No description available.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer. Analysen av undersökningen leder fram till att volontärresan förstärker individens kulturella identitet, samt att den kommersiella volontärresan är ett bättre alternativ än den ideella. Eftersom den kommersiella arrangören fokuserar mer på den postmoderna individens personliga utveckling, och arrangeras den kommersiella volontärresan utifrån värddestinationens krav kan det tänkas att både värdsamhället och volontärresenären tillfredställs. Volontärresenären reser lika mycket för att göra en god gärning via volontärarbetet som för att finna sig själv.

No description available.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

No description available.

Mycket resurser läggs idag ner för att uppmuntra till ett hållbart agerande, men det är långt ifrån bra och på många områden finns brister. Inom turismnäringen har resenärer inte alltid tillräckligt med kunskap om hållbart resande. Informationsspridning är därför viktigt och researrangörer är en grupp som kan påverka resenärerna då de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete är därför att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet är även att se hur väl denna information stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer. Frågeställningen är: hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att kunna ge dem en uppdatering om dagens situation. Vi vill även bidra med ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Studien består av en innehållsanalys av Sveriges fyra största researrangörers hemsidor. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av ett unikt kodningsschema, anpassat för denna studie.

Effektivitet är ett värdeladdat, diffust och välanvänt begrepp som grundar sig i en uppfattning. Innebörden av begreppet effektivitet har förändrats över tid och kan därför kallas för ett resande begrepp. Den svenska Polisen har under de senaste 50 åren genomfört ett antal omorganiseringar för att effektivisera verksamheten. Organisationsförändringarna visar på att idéer rest och utvecklats vilket påverkar innebörden av begreppet effektivitet, frågan är dock hur.    Syftet med denna studie var att studera effektivitet som ett resande begrepp för att beskriva hur begreppets innebörd har förändrats över tid. Studien visar att Polisen effektiviserar organisationen annorlunda idag jämfört med för 50 år sedan och begreppet effektivitet har fått en bredare innebörd och innefattar fler aspekter än tidigare.

Denna studie berör hur Fattigvårdsstyrelsens föreställningar om resande tog sig i uttryck i Tattarutredningen. Materialet består av Tattarutredningen och 36 monografier, ett opublicerat underlag till utredningen, som alla är inhämtade från Arkivhuset i Jönköping. Studiens syfte är att undersöka föreställningarna om resande och vilka egenskaper, utseenden och beteenden som tillskrevs dessa människor med utgångspunkt i den så kallade Tattarutredningen. Metoden som använts för att besvara detta är en CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk är inspirerat av diskursanalysen, forskningen om ”bilden av den andre” och begrepp som etnicitet och ras.   Materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs CDA, där studiens teoretiska ramverk har styrt analysen. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i materialet. I studien identifierades olika mönster i materialet som har delats in i fem olika teman. ”Tattare” är inte som svenskarna, ”Tattare” är mindre begåvade, ”Tattare” är våldsamma, ”Tattare” är lata och ”Tattare” är orena. Dessa teman går att koppla till de föreställningar som Fattigvårdsstyrelsen hade om resande utifrån studiens metod, teori och den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att resande tillskrevs olika egenskaper, utseenden och beteenden som byggde på föreställningar och fördomar. Resultatet visar också att det fanns en önskan om att särskilja resande och svenskar från varandra. / This study views how Fattigvårdsstyrelsen conceptions about Travelers where expressed in Tattarutredningen. The material in this study is based on Tattarutredningen and 36 monographs, all of which have been obtained from Arkivhuset in Jönköping. The purpose of this study is to investigate the conceptions about Travelers and the characteristics, appearances and behaviors that was attributed to these people on the basis of the so-called Tattarutredningen. The method used to answer this is CDA, critical discourse analysis. The theoretical framework is based on the CDA, the image of the other and concepts such as ethnicity and race.   The material has been analyzed with the help of Norman Fairclough’s CDA, where the study’s framework has guided the analysis. These analytics tools have made it possible to do a qualitative critical study of the language of the material. In the study, various patterns have been identified in the material that have been divided into five different themes. “Tattare” are not as Swedes, “Tattare” are less talented, “Tattare” are violent, “Tattare” are lazy and “Tattare” are dirty. The most essential theme is that Travelers are not as Swedes, where Fattigvårdsstyrelsens conceptions about Travelers is exemplified trough out the study. The study’s results shows that the attributes characteristics, appearances and behaviors were based on beliefs and perceptions. The result also shows that there was an underlying desire to distinguish Travelers and Swedes from each other.

Att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar i våra städer kräver mycket utrymme, och det finns ofta intresse för att använda marken för andra ändamål, i synnerhet i stationsnära lägen. Infartsparkeringar underlättar för många att använda kollektivtrafiken men det finns samtidigt en risk att parkeringen främjar anslutningsresor med bil på bekostnad av resor till fots, med cykel eller buss. Det finns behov av att öka kunskapsläget kring användarnas infartsanvändning för att utveckla planeringen av dessa. De fördelar som finns måste tas i relation med de eventuella nackdelarna så att välgrundade beslut kring infartsparkeringar kan tas.Studiens syfte är att analysera hur Trollbäckens infartsparkering i Tyresö kommun används samt att få en bättre förståelse av vem som är den typiska användaren. Studien visar att den övervägande användaren är framförallt en mamma på ca 40 år som arbetar i stan och väljer kollektivtrafiken av ekonomiska skäl, miljöhänsyn och för tidsaspekten. Parkeringsanvändaren bor inte längre bort än 3 kilometer från infartsparkeringen. De flesta ärenden som sker mellan infartsparkeringen och hemmet innefattar allt som oftast att handla mat samt att hämta barn från förskola och skola. Ett borttagande av infartsparkeringarna är för denna individ inte avgörande för valet att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken även om fördröjningen av resekedjan skulle anses vara mycket försvårande.Rapporten kan användas som en del av ett beslutsunderlag till huruvida infartsparkeringen bör finnas kvar, byggas ut, eller tas bort. Allt detta kan då stå i relation till den alternativa markanvändningen. Rapporten bidrar till bättre förståelse för hur infartsparkeringen utnyttjas och om den uppfyller sitt syfte. Studien fyller en samhällelig och vetenskaplig funktion då den påverkar framtidens mark- och trafikplanering.

En hållbar stadsutveckling av våra samhällen anses vara en nödvändighet om vi ska kunnamöta de utmaningar som orsakas av de pågående klimatförändringarna i vår värld. För att viska klara denna omställning krävs det att vårt transportsystem utvecklas på ett hållbart sätt.Våra transporter och resor behöver ske på ett transportsystem som är mer yteffektivt ochutföras på ett sätt som är energisnålt och förbrukar mindre fossila bränslen. Detta behov, ochde mål, strategier och åtgärder för att möta det, ingår i begreppet hållbart resande. Att öka andelen resor som utförs med gång, cykel och kollektivtrafik är en viktig beståndsdeli att arbetet med att omforma vårt transportsystem utifrån konceptet hållbart resande. Sedan50-talet har vårt transportsystem har anpassats och växt utifrån bilens behov. I dag behöverSveriges kommuner tänka om och prioritera andra, mer klimatvänliga färdmedel i gaturummet. I den här studien undersöks hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner. Förstgenom att studera hur man arbetar med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-ochpolicydokument. Detta görs i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder somtidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande itrafiksystemet. Vidare genomförs en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, därförutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de störresamlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöks.