I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

During the year 2007 when this thesis was completed the European Union could look back at fifty years of collaboration, which began with the signing of the Treaty of Rome in 1957 and which has developed from being mainly economic in character to incorporating a political as well as a social dimension at the European level. In 2007 the European Union also commemorated the twentieth anniversary of Erasmus, its higher education mobility programme. It is this relatively new political dimension which I have been interested in investigating in this thesis. More precisely, it is the political construction of a common European identity which is analysed using a critical discourse analysis approach. The major aim of this thesis has been two-fold. The first aim has been to investigate how the European is constructed in the discourse contained within the official European Union documents. I have been interested in analysing the various structures, in the form of ideas and norms which are used to construct 'the European'. The second aim has been to explore whether the role of higher educated, as constructed in the official European Union discourse, is given a similar identity-making role as education is argued to have in the nation-state according to the theory on national identity. I argue that there are three versions of European identity construction, i.e. cultural, civic, and neo-liberal, with their own relationship to higher education, present in the empirical material analysed, consisting of official European Union documents. Further, this thesis is also a study of the power of modern government. I argue that there is an increase in normative soft power where 'the Good European' is not something 'you' are but something 'you' become by being a responsible active citizen. Through the use of critical discourse analysis I illuminate the power which resides in the language in the discourse analysed. Thus, I have been interested in investigating how the discourse analysed works to both include and exclude individuals. / Under 2007 då denna avhandling färdigställdes kunde den Europeiska Unionen se tillbaka på femtio år av samarbete som började med Romfördraget 1957 och som har utvecklats från att vara framförallt ekonomiskt till att även behandla politiska och sociala frågor på den europeiska nivån. År 2007 firade den Europeiska Unionen även tjugoårsjubileet för Erasmus, sitt program för rörlighet inom högre utbildning. Det är denna relativt nya politiska dimension som jag har varit intresserad av att undersöka i avhandlingen. Närmare bestämt, det är den politiska konstruktionen av en gemensam europeisk identitet som analyseras med hjälp av kritisk diskurs analys. Syftet med avhandlingen har varit tvådelat. Det första syftet har varit att undersöka hur europén skapas i diskursen som finns att finna i officiella EU policy dokument. Jag har varit intresserad av att analysera de olika strukturer, i form av idéer och normer som används för att konstruera 'europén'. Det andra syftet har varit att undersöka om högre utbildning, som den konstrueras i den officiella EU diskursen, har samma identitetsskapande roll som utbildning sägs ha i nationalstaten enligt nationell identitetsteori. Jag påstår att det finns tre versioner av europeisk identitet, i.e. kulturell, politisk och neoliberal, var och en med sin egen relation till högre utbildning, i det empiriska materialet, bestående av officiella EU dokument, som har undersökts. Dessutom, avhandlingen är en studie av den makt som är del av modernt styrande. Jag påstår att det har varit en ökning då det gäller 'mjuk. makt där en 'God Europé' inte är något 'du' är utan något 'du' blir genom att vara en ansvarstagande aktiv medborgare. Genom kritisk diskursanalys belyser jag uttrycken av makt som finns att finnas i den diskurs jag analyserar. Med andra ord, jag har varit intresserad av att undersöka hur den analyserade diskursen både inkluderar och exkluderar individer.