I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

There is an alarming global trend where both adults and adolescents do not meet the recommendation on physical activity that WHO has set. This is seen worldwide, and Sweden is not an exception. There is, however, a trend that adolescents in Sweden want to live healthier and be more active in their free time. Therefore, the thesis aims to investigate how two Swedish municipalities work to promote self-organized physical activity with adolescents in focus.  The study was conducted through semi-structured interviews with officials working in Linköping municipality and Uppsala municipality, and an official working in the National Sports Confederation. The interviews were analyzed through thematic analysis. The thematic analysis was also conducted on specific municipal and government documents. The main findings of the thesis are that to promote physical activity, the quality of place needs to be high, the feeling of security is vital, and there is a gap in how municipalities take citizens' thoughts and opinions into planning.

The construction business has a negative impact on the environment, where the biggest impact comes from construction of buildings, material production and transportation. It is inevitable for a city not to construct new buildings as it expands and develops new needs. However, it is not always necessary to demolish buildings with an outdated function, to build new ones. To maintain the identity of a city, it is important to preserve its historical character. This can be done by revitalising cultural historical valuable buildings and environments through adaptive reuse. The concept of adaptive reuse refers to the process of reusing a building for a new purpose rather than demolishing it. It gives new life to old buildings, offers them a chance to survive by changing their function and gives a greater understanding for future generations to relate with their history. Therefore, the aim of this study was to investigate how adaptive reuse of cultural historical values in the built environment can contribute to revitalisation of underutilised areas and create social and thriving places. To gain background knowledge to the subject, a literature review and document analysis was made. To investigate what factors contributes to success of a cultural historical project, a case study was done of the quarter of Artilleristallet in Gothenburg. Further, it is difficult to measure success through people’s perceptions and experiences of a place. Therefore, to help analyse and understand the case, a theoretical framework based on place theory was established. The framework was complemented by interviews and observations which helped lead to the results of the study. Two of the qualities that were found to contribute to the successfulness of Artilleristallet were preservation of its historical traits of character and its sense of place. Additionally, the businesses in the quarter complement and reinforce each other making it attractive and inviting for a wide range of people. Further, the preconditions found to be of importance for the successfulness of Artilleristallet were its cultural value and location. It was shown that having an extensive detailed development plan and good communication with and from the municipality was significant. Also, the close collaboration and communication between all actors involved in the project was shown to be important for the success. The qualities and preconditions found are all valuable but need the reinforcement of each other to create a social and thriving place. / Byggbranschen har en negativ påverkan på miljön, där den största påverkan kommer från uppförandet av byggnader, materialproduktionen och transporten. Det är oundvikligt för en stad att inte bygga nytt när den expanderar och utvecklar nya behov. Dock är det inte nödvändigt att riva byggnader med en utdaterad funktion för att bygga nya. För att bibehålla stadens identitet är det viktigt att bevara dess historiska karaktär. Detta kan göras genom vitalisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med hjälp av adaptive reuse. Begreppet adaptive reuse syftar till processen att återanvända en byggnad för en ny funktion istället för att riva den. Det ger nytt liv till gamla byggnader, erbjuder dem en chans att överleva genom att ändra deras funktion och ger en större förståelse för framtida generationer att relatera till deras historia. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur adaptive reuse av kulturhistoriska värden i den byggda miljön kan bidra till vitalisering av outnyttjade områden och skapa sociala och blomstrande platser. För att erhålla bakgrundsinformation om ämnet, utförs en litteraturstudie och en dokumentanalys. För att undersöka vilka faktorer som bidrar till framgång i ett kulturhistoriskt projekt, utfördes en fallstudie i kvarteret Artilleristallet i Göteborg. Då det är svårt att mäta framgång genom människors upplevelser och erfarenheter, har ett ramverk tagits fram baserat på platsteori för att analysera och förstå fallet. Ramverket kompletterades med intervjuer och observationer vilket bidrog till studiens resultat. Två av kvaliteterna som bidrog till framgången av Artilleristallet var bevarandet av dess historiska karaktärsdrag och bevarandet av platskänslan. Dessutom kompletterar och förstärker kvarterets verksamheter varandra, vilket bidrar till att skapa en attraktiv och inbjudande miljö för olika typer av människor. Utöver dessa, identifierades även viktiga förutsättningar som bidrog till Artilleristallets framgång. Dessa var bland annat dess kulturella värde och placering. Att ha en utförlig detaljplan och god kommunikation med kommunen visade sig vara viktigt, samt ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer i projektet. De identifierade kvaliteterna och förutsättningarna är alla viktiga men behöver samverka för att skapa en social och blomstrande plats.