<p>Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.</p>

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.

No description available.

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return. / Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.

Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse. Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet. Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt. / The main focus in this thesis is teachers’ gender awareness related to scientific practice. The thesis is based on two different empirical studies: a longitudinal action research study together with a group of teachers (K-6) and a study during an in-service development course where experienced teachers applied gender theory on a real classroom situation, a case. The studies show that working with gender is complicated and comprises of many aspects of human life. An important part of gender awareness is to be able to relate to these aspects. A question of vital importance is to challenge conceptions of gender in such a way that the conceptions will be verbalized and thereby visualized. Moreover, the studies show that feminist pedagogy and theory of science can lead to a new approach to teaching and learning in science. For teachers without any background in science, there are other competences than just subject matter knowledge that are vital for teaching. Feminist perspectives in professional development reinforce teachers’ pedagogical competences and their pedagogical content knowledge and thereby make these teachers feel they participate in the scientific practice and contribute in developing both the stuff of knowledge and its culture. The thesis also contributes to new methodological knowledge about action research. One of the results is that time is an important factor to take into consideration depending on what kind of change you want to receive. The researcher engaged in action research as an "outsider" has an important function in order to monitor the process and pay attention and use critical events to drive the change process forward.

<p>Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.</p><p>I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ’ras’, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet. Ett kompletterande syfte är att lyfta fram ambivalenser i konstruktionen av dessa identiteter, för att visa att organisering kring andra identiteter är möjligt. På det här sättet vill uppsatsen ifrågasätta förgivet tagna identiteter och sätta in dem i ett sammanhang där olika aspekter av identitetskonstruktioner inom bistånd kan diskuteras.</p>

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet. I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ’ras’, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet. Ett kompletterande syfte är att lyfta fram ambivalenser i konstruktionen av dessa identiteter, för att visa att organisering kring andra identiteter är möjligt. På det här sättet vill uppsatsen ifrågasätta förgivet tagna identiteter och sätta in dem i ett sammanhang där olika aspekter av identitetskonstruktioner inom bistånd kan diskuteras.