No description available.

Hur fångar en som artist publiken under en hel kväll och hur viktig är låtordningen och låtarnas karaktär för lyssnarens upplevelse? Med musik i datorspel och musik till bild som utgångspunkt reflekterar jag över det i den här uppsatsen. Jag har sedan 2016 skrivit musik i genren modern classical med ambitionen att flytta lyssnaren till en annan värld och tappa sin uppfattning om tid och rum. Syftet med den här undersökningen är att ge lyssnarna en samstämd upplevelse i en konsertkontext som när de lyssnar på de inspelade verken. Alla konserter har sina utmaningar. Till exempel i vilken lokal konserten framförs. Vad är det för publik? Har de hört musiken innan? har musiken egenskaper som en bör anpassa sig efter. Är den hög intensiv eller lågmäld och intim? Jag har genomfört en konsert med ambient pianomusik. Den är naturligt avskalad och lågmäld. Konserten framfördes i en konsertmiljö som lämpar sig mer för musik som tar större plats. Med de förutsättningarna och en målsättning av att fånga publiken förflytta dom till en annan värld skrev jag fem låtar med en tydlig bild av vilken intensitetskurva de olika verken skulle ha. Konserten var lyckad och min slutsats är att valet av låtar bidrog till publikens upplevelse.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter.   De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare.

Nedläggningen av musikklubbar i Sverige har under de senaste åren diskuterats i både musikbranschen och media. Denna undersökning ämnar ge en djupare förståelse för klubbdöden som fenomen och lyfta fram de problem som uppstår. Med hjälp av en enkät undersöktes i vilken utsträckning musiker och arrangörer blir påverkade av klubbdöden. Majoriteten av svaren beskrev liknande upplevelser; det har blivit svårare att få spelningar, det är svårt att leva på musiken för både arrangörer och musiker samt att boende i närheten klagar på “oljud” från verksamheter som arrangerar musikevenemang.

No description available.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyseradestillsammans med mejlkonversationer samt artiklar i ämnet. Resultatet handlar om ansiktslöskommunikation, okunskap, svårigheter med att förstå varandras positioner, samt olika typerav makt.

Efter att en artikel publicerats i Falu Kuriren under hösten 2023 startade en diskussion i sociala medier. En ägare till en rockklubb i Falun undrade varför publiken uteblev och många av svaren från publiken var entydiga. Arrangörer tar inte hänsyn till vad unga vuxna vill ha och är viktigt för dem. Min utgångspunkt har varit ovan diskussion och min studie syftar till att ta reda på vad unga vuxna har för relation till klubbliv, vad man saknar och vad som skapar värde gällande livemusik och klubbar. Med hjälp av en enkät riktad till unga vuxna mellan 18-30 år bosatta i Falun och Borlänge undersöktes vad de har för åsikter. Resultatet visade att uteliv/klubbliv är viktigt och det man saknar mest är ett mer varierat utbud av musik och att det är rätt genre/artister. Resultatet visade också på att stämning/rätt publik skapar extra värde, några svar anger också att trygghet och säkerhet är viktigt. I uppsatsen diskuterar jag att det tycks finnas ett glapp mellan vad publiken önskar och vad arrangörer erbjuder.

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med dettaföljer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkaromvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan haen positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättraomvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretiskreferensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori. Analysen resulterade iföljande teman: Effekten av musik vid agiterade beteenden hos demenspatienter,musikens form i omvårdnaden av demenspatienter och musikens effekter vidmåltidssituationer. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiteradebeteenden samt underlätta för födointag vid måltidssituationer. Bäst effekt harmusik som framförs live. Musiken bör också vara anpassad efter varje individsenskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionenkonkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hospatienter med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet förvårdaren som välbefinnandet för patienten. / Dementia afflicts increasing numbers of an aging population. A number ofcomplications follows, such as different unwanted behaviours that affect thequality of care. The aim was to investigate in which way different types of musicmight have positive effects on patients suffering from dementia, and therebysimplify and improve caring. The chosen method was a literature review. Thechosen theoretical frame of reference was Katie Eriksson´s theory of caring. Theanalysis resulted in three themes: The effect of music with agitated behaviours onpatients suffering from dementia, the type of music in caring of patients sufferingfrom dementia and a theme concerning the effects of music in mealtime situations.The results revealed that music might have a positive effect on agitatedbehaviours and also on food intake in dinner situations. Music that is performedlive has the best effect. The music should be suited according to each individual’sspecific musical preference and each result should be evaluated separately. In thediscussion has been concluded that music can be assumed to increase thewellbeing of patients suffering from dementia and thereby improve caring.