Sammanfattning På grund av ökad konkurrens måste företag öka sin konkurrenskraft. Ett sätt för företag att öka sin konkurrenskraft är att utnyttja de resurser de besitter på ett mer effektivt sätt. Hur ett producerande företag styr sin produktion påverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att välja hur de partiformar och belägger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur en modell för partiformning och beläggning av artiklar med varierande efterfrågan i ett produktionssystem där kapacitetsbrist råder kan se ut. Arbetet är en fallstudie där partiformning och beläggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nå en djup förståelse för problemet. I arbetet beskrivs teorier om flöden, planering, partiformning och beläggning. Empirisk data som nämns i arbetet är beskrivningar av fallstudiens produktionssystem, de artiklar som produceras i systemet och planeringsprocessen företaget i fallstudien använder vid partiformning och beläggning. I analysen undersöks hur väl olika teorier passar för planering, partiformning och beläggning av fallstudiens produktionssystem. Genom en allmän diskussion om hur de beskrivna teorierna påverkar ett produktionssystems förmåga att ta tillvara på begränsad kapacitet och hantera varierande efterfrågan av artiklar nås en ökad förståelse för hur en modell kan se ut. De slutsatser som dras i arbetet är att partiformning och beläggning som sker för att optimera flödet kan öka effektiviteten i resursutnyttjandet. Ett sätt att optimera flödet är att belägga den resurs som anses vara kritisk först, beläggningen av den kritiska resursen styr därefter beläggningen av övriga produktionssystemet. Fler slutsatser som dras i arbetet är att en modell för partiformning och beläggning av artiklar med varierande efterfrågan i ett produktionssystem där kapacitetsbrist råder bör vara dynamisk. För att skapa en dynamisk modell kan beläggning och partiformning ske parallellt, det vill säga att partistorleken för en artikel påverkar beläggningen av en resurs, vilket i sin tur bör påverka partistorleken för resterande artiklar.

5 till 7 miljoner ton asfalt har tillverkats och lagts ut under de senaste åren i Sverige och anläggningsbranschens årliga omsättning ligger på ca 4 mljarder kronor per år. Samtidigt har asfaltmarknadsbranschens upphandlingsmetoder varit ett diskutabelt ämne runt om i världen. Examensarbetet består av en geografisk prisjämförelse av asfalt och studera de ingående faktorer som påverkar priset. Intervjuer har gjorts med beläggningsentreprenörer från olika företag i Mellan- till Sydsverige. Resultatet påverkas av att reliabiliteten är låg eftersom relativt få aktörer har svarat på frågeformuläret, men visar på kraftiga prisskillnader mellan olika regioner. Totalkostnaden för beläggning, emulsion, bergmaterial, transport, maskin och hantverk skilde nästan 50 % mellan den med lägst och den med högst pris. Det har inte framkommit några indikationer på kartellbildning i denna undersökning.

Denna studie behandlar fenomenet om, och i så fall hur, genomförandet av evenemang påverkar hotell som är belagda på samma destination som evenemanget arrangeras. Fokus i denna studie ligger på hur evenemangen Ironman samt GuldAgility har påverkat hotellet Best Western Plus Kalmarsund Hotell, på destinationen Kalmar. Syftet med studien har varit att undersöka om hotells omsättning och beläggning samt marknadsföring och varumärkesskapande påverkas av arrangerandet av olika evenemang på destinationen där verksamheten sker. I studien diskuteras även i vilken utsträckning hotellet i fråga gynnas av sitt deltagande i evenemang. Vad som framgår i studien är att både omsättning och beläggning för Best Western Plus Kalmarsund Hotell påverkas positivt vid arrangerande av större evenemang för en destination med Kalmars storlek. Vid valet av deltagandet i de specifika evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotells varumärke stärkts i och med att de vill ses som ett idrottshotell. Då de båda evenemangen var framgångsrika kom detta även att påverka hotellets marknadsföring i form av en positiv word-of-mouth. Genom denna avhandling kan det konstateras att i samband med evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotell gynnats både ekonomiskt men också inom marknadsföring och varumärkesskapande. Därför anses ett fortsatt samarbete mellan Best Western Plus Kalmarsund Hotell och Ironman samt GuldAgility vara gynnsamt för hotellet. I framtiden kan dessa evenemang även användas av hotellet för att förlänga säsongen vilket leder till ytterligare gynnsamhet för Best Western Plus Kalmarsund Hotell.

