För myndigheter finns det olika tillvägagångssätt för att påverka människors val av transportslag och få allmänheten att välja mer miljövänliga alternativ än bilen. Studien har i stort gått ut på att undersöka vilken typ av metodik som aktörer i Malmö arbetar med, där skillnaden görs mellan hårda och mjuka styrmedel. Det som ligger till grund för studien har varit att genom fyra semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från aktuella aktörer i Malmö få en insyn i och förståelse för hur det pågående arbetet ser ut och vilka styrmedel som anses få störst effekt. Resultatet visar att man jobbar omfattande med en kombination av de båda styrmedlen inom Malmö som stad, främst genom Mobility Management, ett koncept som utvecklats internationellt som ett alternativ till en mer traditionsenlig trafikplanering. Arbetet med de mjuka styrmedlen har ökat och acceptansen genomsyrar enligt respondenterna organisationerna på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, även om hårda motsvarigheter fortfarande anses utgöra grunden och vara de mest effektiva. / There are different approaches for authorities to use in the work to influence people’s choice of transport and to get the public to choose more environmentally-friendly alternatives than the car. The study has investigated what kind of methods current actors in Malmö are using, where a distinction is made between hard and soft measures. The basis for the study has been to provide insight into and understanding the ongoing work and what measures are considered to have the greatest effect through four semi-structured in-depth interviews with respondents from current actors in Malmö. The result shows that they work extensively with a combination of both methods within the city of Malmö, primarily through Mobility Management, a concept developed internationally as an alternative to a more traditional traffic planning. The work with the soft measures has increased and the acceptance of the same permeates through the organizations more clearly than previously according to the respondents, although the hard equivalents are still considered to be the foundation and most effective.

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

Hållbart resande och mobilitet är viktig del av en hållbar utveckling för städer och samhällen både idag och i framtiden. Hållbar utveckling är också målet på både nationell och lokal nivå. Målen innebär en utveckling där det behöver ske en övergång till mindre biltrafik och mer hållbart resande. För att åstadkomma en förändring vad gäller färdsätt kan åtgärder göras vid nybyggnation av bostäder som syftar till att minska bilåkandet.  Denna studie undersöker vilka effekter åtgärder för hållbart resande ger genom en studie av kvarteret Runstenen i Gävle. Kvarteret Runstenen valdes som fall för studien då förslaget vanns i en markanvisningstävling med bland annat hållbarheten i kvarteret som argument. Genom att se hur planerade åtgärder som bilpool och parkeringar med mera påverkar de boendes resvanor studeras effekter av den detaljplanering som gjordes. Intervjuer med fem boende i kvarteret och en enkätundersökning med 34 svarande ger boendes bild av hur de ser på sitt resande, vad de har förändrat och vad de vill förändra. Intresset för att förändra sitt resande har visat sig vara olika stort i olika grupper bland de boende. Det finns grupper av boende som gärna vill förändra sitt resande till ett mer hållbart alternativ och det finns grupper som inte ser detta som ett alternativ. Det har också visat sig viktigt att planera åtgärder på ett sådant sätt att de genomförs. Flera av de åtgärder som planerats i kvarteret Runstenen har inte genomförts.  Studien har kunnat visa på styrkor och svagheter när åtgärder för hållbara resor planeras. Närheten till service i närområdet är viktigt för resvanor. Faktorer som nära tillgång till garage kan ge motsatt effekt och inte bidra till visionen om hållbart resande med en mindre del biltrafik. Särskilt i de fall cyklar blir mindre tillgängliga än bilen genom att det saknas skyddad cykelparkering. Genom att ett konkret exempel från genomförandet av ett nybyggnadsprojekt studeras har boendes erfarenheter kunnat synliggöras vilka kan användas för framtida nybyggnadsprojekt i centrala lägen. / Sustainable traveling is an important part of sustainable development for cities and communities both today and in the future. Sustainable development are a goal both at national and local levels. This means a development where a transition for less car traffic and more sustainable traveling modes. To achieve a change in traveling modes actions can be made when planning for development of new dwellings to reduce car traffic in the stage of. This study examines the effect of the actions for sustainable transports by a study of the block Runstenen in Gävle. The block Runstenen was chosen for the study as the proposal was chosen in a competition for its sustainability among other factors. By looking at how planned actions such as car pool, parking and other factors influence the residents' travel habits, the results of the planning efforts can be studied. Interviews with five residents in the unit and questionnaires answered by 34 respondents give the residents a picture of how they look at their travels, what they have changed and what they want to change. The interest in changing their travel habits has proved to be different in different groups among residents. There are groups of residents who would like to change their travel to a more sustainable alternative and there are groups that do not see this as an alternative. It has proved to be important to plan actions in such a way that they can get implemented. Several of the measures planned in the Runstenen quarter have not been implemented.  The study has been able to demonstrate strengths and weaknesses when planning with actions for sustainable travel. Nearby access to service is important for sustainable traveling. Factors such as nearby and easy access to garages prove to make an opposite effect and not contribute to the vision of sustainable travel with less car traffic. Especially in cases where bicycles become less accessible than the car because there is no protected bicycle parking. By studying an example from the implementation of a new construction project, residents' experiences have been made visible, which can be used for future new construction projects in central locations.

