta sig fram mellan två parallella världar och sedan lyckas återintegreras i ett nytt socialt sammanhang. Fokuset i uppsatsen är på att belysa processen av skapandet av nya statuspositioner och hur dessa utvecklas genom de tre faserna i Arnold Van Genneps teori om övergångsriter, samt medvetengöra eventuell problematik kring övergången. Uppsatsen ämnar också belysa vikten av ett symboliskt agerande eller en konkret rit som symboliserar avslutet på karriären, för att idrottarna lättare skall kunna lägga det livet bakom sig.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman. Genom att applicera Bourdieus teorier på Harlequinromanhjältinnorna kan så uppsatsen diskuteras på mikro- och makronivå. På mikronivå redogör textanalysen för hjältinnans olika strategier. På makronivå handlar uppsatsen om att se just dessa strategier som en del i ett kultursociologiskt mönster och därmed diskuteras böckernas sociala konstruktion och funktion. Uppsatsen vill visa på att hjältinnan kan fungera som en metafor för ett reflexivt tänkande kring vår vardag och att hon därmed kan säga oss något om oss själva.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital. / High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.

I den här uppsatsen beskrivs på vilket sätt kemins tre perspektiv(makroskopiskt, submikroskopiskt, symboliskt) förekommer i lärareskemiundervisning.Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 13 läraresom spelades in och transkriberades. Några av lärarna undervisar i kemi igrundskolans senare år och några i gymnasieskolan. Därefter gjordes entematisk analys av intervjuerna.I analysresultatet framgick följande teman: • Lämplig substans • Elevens (förståelse) inre bild • Omedveten medvetenhet • Två perspektiv i taget I temat lämplig substans framgick att lärare i sin undervisning oftaanvänder substanser som elever känner till sedan tidigare.I temat elevens (förståelse) inre bild framgick att lärare i första handförsöker hjälpa eleven att föreställa sig hur kemin fungerar.I temat omedveten medvetenhet framgick att de tre perspektiven förekomi lärares kemiundervisning även om endast en tillämpade detta medvetet ochsystematiskt. I de andras undervisning fanns begreppen med även om lärarnainte tänkte på det.I temat två perspektiv i taget framgick att lärarna oftast arbetade med tvåperspektiv och sällan med alla tre samtidigt.De tre perspektiven (begreppen) förekommer i samtliga lärares undervisningmen de flesta lärare använder andra termer för detta. Begreppen används oftatillsammans och ostrukturerat vilket kan bidra till missuppfattningar hoseleverna. Endast en lärare undervisar systematiskt utifrån terminologinmakroskopiskt, submikroskopiskt och symboliskt. / In this essay it is described in what way three perspectives (macroscopic,submicroscopic, symbolic) of chemistry occur in teachers’ chemistryeducation.Data was collected using semi structured interviews with 13 teachers. Theinterviews were recorded and transcribed. Some of the teachers work withchemistry education in the upper stage of the primary school and some workin upper secondary education (high school). Then thematic analysis wasapplied on the transcribed interviews.The following themes were found in the resulting analysis: • Appropriate substance • The student’s mental picture • Unaware awareness • Two perspectives at a time In the theme appropriate substance it was found that teachers often usesubstances in their education that are already known to the student.In the theme the student’s mental picture it was found that teachersgenerally try to help the student imagine how chemistry works.In the theme unaware awareness it was found that the three perspectivesoccurred in the teachers’ education, but the words were only applied by one ofthe teachers systematically. In the other teachers’ teaching the concepts werepart of the education even if the teachers weren’t aware of the terminology.In the theme two perspectives at a time it was found that the teachersusually applied two perspectives but seldom all three at the same time.The three perspectives (the concepts) exist in all teacher’s education but mostof the teachers use other expressions. The concepts are used together andunstructured which may contribute students’ misconceptions. Only oneteacher educates systematically using the terminology macroscopic,submicrosopic and symbolic.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur BookTok används av bokhandlare och bibliotek. Till hjälp har ett teoretiskt ramverk använts bestående av Uses and Gratification,symboliskt kapital samt deltagarkultur. Utifrån detta ramverk har det gjort semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av fenomenografiska metoder. Intervjuer gjordes med tre bibliotek och två bokhandlar i södra Sverige under hösten 2023.  I analysen av materialet kunde fyra teman särskiljas utifrån huvudfrågeställningen – hur använder bokhandlare och bibliotek BookTok? Dessa fyra teman är BookTok som arbetsverktyg, kontaktyta, kreativ yta och symboliskt kapital. Analysen av de olika teman ger oss en idé om hur verksamheternas deltagande ser ut på plattformen samt hur bokhandlarna och biblioteken själva ser på deras användning av BookTok. / This study aims to understand how bookstores and libraries make use of  BookTok.  A theoretical framework has been used consisting of the Uses and Gratification theory, symbolic capital theory and participatory culture theory. Along the lines of this theoretical framework, semi structured interviews were designed with the help of a phenomenographic approach. The interviews were held during the autumn of 2023. Three libraries and two bookstores participated. In the analysis, four themes were detected in regards to the question at issue – How do bookshops and libraries make use of BookTok? The four themes are BookTok as a work tool, contact area, creative space and symbolic capital. The analysis of different themes gives us an idea of the operations participation on the grounds of TikTok – as well as their own perception of their BookTok use.