Denna rapport presenterar ett examensarbete på D-nivå där uppdragsgivaren har varit WM-data Consulting och kunden Vägverket Produktion.Vägverket har ett antal olika applikationer för geografisk information som ligger utspridda på företagets hemsida . För att samla alla applikationer på ett och samma ställe fick vi i uppdrag att göra en grundläggande utredning av en GIS-portal. Denna portal ska fungera som en enhetlig ingång där kartdata samkörs och visualiseras. Ytterligare en del i uppdraget var att utreda vad som borde förändras och förbättras i den redan existerande tjänsten Beläggning på vägarna. Denna tjänst kommer att fungera som en testapplikation för GIS-portalen.Målen med examensarbetet var att utreda vilka krav som finns på en GIS-portal och applikationen Beläggning på vägarna samt att beskriva de önskemål som finns på dessa. Ett designförslag och en funktionsbeskrivning arbetades fram för både tjänsten Beläggning på vägarna och för GIS-portalen. Utredningen kommer att ligga till grund för utveckling av en GIS-portal samt fortsatt utveckling och förbättringar av tjänsten Beläggning på vägarna.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av ett antal teorier om IT-tjänster, systemarkitektur och användbarhet. Förutom dessa teorier har även de intervjuer som utförts spelat en stor roll för vårt arbete. Vi har lagt en bra grund för Vägverket att fortsätta arbetet med utveckling av en GIS-portal och tjänsten Beläggning på vägarna.

Scania uses powder plasma spray technology to coat their cylinder linings. The powder used contains stainless steel and ceramics. In order for the properties of the coating to reach the quality demands, it has to have a certain amount of pores and ceramics in it. Despite the process being strictly controlled the coating has proven to exhibit differences in composition. Process parameters for each coated lining are logged and as part of Scania’s quality control, samples of the coating are frequently tested. For the purpose of this work, three process parameters were mapped in search for correlations to the composition of the coating – electric current, voltage and power output. To investigate the homogeneity of the powder it was analyzed using Scanning Electron Microscopy. The main findings were that there are no correlations found between the three process parameters and the composition of the coating. Moreover, in the powder analysis it was found that the composition of the powder itself varies to an extent that elements differ as much as twice the amount in between different batches and sites in the production. The results imply that it is difficult to prevent irregularities by managing process parameters. The variations in powder composition need to be further investigated in order to determine its impact on the quality of the coating.

The demand for high-performance Radio Frequency (RF) passive devices has been steadily increasing due to the growing complexity and sophistication of wireless communication systems. The Quality factor (Q-factor) is a key parameter for describing the signal losses and the energy efficiency of resonators. Previous studies have been done on the spin coating technique of intermediate coating, which presented some limitations in terms of 3D resonators. In this master thesis, we investigate the development of a intermediate layer using dip coating to enhance the Q-factor, i.e., the performance of RF passive devices. The dip coating method is applied to add a nano ceramic coating to the 3D structure as the intermediate layer between the resonator ceramic substrate and the conductive silver coating. After the fabrication process, the samples are observed under Scanning Electron Microscope (SEM) and Atomic Force Microscope (AFM) and tested with Vector Network Analysis (VNA). Analysis and calculations are mainly conducted with the software Matlab and Gwyddion. The proposed technique improves the smoothness of the samples by 78.95%, and the Q-factor is tested to have a 20.87% enhancement using VNA. The results demonstrate that the intermediate layer with the dip coating technique significantly improves the performance of RF passive devices by reducing the roughness of the resonator surface. These findings open up new opportunities for the design and development of high-performance RF passive devices in various applications, including wireless communication systems, radar systems, and satellite communication. Further studies can be carried out to reduce defects during fabrication and to stabilize the performance of the silver coating. / Efterfrågan på högpresterande passiva RF-enheter har stadigt ökat på grund av den växande komplexiteten och sofistikeringen hos trådlösa kommunikationssystem. Q-faktorn är en viktig parameter för att beskriva signalförluster och energieffektivitet hos resonatorer. Tidigare studier har gjorts på spin coating-tekniken för intermediära beläggningar, vilket presenterade vissa begränsningar för 3D-resonatorer. I denna masteruppsats undersöker vi utvecklingen av ett intermediärt lager med hjälp av doppbeläggning för att förbättra Q-faktorn, det vill säga prestandan hos passiva RF-enheter. Doppbeläggningstekniken tillämpas för att lägga till en nanokeramisk beläggning på 3D-strukturen som intermediärt lager mellan resonatorns keramiska substrat och den ledande silverbeläggningen. Efter tillverkningsprocessen observeras proverna med SEM och AFM och testas med VNA. Analys och beräkningar utförs främst med programvaran Matlab och Gwyddion. Den föreslagna tekniken förbättrar provernas släthet med 78.95%, och Q-faktorn testas och visar en förbättring med 20.87% med hjälp av VNA. Resultaten visar att det intermediära lagret med doppbeläggningstekniken signifikant förbättrar prestandan hos passiva RF-enheter genom att minska ojämnheten på resonatorns yta. Dessa resultat öppnar upp nya möjligheter för design och utveckling av högpresterande passiva RF-enheter inom olika tillämpningsområden, inklusive trådlösa kommunikationssystem, radarssystem och satellitkommunikation. Ytterligare studier kan genomföras för att minska defekter under tillverkningen och stabilisera prestandan hos silverbeläggningen.