Det blir idag allt vanligare att hyra logi via alternativa logidistributörer däribland Airbnb. Airbnb är ett webbcommunity som distribuerar boende för resenärer genom att på sin hemsida låta privatpersoner hyra ut sina egna bostäder. Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som motiverar resenärer att välja logi genom Airbnb och vi ämnar i denna studie ta reda på detta genom att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer. Intervjuerna fokuserar på respondenternas egna upplevelser som sedan analyseras. Intim turism, mänsklig motivation och P2P-resande är några av de teorier som uppsatsen berör. Genom analysen av det empiriska materialet har ett antal motivationsfaktorer identifierats som förklarar varför resenärer har valt att hyra logi via Airbnb framför andra logialternativ. Den primära motivationsfaktorn identifieras som den kulturella, då respondenterna upplever att de genom Airbnb får möjligheten att uppleva nya kulturer samt införskaffa sig ny kulturell kunskap. Sociala faktorer som exempelvis recensioner och betygssystem samt ekonomiska faktorer som pris spelar även in i valet av logidistributör. / It is today more common to rent accommodation through alternative accomodation distributors such as Airbnb. Airbnb is an online community that distributes accommodation for travelers through their website allowing individuals to rent their own housing. The purpose of this paper is to identify the factors that motivate travelers to choose accommodations through Airbnb, by conducting a number of qualitative interviews. The interviews focuses on the respondents' own stories which are being analyzed. Intimate tourism, human motivation and P2P traveling are some of the theories that are used in this paper. In the analysis of the empirical material, a number of motivational factors are identified that explain why travelers have chosen to rent accommodation through Airbnb over other lodging options. The primary motivation factor is identified as cultural, as the respondents feel that they through Airbnb get the opportunity to experience new cultures and acquiring new cultural knowledge. Social factors such as reviews and grading systems, as well as economic factors such as price also plays into the choice of accommodation distributor.

Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet. Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt? Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor. Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.

<p>Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.</p><p>Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor.</p><p>Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.</p>

En minskad biltrafik är det nya idealet inom trafikplanering. Fysiska åtgärder har ensamma visat sig vara otillräckliga för att minska bilens framväxt. Det krävs komplement i form av strategier för beteendeförändring. Studien syftar således till att undersöka hur Linköping- respektive Åtvidabergs kommun samt bostadsbolagen Stångåstaden och Åtvidabergs bostads arbetar för att minska biltrafiken, samt hur beteendepåverkande åtgärder implementeras i trafikplaneringen. Studien byggs upp av en dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer med representanter från samtliga aktörer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt ett teoretiskt ramverk som berör mobility management. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan en mindre och större kommun i arbetet med en minskad biltrafik. Framförallt handlar det om olika förutsättningar och invand mentalitet. Även samverkan mellan parter ses som viktig, där den största utmaningen är ansvarsfördelningen. / A reduced car traffic is the new ideal in traffic planning. Physical measures alone are insufficient to reduce the car's growth. Complements are required in the form of strategies for behavior change. The study thus aims to examine how Linköpings-and Åtvidabergs municipality respective housing companies Stångåstaden and Åtvidaberg bostads work to reduce car traffic and how behavioral measures are implemented into traffic planning. The study is built up of a document study and qualitative interviews with representatives from all parties. The empiric has been analyzed with the help of previous research as well as the theoretical framework mobility management. The study shows differences between the work in a smaller and larger municipality. Above all, it is about different conditions and the established mentality. Collaboration between parties is also seen as important, where the biggest challenge is the division of responsibilities.

Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

Segmented traveling wave electro-absorption modulators (TWEAMs) can provide a modulation speed above 100 Gb/s, which is needed in new optical communication networks. In the EU-project TWILIGHT, KTH continues the design work of TWEAMs in the EU-projects IPHOBAC and HECTO with the aim to design a new optical modulator to be integrated with an electronic layer. The structure of the modulator has to be changed in order to make it compatible with the integration technology that will be used in the project. Like in previous projects, the PSPICE software is an important tool for the design work. The past studies left a large amount of different models and test data. This thesis has been focused on studying these models and data to see if they can help the future work in the project. This includes the comparison of the geometrical dimensions, the microwave properties, and the simulation results with the fabricated modulators in the past projects. The electrical parameters are also critical for the design work, especially the capacitance which determines the impedance of the modulator. Since the TWILIGHT project needs a new design of the modulator, the calculation of these parameters will change. This thesis contains a study how this can be done and discusses the parameters for the new TWEAM design. / Segmenterade elektroabsorptionsmodulatorer för vandrande vågor (TWEAMs) kan ge moduleringshastigheter över 100 Gb/s, vilket behövs i nya optiska kommunikationsnätverk. I EU-projektet TWILIGHT fortsätter KTH designarbetet av TWEAMs i EU-projektet IPHOBAC och HECTO med syfte att designa en ny optisk modulator som ska integreras med ett elektronik-lager. Modulatorns struktur måste ändras för att den ska bli kompatibel med integrationstekniken som ska användas i projektet. Precis som i tidigare projekt är PSPICE-mjukvaran ett viktigt verktyg för designarbetet. Den tidigare studierna lämnade en stor mängd olika modeller och testdata. Detta examensarbete har fokuserat på att studera dessa modeller och data för att se om de kan hjälpa det framtida arbetet i projektet. Detta inkluderar jämförelsen av de geometriska dimensionerna, mikrovågsegenskaperna och simuleringsresultaten med de tillverkade modulatorerna i tidigare projekt. De elektriska parametrarna är också kritiska för konstruktionsarbetet, speciellt kapacitansen som bestämmer modulatorns impedans. Eftersom TWILIGHT-projektet har en ny design för modulatorn, ändras beräkningen av dessa parametrar. Detta examensarbete innehåller en studie hur detta kan göras och diskuterar parametrarna för den nya TWEAM-designen.

Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen. / In contemporary urban development, the theory of densification has become increasingly common in shaping spatial design. This implies increased construction and population within a certain area. Positive effects of this include more efficient land use, reduced environmental impact due to shorter travel distances, and alleged increased accessibility resulting from better connectivity and proximity to destinations. The purpose of this thesis is to investigate the extent to which physical structure affects everyday accessibility. This is done through a comparative study of parents' journeys related to drop-off and pick-up at preschool in the two primary areas of Utby and Olivedal in the municipality of Gothenburg. The thesis is based on a definition of accessibility, which is achieved through the interaction of proximity and connectivity on the one hand, and mobility on the other. Accessibility can thus be achieved through proximity to destinations, while mobility tools to bridge distances also play a role. Longer distances may therefore place higher demands on mobility as a factor (Haugen, 2012:3). Through a digital survey, quantitative empirical data from several parents in each primary area have been collected and analyzed. The analysis is based on relevant research questions regarding the relationship between spatial structure and the attainment of everyday accessibility, as well as the spatial factors influencing parents' choice of transportation for preschool-related journeys. The analysis of the results reveals that time efficiency and convenience are crucial motivators in the choice of transportation to and from preschool. Attained accessibility is thus influenced by what enables time-efficient travel. In densely populated areas, proximity is usually the most important factor for accessibility, while longer distances increase the importance of mobility. For short distances, walking and cycling are competitive options, while public transportation and cars are favored for longer distances. Furthermore, a comparison between the areas shows differences in terms of mobility tools, as access to cars and parking is greater in Utby, while there are more public transportation options in Olivedal. In terms of time geography, spatial structure can therefore influence the shaping of everyday life, as individuals tend to prioritize the most time-efficient alternatives.