Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.

I städer har bilens framväxt satt sin prägel på dimensioneringen och användningen av gaturummen. På senare år har mjuka trafikanters framkomlighet och tillgänglighet i gaturummen allt mer prioriterats, men städer lever fortfarande kvar med gator som främst prioriterar bilen över ett balanserat gaturum som ger plats för andra trafikslag.  Arbetet undersöker vilka kvaliteter och strategier som underlättar framkomligheten för mjuka trafikanter samt vilka vistelsekvaliteter och säkerhetsåtgärder som kan implementeras för ett säkert, attraktivt och tillgängligt gaturum. Vidare syftar arbetet till att ta fram gestaltningsförslag på två gator i centrala Stockholm, Sveavägen och Tegnérgatan. Förslagen ska visa på en omprioritering av de nutida gaturummens struktur mot ett mer hållbart resande och gynna mjuka trafikanters möjlighet att vistas på platsen. Gestaltningsförslagen består av sex olika nedslag som visar på olika gaturum med olika förutsättningar. Strategier för gestaltningsförslagen tas fram genom kvalitativ textanalys och platsanalys. För att kunna identifiera kvaliteter och brister i gaturummen används en analysmetod i platsanalysen. Studiens resultat visar på att mjuka trafikanters säkerhet i gaturummet kan öka genom god belysning, hinderfri gång-och cykelyta och ge dem tillräckligt med utrymme att röra sig på. Vistelsen kan uppmuntras genom att implementera grönska, aktiviteter, och anpassa föremål till den mänskliga skalan.

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna. / From stigmatization to ethnic minority.On the representation of travellers in research and textbooks

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor. Spårfaktorn är det ökande resandet som inträffar när ny spårväg ersätter busstrafik. En förutsättning är att det finns en god planering och en bra strategi samt att mjuka faktorer tas i beaktning. Det leder till att förtroendet för spårvägen, och resandet, ökar. För att spårfaktorn ska vara lättare att påvisa bör resan vara minst 40 minuter. Vår begreppsprövning har pekat på att intervjupersonerna kan identifiera några av dessa faktorer men inte se en helhet kring dessa. / The rail bonus is a term used in traffic planning which has no clear definition. The purpose of this paper has been to define the rail bonus by doing a concept analysis. This has been done by looking at previous research and previous investigations of light rail projects. We have also studied current light rail projects in Lund and Malmö through interviews with key persons. The purpose of the interviews has been to get a better view on how the term is used today and to compare this with our definition. Our results have shown that a number of factors are the core of the concept of the rail bonus. The rail bonus is the growth in travel that occurs when new tramway replaces buses. One condition is that there is a good planning and a sound strategy, and that soft factors are taken into consideration. This leads to reliability for the tram, and traveling with the tram will increase. To easier prove the rail bonus the journey needs to be at least 40 minutes. Our concept testing has indicated that the interviewees identify some of these factors without seeing them in a bigger perspective.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen. Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus. Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra. Anledningarna till detta är många. Planerna är relativt nya och beskriver ett paradigmskifte, från att bilismen har varit en självklar del av stadsbilden till att hanteras med restriktioner, i framförallt stadskärnan.  Informanterna beskriver hur detta måste implementeras hos invånarna, men även hos tjänstemän på kommunen.

Detta arbete behandlar ett företags möjligheter att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syftet är att undersöka hur ett företag, IBM Svenska AB, kan bidra till ett mer hållbart samhälle genom att verka för hållbara transportalternativ. För att söka resultat har insamling av material främst skett genom intervjuer med ansvarig för samhällsansvar och externa relationer vid IBM Svenska AB samt grundaren av CERO-modellen, en modell som hjälper företag att nå uppsatta klimatmål inom organisationen. Litteratur som använts har främst varit inom områdena: företagsansvar, Mobility Management och individers handlande för att försöka få en helhetsbild gällande vad som gör att hållbara alternativ implementeras eller inte. Slutsatserna var att företag, i stor utsträckning, har möjlighet att påverka arbetstagare och samhället i stort för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Dock framkom svårigheter med att se om de uppsatta målen inom verksamheten verkligen uppfylls eftersom arbetstagare, enligt teorier, ofta utför handlingar efter eget tycke och smak.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mobility management kan tillämpas för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor i kommunal verksamhet. En kvalitativ fallstudie gjordes i Trelleborgs kommun och data inhämtades från nyckelpersoner i organisationen och genom semistrukturerade intervjuer med anställda. Intervjudata analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultaten användes sedan för att ta fram en skräddarsydd handlingsplan anpassad efter kommunens förutsättningar och behov. Studien visade att det finns god potential att vidareutveckla det redan framåtsträvande klimatarbetet i Trelleborgs kommun med hjälp av en kombination av mjuka åtgärder som samordning, kommunikation, utbildning och platsbaserade insatser. En slutsats av studien är att anställdas erfarenheter är en värdefull resurs som kan användas som kompass vid valet av åtgärder kopplade till hållbara tjänsteresor och resfria möten. / The purpose of this study was to investigate how mobility management can be applied to reduce climate impact from municipal business travel. A qualitative case study was conducted in the municipality of Trelleborg and data was collected from key personnel in the organization and through semi-structured interviews with employees. Interview data was analyzed using content analysis. The results were then used to develop a tailored action plan adapted to fit the municipality’s conditions and needs. The study showed that there is good potential to further develop the already advancing climate undertakings in Trelleborg municipality, using a combination of soft measures such as coordination, communication, education and site-based efforts. One conclusion of the study is that employee experience is a valuable resource that can be used as a compass when selecting actions related to sustainable business travel and travel-free meetings.