<p>Inriktningen på detta examensarbete är kapacitetsbeläggning och uppdragsgivaren är System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete är ett led i skapandet av förslag på verkstadssystem som är under utveckling och bakgrunden är att kraven från marknaden har ökat.</p><p>Syftet med arbetet har varit att ge förslag på hur beläggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgångspunkt har ett antal frågeställningar använts. Exempelvis vad som händer om kapaciteten eller planeringen inte håller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan användas.</p><p>För att genomföra arbetet har författarna använt sig av litteraturstudie som grundar sig på tidigare kurslitteratur på programmet, intervjuer av personal på System Andersson samt egna idéer.</p><p>System Anderssons kunder är främst små och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste är att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order. Inom detta segment, som System Andersson vill fortsätta verka inom, är det viktigt att verkstadssystemet kan ändra operationsföljden och optimera kapacitetsutnyttjandet hos maskinparken och personalen. För att produkten ska bli konkurrenskraftigt måste den även vara anpassad efter de personer som använder sig av det.</p><p>En del av resultatet består av två versioner av beläggningsmodulen,</p><p>Det som är nytt i detta förslag mot tidigare såld version är: fler funktioner, dagsplanering, kapacitetstak och grafiskt planeringsverktyg. Författarna har kommit med idéer i programmet om hur detta skall vara lösbart.</p><p>Programmet ska ur planerarens synvinkel hjälpa till med det dagliga arbete och de problemen som skall lösas innan de uppkommer eller vara smidigare att hantera. Ur System Anderssons synvinkel skall detta kunna användas i marknadsförings- och säljarsyfte när de samtalar med kunder.</p><p><em>Light och <em>Advanced. Den förstnämnda är inriktad mot de små företagen och innehåller därför endast de viktigaste funktionerna för beläggningsplanering, i övrigt är den så avskalad som möjligt. Den sistnämnda versionen, Advanced, är anpassad för de något större företagen och kan därför utföra ett större antal uppgifter. Det ska vara lämpat för en heltidsanställd planerare med allt som det innebär. Som komplement till dessa två versioner har författarna utformat en <em>stämpelklocka och en <em>körplan för att skapa en bättre helhetsbild av beläggningsplaneringen. Stämpelklockan används för att samla in information om tillgänglig personalkapacitet och körplanen för att kommunicera med produktionen och uppdatera den tillgängliga maskinkapaciteten. Författarnas fokus har varit att rita upp de övergripande skisserna och inte programmeringen som ligger bakom. </em></em></em></em></p> / <p>This thesis has been carried out in cooperation with System Andersson that develops, manufactures and installs engineering system. This is a proposal on how a system can be designed because the market has become more demanding.</p><p>This thesis subject is to come with ideas on how a system might look like. As a starting point, a number of questions were made. For example, what happens if the capacity or planning does not agree with the plane, and how does a planner’s normal day look like.</p><p>To carry out the work the authors have used the literature review based on previous literature in their program, interviews of personnel at System Andersson and own ideas.</p><p>System Anderssons customers are mainly small and medium-sized, Swedish manufacturing companies. The most common is that the customers work in a job shop and manufacturing that order. In this segment, that System Andersson will continue to work in, it is important to the engineering system can change the operation sequence and optimize the capacity utilization of machinery and personnel. For the product to be competitive, it must also be designed for the people who use the program.</p><p>Some of the results consist of two versions of the coating module,</p><p>What is new in this proposal to the version they are selling today are: more features, daily planning, capacity planning and graphic. The authors have come up with ideas in the program on how this should be soluble.</p><p>The program is from the scheduler point of view to help with the daily work and solve the problems before they arise or be more flexible to manage. From System Anderssons point of view, this could be used in marketing and promoting their programming when they talk with customers.</p><p><em>Light, and <em>Advanced. The first is targeted to small businesses and therefore contains only the most important functions for the coating design; the remainder is as scaled as possible. The latter version, Advanced, is adapted to the somewhat larger firms and can therefore perform a wider range of tasks. It should be suitable for a full-time planner with all that that implies. In addition to these two versions the authors have designed a <em>time clock and a <em>dispatch list to create a better overall picture of occupancy planning. The time clock is used to collect information on available staff capacity and dispatch list to communicate to the manufacturing and update the available machine capacity. The authors' focus has been to draw up the overall sketches and not the program behind. </em></em></em></em></p>