In the present study, I analyze adolescent girls’ smoking through a unique combination of a quantitative survey of impressions and a theoretical analysis based on new elaborations of Bourdieu’s concept symbolic capital. The method of the study is three-fold. First, focus-group interviews elicit relevant impressions of adolescents in the eyes of peers. Second, a questionnaire survey distributed to adolescent peers quantitatively investigates how impressions of a girl on a picture differ depending on whether or not she has a cigarette. Third, a theoretical analysis based on elaborations of Bourdieu’s theories scrutinizes the results of the questionnaire survey. The results of the questionnaire survey indicate that smoking adolescent girls generate impressions of being significantly less likable, more popular, more conceited, less kind, less shy, more liable to bully, less funny, more deceitful, and less compassionate than non-smoking adolescent girls. In the elaborations of Bourdieu’s theories, I introduce a division of symbolic capital into two forms: symbolic virtue capital, generated through impressions of virtues, and symbolic power capital, generated through intimidating impressions of destructive power. According to the theoretical analysis of the results, smoking adolescent girls have relatively much symbolic power capital but relatively little symbolic virtue capital compared to adolescent girls that do not smoke.

<p>The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:</p><p>1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?</p><p>2. What do the clothes symbolize for these girls?</p><p>We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others.</p> / <p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför:</p><p>1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder?</p><p>2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.</p>

<p>This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology.</p><p>The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.</p>

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten. Analysen visar att de unga vuxna inget hellre vill än att få ett fast arbete men att de upplever att de på grund av samhälleliga begränsningar och brist på lämpligt nätverk har svårt att finna ett sådant. Framgick gjorde även att de unga vuxna ställer höga krav på sig själva i fråga om att skaffa ett arbete medan de har låga krav på hjälpinsatser från omgivningens sida. / Youth unemployment is a serious social problem and a widely discussed topic in media. The study focuses on the living conditions of four young adults between the ages of 24-26 in their capacity of being unemployed, or living with a risk of being unemployed in a near future, viewed from the life situations of the young adults. The theoretical framework of the study is based on social capital, symbolic capital, cultural capital, habitus, lifestyles and life-planning. The study is based on qualitative interviews with four young adults all having some form of experience of unemployment. In the analysis focus is given to explain how the informants discuss their life situation in relation to unemployment. The analysis shows that the informants want nothing more than to get a permanent job but experience that they due to social limitations and lack of appropriate networks are having trouble finding such. What also appeared was that the informants have high demands on themselves to find a job whilst they have low demands on support from surrounding people.