Effektivitet är ett värdeladdat, diffust och välanvänt begrepp som grundar sig i en uppfattning. Innebörden av begreppet effektivitet har förändrats över tid och kan därför kallas för ett resande begrepp. Den svenska Polisen har under de senaste 50 åren genomfört ett antal omorganiseringar för att effektivisera verksamheten. Organisationsförändringarna visar på att idéer rest och utvecklats vilket påverkar innebörden av begreppet effektivitet, frågan är dock hur.    Syftet med denna studie var att studera effektivitet som ett resande begrepp för att beskriva hur begreppets innebörd har förändrats över tid. Studien visar att Polisen effektiviserar organisationen annorlunda idag jämfört med för 50 år sedan och begreppet effektivitet har fått en bredare innebörd och innefattar fler aspekter än tidigare.

Svensk polis står inför stora utmaningar och speciellt i de utsatta områdena. I polisens strävanså ingår det utvidga den lokalt förankrade polisen. Författarnas ambition är att titta på begreppet Community Policing eller COP och om begreppet tillämpas av svensk polis. Studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. I resultatet kommer författarna fram till att det finns många barriärer internationellt för implementeringen av Community Policing. I diskussionen fördessa teman fram som tydliga problem;  1. Resursbrist, 2. Utbildning, 3. Motstånd inom polisen, 4. Eventuell effekt, 5. Mätbarhet av resultat.  Vidare i diskussionen rekommenderar författarna att COP är ett koncept som borde vara intressant för svensk polis att arbeta utifrån men att problemen som nämnts ovan även skulle kunna vara barriärer i en svensk kontext. Oavsett är satsningen som krävs troligtvis väldigt stor enligt författarna, däremot skulle ett områdespoliskoncept med Community Policing som filosofi kunna bli en ny byggsten inom svensk polis.

Accidental drug poisoning has tripled in Sweden since the start of the 21st century, and statistically the country has had one of the highest overdose death rates in Europe. To reverse an opioid overdose, which is the main cause of drug related death, the antidote naloxone has the capacity of breaking the effect, and it is widely recommended as a safe drug with limited side effects. Police forces around the world have started to use naloxone and there is proven connection between its introduction and a reduced number of drug related deaths. However, Swedish police has not started to use or, as far as we know, investigate use of naloxone despite proven benefits. Since police sometimes are the first to arrive at the scene of an overdose, naloxone in a police context is important to study. This survey had its origin in the Theory of Planned Behavior, in accordance with the research instruments Opioid Overdose Knowledge Scale (OOKS), Opioid Overdose Attitude Scale (OOAS) and Naloxone-Related Risk Compensation Beliefs (NaRRC-B). This quantitative study had the purpose to measure and create knowledge about Swedish police officers' attitudes towards introducing and administering naloxone in police work, as well as their general knowledge regarding the antidote. The participants agreed that Swedish police officers should be equipped with naloxone to be able to save more lives (mean value = 3,9). The demonstrated benefits significantly outweigh the disadvantages of a possible implementation of naloxone within the Swedish police. Hence, it is essential that the Swedish Police Authority further investigates whether the use of naloxone can be a new working method to save more lives.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.