<p>Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.</p><p>Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.</p>

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området. Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.

Kursplanen i matematik (Skolverket 2019) fastställer att eleverna genom undervisning i ämnet ska utveckla förmågan att argumentera logiskt, föra matematiska resonemang och kommunicera matematik. Inom matematikundervisning ger klassrumsdialog eleverna möjlighet att träna kommunikativa förmågor i matematik. Men att skapa förutsättningar för och leda meningsfulla klassrumsdialoger kring matematik på ett verkningsfullt sätt är en avsevärd utmaning för den undervisande läraren, särskilt när det kommer till att hantera den bredd av prestationsnivå som finns bland olika elever i de flesta matematikklassrum. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurserna 4-6 beskriver sitt arbete med att främja klassrumsdialog i en matematikundervisning som är inkluderande för lågpresterande elever. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio lärare på fyra grundskolor i två mellansvenska kommuner. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Anthony och Walshaws (2009) undersökning av vad som är karaktäristiskt för verkningsfull matematikundervisning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst beskriver strategier kopplade till en omsorgsetik och strategier för att skapa positiva lärandegemenskaper där varje elev, oavsett prestationsnivå, vågar uttrycka sina idéer och tankar. Däremot är det mer sällsynt att respondenterna beskriver strategier som kan bidra till att höja nivån på de matematiska samtal som uppkommer. Studien antyder att det, trots att lärarna är välutrustade med strategier för att skapa stoff till och främja klassrumsdialog, finns ett behov av fortbildning när det kommer till hur man skapar möjligheter för och engagerar elevgrupper i en mer utforskande klassrumsdialog. / <p>Matematik</p>

<p>The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools.</p><p>Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog.</p><p>The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.</p>

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools. Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog. The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.

Denna studies fokus ligger på helklassdiskussioner inom det matematiska ämnet bråk i grundskolans årskurs 4-6. Syftet med studien är att belysa matematiklärares tankar kring vad som är viktigt att tänka på vid helklassdiskussioner, och vad som upplevs som svårt. Studien har genomförts i autentisk miljö där tre lärares undervisning observerats samt att dessa tre lärare sedan intervjuats. Det teoretiska kategoriramverk som använts har sitt ursprung i Neil Mercers beskrivningar av olika typer av klassrumsdialoger. I studiens analys används även viktiga nyckelfaktorer för utforskande samtal som en del i kategoriseringen av resultatet. Studiens resultat visar att brister råder hos lärare och elever i deras agerande, vilka kan kopplas till dessa nyckelfaktorer. Klassrumsdialogerna tenderar inte att utebli, men de är inte alltid produktiva. Lärarna uppger att det är svårt att få alla eleverna engagerade i helklassdiskussioner och innehållet i diskussionerna är viktigt för att locka eleverna till att delta. Resultatet visar också och att det är många begrepp inom bråkområdet som eleverna ska känna till. Eleverna uppvisar brister i förståelsen inom detta, vilket medför att helklassdiskussionerna blir mindre produktiva och tenderar att handla om mestadels metoder för lösandet av uppgifter, även om lärarna försöker leda samtalen i en utforskande riktning.

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.