Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra ett- till treåringarnas kommunikativa strategier för att ta kontakt med varandra i den fria leken. Med denna studie vill jag försöka närma mig barns perspektiv och synliggöra hur barn närmar sig varandra utan det verbala språket. Barns kommunikation och språkutveckling ses som komplex och den börjar redan från födseln för att sedan utvecklas med barnet, utifrån barnet och barnets behov. Studien utgår ifrån barns kommunikation innan leken, därmed har även lek en stor betydelse för barnen och barns vardagsliv.  Lek bör inte ses som något enkelt, utan i leken utvecklar barnen många olika förmågor på sina egna villkor. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är sociokulturella perspektiv tillsammans med fenomenologin och teorins om barns livsvärld. Yngre barn kommunicerar på många olika sätt, kroppsspråket är centralt eftersom barnen kommunicerar genom bland annat kroppen, gester och miner. Därmed användes i studien en kvalitativ forskningsansats med observationer som empirisk insamlingsmetod. Jag använde delvis strukturerade observationer med stöd i ett observationsschema i syfte att fokusera på de kommunikativa strategier som barnen använde, eftersom den verbala kommunikationen inte var i fokus. Resultatet visar sju stycken kommunikativa strategier som användes av barnen frekvent, i syfte att ta kontakt med varandra i barns fria lek. Strategierna ses som ett samspel som skapas mellan barnen, de kommunicerar och förstår varandra utan att ha erövrat det verbala språket. Bland annat visar resultatet att barns strategier betyder något utifrån barnets egna perspektiv, därmed blir alla möten som barnen involveras i, både verbala och icke verbala, ett meningsskapande. Kroppen är viktig och central för barns kommunikation eftersom barnen inte utvecklat det talade språket ännu.

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.