This dissertation is a historical study of film exhibition in the context of emerging popular entertainment in Örebro, a medium-sized town in Sweden, 1897 to 1908. It argues that since 80% of the population resided in towns and rural areas around 1900, studying the impact of film culture in a town setting is essential for an understanding of early film culture in Sweden. The local press is used as primary source of marketing schemes, venues and programming policies as well as of cultural debate and conflict. Across Europe, theatres and fairgrounds were the preferred venues of traveling exhibitors of film shows. In Örebro, however, film exhibition preferably took place in the ‘respectable’ halls of voluntary organizations. Of special importance to local film culture were two working class societies: the liberal Arbetareföreningen (AF) and the labor-based Arbetarekommun (AK) ― albeit in different ways. AF, which embraced reformist ideals, owned the most popular venue for film exhibition and transformed their hall into a movie theater in 1907. AK encouraged the working class population to spend leisure time (and money) on popular forms of cheap entertainment by opening an amusement park in town and by frequently organizing bazaars, funfairs and variety shows. Socio-cultural conflict was concentrated to the fairground around the turn of the century and later turned to AK’s bazaars and funfairs. The emerging film culture influenced opinion in the big cities of Sweden, yet in Örebro it only received sporadic public attention. In stark contrast to the situation in the big cities, the transformation of itinerant film exhibition to permanent forms was a gradual and relatively inconspicuous process in Örebro that took place in the shadow of AK’s more obtrusive culture of cheap amusements. Three movie theatres opened in 1907 and were accepted by the town’s public with relative ease.

Att resa är idag en väsentlig del av vår kultur. I en globaliserad värld definierar vi alltmer oss själva utifrån var vi har varit och vad vi har sett. Resande är med andra ord starkt statusbärande. Av den anledningen är det av stort intresse att studera hur värderingar om vad som konstituerar ‘bra’ respektive ‘dåligt’ resande skapas. TV har en stor roll i denna ständiga värderingsprocess då det sänds otaliga reseprogram som förklarar för oss vart och hur man bör resa. Realityserien Den stora resan är just ett sådant program. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera vilka underliggande värderingar kring resande och status som kommer till uttryck genom representationen av tre svenska familjer i Den stora resan. För att uppnå detta syfte har vi valt att göra en kritisk diskursanalys av tre avsnitt, samt en narrativ analys för att bättre belysa hur representationen av de deltagande familjerna formats av seriens narrativ. Vi har främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om smak, status och symboliskt kapital. Genom vår analys har vi funnit en resediskurs som präglar representationen av familjerna; en diskurs vi valt att kalla äventyrardiskursen. Beroende på det förhållningssätt familjerna haft till resande har de positionerats högt eller lågt inom diskursen och därmed inom programmet i stort. Eftersom serien har sänts på SVT, som har stor trovärdighet, naturaliseras denna diskurs och ses som ‘självklar’, vilket därmed tvingar tittaren att förhålla sig till diskursen som det dominerande synsättet. I en större kontext kan denna diskurs kopplas till frågor om makt och status. Vår slutsats är att äventyrardiskursens normativa prägel i Den stora resan reproducerar en syn på resekonsumtion som gynnar de dominerande klasserna i samhället.

This is a study of a group of Swedish travellers, and of the traveller community, a marginalized group named 'tattare', skojare, tavring, knävling, dinglare, resande (Gypsies, pikeys, tinkers, travellers), whose origins and history are unknown to most people. The purpose of the study is to find out what it is like to be a traveller and look at the culture of travellers, in older times and today. I have focused particularly on the women's situation within the culture, in the past and present. The study is based on interviews with 4 persons, from the traveller community, one man and three women. During the interviews other travellers joined and participated in the discussions and the reasoning. My conclusion is that the traveller community is a group, which has been subjected to severe abuse by authorities, but still managed to preserve their culture. The interviewed travelers share a culture, in which women play a prominent role as breadwinners, for the family cohesion and in raising the children. Functions that gives women the role of culture bearers, meaning that it’s through women the culture is carried onwards.