<p>Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. </p><p>Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan. Medelbeläggningen var under inventeringsperioden 75 procent. Lagervolymen anses allmänt vara onödigt hög. För att klara av produktionstaktsökningen föreslås ändå att lagret byggs ut istället för att minska behovet. En utbyggnad anses vara det mest realistiska alternativet då det finns utrymme och är kostnadsmässigt försvarbart i förhållande till de alternativ som finns. </p><p>Färgförrådet är uppdelat i två delar. I dagsläget är beläggningen i containerdelen 80procent medan den i fatdelen är 70 procent. Åtgärdsförslagen i färgförrådet varierar med den ökade produktionstakten och innefattar en kombination av utbyggnad och ändrade hanteringsregler. Med genomförande av förslagen säkerställs att beläggningen inte överskrider 85 procent i varken fat- eller i containerdelen. </p><p>Analysen av nuläget visade att det redan i dagsläget är en hundraprocentig beläggning av färdigvarulagret. Det är en tydlig variation över veckan med förvånansvärt höga lagernivåer och långa liggtider. Den genomsnittliga liggtiden i färdigvarulagret är uppmätt till 20 dagar, vilket är länge med tanke på att produktionen planeras att ske en vecka innan leverans. För att klara av de ökade produktionsvolymerna är det första steget att minska beläggningen i dagsläget. Förslaget för lagringen av färdigt material är att flytta ut den nuvarande utlastningen utomhus och samtidigt börja ersätta dagens lagringssystem med höglagerställningar.</p>

<p>Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet. </p><p>På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen. Därför har åtgärderna på akutmottagningen syftat till att reducera dessa väntetider och mildra dess konsekvenser. </p><p>Ett led i detta är att akutmottagningen anpassar antalet läkare bättre efter de varierande behoven över dygnet. Röntgenavdelningen bör kontinuerligt utvärdera behoven från akutmottagningen för att på så sätt balansera sin kapacitet. Patienter som är färdiga på akutmottagningen placeras i en separat lokal under tiden de väntar på vårdplats. </p><p>Inom den ortopediska verksamheten syftar åtgärdsförslagen till en förändrad hantering av resurser och ett bättre utnyttjande av desamma. De två resurser som arbetet koncentrerar sig kring är vårdplatser och operation, och avvägningen om dessa bör vara gemensamma eller dedicerade mellan elektiva och akuta patienter. </p><p>Det betydande antalet operationer som drabbas av störningar, och därför ej kan genomföras, talar för en uppdelning av operationsresurser mellan akuta och elektiva patienter. Däremot bör vårdplatserna vara gemensamma eftersom de elektiva patienterna kan jämna ut den totala efterfrågan på vårdplatser. Genom att dessutom se över utskrivningsrutinerna från vårdavdelningar kan flödet förbättras ytterligare. Åtgärder som föreslagits för att åstadkomma detta är tidig planering av utskrivningar, utskrivningskoordinator och att inrätta en lokal i väntan på hemfärd.</p>

<p>Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.</p><p>Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat. </p><p>Problemen beror på att ett högt utnyttjande av samtliga resurser eftersträvas, samtidigt som det saknas kontroll av verklig beläggning.Rapporten är uppdelad i fyra faser, där den inledande fasen består av nulägesbeskrivning och uppgiftsprecisering. Efterföljande fas är litteraturstudier som följs av kartläggning och analys. I de avslutande kapitlen behandlas slutsatser och lösningsförslag.</p><p>Målet med lösningsförslagen är att få en bättre bild av verkligheten, en aktuell planering och en kortare genomloppstid genom att fokusera mer på ett ökat genomflöde istället för maskinutnyttjande. De slutsatser och lösningsförslag som framkommit är att det krävs en förbättrad planering och styrning för att uppnå kortare genomloppstider. För att lättare kunna kontrollera och följa upp produktionen bör tidplaner införas i detaljplaneringen. Eftersom köer utgör en stor del av genomloppstiden är det viktigt att kunna styra och kontrollera dessa i produktionen. För detta bör in- och utflöde vid resurser kontrolleras. Vidare bör enklare återrapportering införas för snabbare leveranser mellan resurser och för att en aktuell bild av beläggningen ska kunna skapas. För att få en tydligare bild av produktionen och kunna utvärdera den på ett bra sätt bör mätetal som underlättar detta införas.</p><p>Strävan har varit att ta framlösningsförslag som inte innebär stora investeringar och som kan genomföras relativt snabbt. De största förändringarna gäller planering och styrning vilket inte bör medföra några större kostnader.</p>