Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

Att vara ung kvinnlig chef är ett outforskat område som behöver belysas. Denna studie syftar till att undersöka vad det innebär att arbeta som offentligt anställd ung kvinnlig chef. Urvalet bestod av fyra unga kvinnliga chefer verksamma inom en stor kommun i Sverige. Med en etnografisk metodansats utfördes åtta deltagande observationer inklusive en fokusgruppsintervju. Resultatet påvisade att cheferna ansåg att faktorer som ålder och kön inte spelade roll när det gällde ledarskap. Trots detta uppfattades en känsla av ambivalens i synen på betydelsen av sin ålder och kön genom att man gjorde skillnad på sina medarbetares ålder och kön. Då ansåg cheferna att yngre, äldre, manliga och kvinnliga medarbetare behövde olika bemötanden. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes teorier med inspiration från Charon och den symboliska interaktionismen som betonar att vi blir till i den sociala interaktionen med andra. Systemteori användes även för att synliggöra hur cheferna påverkas och påverkar den samhälleliga bilden av chefsrollen. / Being a young female manager is an unexplored area that needs to be highlighted. This study therefore aims to explore what it means to work as a young female public servant manager. The sample consisted of four young female managers in a large municipality in Sweden. With an ethnographic research approach, eight participating observations including a focus group interview was performed. The result showed that the managers felt that factors such as age and gender did not play a role in their leadership. Despite this, we perceived a sense of ambivalence in the view of the importance of age and gender by making a difference in their employees’ age and gender. The managers considered that younger, older, male and female employees were needed different treatment. To understand the result of the study in its entirety, theories inspired by Charon and symbolic interactionism was used which emphasizes that we become us by the social interaction with others. Systems theory was also used to show how the managers are affected and also affecting the society’s image of the general management role.