Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.</p><p>Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.</p><p>Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.</p>

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.

Examensarbetet avhandlar hur den historiskt kritiserade revisionsberättelsens utformning och värdebidrag har påverkats efter införandet av det nya informationskravet RevR701. Det nya informationskravet innehåller rapporteringskrav om vad som benämns som annan information respektive särskilt betydelsefulla områden för revisionen. Med införandet av det nya informationskravet som bakgrund undersöks i denna studie huruvida det utökade rapporteringskravet påverkat det kommunikativa värdebidraget hos det tidigare tämligen symboliska dokumentet. Studien har syftat till att kartlägga hur annan information och särskilt betydelsefulla områden har presenterats i revisionsberättelser avseende företag av allmänt intresse. Studien har även ämnat skapa en ökad förståelse genom att jämföra revisionsberättelsens utformning före och efter det nya informationskravet samt hur det påverkat värdebidraget i revisionsberättelsen. Studien har avgränsats till två branscher, banker och kreditmarknadsinstitut, eftersom dessa alltid faller inom kategorin för företag av allmänt intresse. Utöver kartläggningen som beskriver hur dessa områden presenterats i revisionsberättelsen så har studien även tagit fram empiriska underlag för vad annan information och särskilt betydelsefulla områden faktiskt består av, något som vid studiens början visade sig vara diffust med anledning att informationskravet är tämligen nytt. Studien har även ämnat till att skapa en ökad förståelse för hur det nya informationskravet har påverkat värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen. Detta har undersökts genom att göra en jämförelse mellan revisionsberättelser före och efter informationskravets införande. Undersökningen har antagit en tolkande ansats och genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom två datainsamlingsmetoder - dokumentstudie och intervjuer med påskrivande revisorer. Den abduktiva undersökningskedjan har tagit avstamp i omrevisionsberättelserna innehåller annan information och/eller särskilt betydelsefulla områden, till att specificera sig tillvaddenna information utgörs av för att sedan ytterligare fördjupa analysen genom att fråga påskrivande revisorer hur värdebidraget har påverkats.   Studiens övergripande resultat utifrån de två informationskällorna tyder på att annan information presenteras genom en generisk, standardiserad text vilken långt ifrån alltid inkluderas i revisionsberättelsen, trots det nya informationskravet. Från revisorernas sida framkom att den standardiserade texten för annan information främst är ett sätt att avskriva sig ansvar, vilket tolkas som att standarden tillämpas på ett symboliskt sätt. Vad gäller presenterandet och kartläggningen av särskilt betydelsefulla områden bedöms dessa istället vara företagsspecifika och framtagna med egenformulerade fraser. De intervjuade revisorernas åsikter, tillsammans med dokumentstudiens empiri, tolkas som att särskilt betydelsefulla områden i större utsträckning bedöms innehålla kommunikativt informationsförmedlande. Den övergripande slutsatsen är alltså att rapporteringen kring annan information bedöms vara av symbolisk karaktär, medan rapporteringen avseende särskilt betydelsefulla områden bedöms vara av kommunikativ karaktär. / This study examines how the historically criticized audit report’s design and value-contribution has been influenced by the new swedish audit standard RevR701. The new standard contains reporting requirements on what is referred to as other information and key audit matters. Due to the fact that previous scientific literature on the audit report's design is scarce, this study investigates whether the new reporting requirement affected the communicative value contribution of the previously rather symbolic document. The study’s aim is to map how other information and key audit matters have been presented in audit reports regarding companies of public interest. The study has been delimited to two sectors, banks and credit market institutes, as they always fall within the category of companies of public interest. In addition to the survey describing how these areas were presented in the audit report, the study has also provided evidence of what other information and key audit matters actually consist of, which at the beginning of the study proved to be diffuse due to the fact that the information requirement is fairly new. The study has also aimed at creating an increased understanding of how the new information requirement has affected the value contribution communicated through the audit report. This has been investigated by comparing audit reports before and after the disclosure of the new standard. The survey has adopted an interpretative approach and has been conducted with a qualitative approach through two measurement points - document study and interviews with auditors. The abductive investigation chain has started with ifthe audit reports contains other information and / or key audit matters, to specify whatthis information is about to further deepen the analysis by asking attending auditorshow the value contribution has been affected.   The overall results of the study, based on the two measurement points, indicate that other information is presented by a generic standardized text, which far from always is included in the audit report, despite the new information requirement. From the interviews with the auditors, it appeared that the standardized text for other information is primarily a way to disclaim responsibility. Regarding the presentation and mapping of key audit matters, these are considered to be company-specific and developed based on the audit’s thoughts and own words. The interviewed auditors, along with the interpretation of the document study, indicate that key audit matters are more likely to contain communicative information. Therefore, the overall conclusion is that reporting on other information is considered to be of a symbolic nature, while reporting on key audit matters is considered to be of a communicative nature.

This essay examines the impact of estimation for the training’s added value in life on level of physical training. Through a multiple-regression analysis of primary data, the study presents what impact a particular background has on the physical exercise’s position in a life puzzle of a Swedish young adult. The theoretical framework is based on the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of habitus, symbolic capital, symbolic value and symbolic violence. According to these concepts, all individuals operate within specific fields, within which they also hold a position. Practices and social agents in the various fields shape what Bourdieu calls habitus, an individual set of schemes that shape tastes a values. These theories help us understand why people perform different targeted actions in life based on their gender, class and grew up place. Data have been collected through a quantitative survey. The material consists of questionnaires from 179 young adults from Sweden between the ages of 19-29. The bivariate regression analysis could not prove a significant correlation between estimation of the training’s added value in life and level of physical training. When a multivariate regression design included control variables a positive correlation between the training’s added value in life and level of physical training emerged. Gender, class and age also proved important for the level of training where being a female and coming from an entrepreneurial home increased the level of training. / <p>Tillgänglig på messenger (Jonathan Westerberg), alternativt sms (0700912052).</p>