Examensarbetet avhandlar hur den historiskt kritiserade revisionsberättelsens utformning och värdebidrag har påverkats efter införandet av det nya informationskravet RevR701. Det nya informationskravet innehåller rapporteringskrav om vad som benämns som annan information respektive särskilt betydelsefulla områden för revisionen. Med införandet av det nya informationskravet som bakgrund undersöks i denna studie huruvida det utökade rapporteringskravet påverkat det kommunikativa värdebidraget hos det tidigare tämligen symboliska dokumentet. Studien har syftat till att kartlägga hur annan information och särskilt betydelsefulla områden har presenterats i revisionsberättelser avseende företag av allmänt intresse. Studien har även ämnat skapa en ökad förståelse genom att jämföra revisionsberättelsens utformning före och efter det nya informationskravet samt hur det påverkat värdebidraget i revisionsberättelsen. Studien har avgränsats till två branscher, banker och kreditmarknadsinstitut, eftersom dessa alltid faller inom kategorin för företag av allmänt intresse. Utöver kartläggningen som beskriver hur dessa områden presenterats i revisionsberättelsen så har studien även tagit fram empiriska underlag för vad annan information och särskilt betydelsefulla områden faktiskt består av, något som vid studiens början visade sig vara diffust med anledning att informationskravet är tämligen nytt. Studien har även ämnat till att skapa en ökad förståelse för hur det nya informationskravet har påverkat värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen. Detta har undersökts genom att göra en jämförelse mellan revisionsberättelser före och efter informationskravets införande. Undersökningen har antagit en tolkande ansats och genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom två datainsamlingsmetoder - dokumentstudie och intervjuer med påskrivande revisorer. Den abduktiva undersökningskedjan har tagit avstamp i omrevisionsberättelserna innehåller annan information och/eller särskilt betydelsefulla områden, till att specificera sig tillvaddenna information utgörs av för att sedan ytterligare fördjupa analysen genom att fråga påskrivande revisorer hur värdebidraget har påverkats.   Studiens övergripande resultat utifrån de två informationskällorna tyder på att annan information presenteras genom en generisk, standardiserad text vilken långt ifrån alltid inkluderas i revisionsberättelsen, trots det nya informationskravet. Från revisorernas sida framkom att den standardiserade texten för annan information främst är ett sätt att avskriva sig ansvar, vilket tolkas som att standarden tillämpas på ett symboliskt sätt. Vad gäller presenterandet och kartläggningen av särskilt betydelsefulla områden bedöms dessa istället vara företagsspecifika och framtagna med egenformulerade fraser. De intervjuade revisorernas åsikter, tillsammans med dokumentstudiens empiri, tolkas som att särskilt betydelsefulla områden i större utsträckning bedöms innehålla kommunikativt informationsförmedlande. Den övergripande slutsatsen är alltså att rapporteringen kring annan information bedöms vara av symbolisk karaktär, medan rapporteringen avseende särskilt betydelsefulla områden bedöms vara av kommunikativ karaktär. / This study examines how the historically criticized audit report’s design and value-contribution has been influenced by the new swedish audit standard RevR701. The new standard contains reporting requirements on what is referred to as other information and key audit matters. Due to the fact that previous scientific literature on the audit report's design is scarce, this study investigates whether the new reporting requirement affected the communicative value contribution of the previously rather symbolic document. The study’s aim is to map how other information and key audit matters have been presented in audit reports regarding companies of public interest. The study has been delimited to two sectors, banks and credit market institutes, as they always fall within the category of companies of public interest. In addition to the survey describing how these areas were presented in the audit report, the study has also provided evidence of what other information and key audit matters actually consist of, which at the beginning of the study proved to be diffuse due to the fact that the information requirement is fairly new. The study has also aimed at creating an increased understanding of how the new information requirement has affected the value contribution communicated through the audit report. This has been investigated by comparing audit reports before and after the disclosure of the new standard. The survey has adopted an interpretative approach and has been conducted with a qualitative approach through two measurement points - document study and interviews with auditors. The abductive investigation chain has started with ifthe audit reports contains other information and / or key audit matters, to specify whatthis information is about to further deepen the analysis by asking attending auditorshow the value contribution has been affected.   The overall results of the study, based on the two measurement points, indicate that other information is presented by a generic standardized text, which far from always is included in the audit report, despite the new information requirement. From the interviews with the auditors, it appeared that the standardized text for other information is primarily a way to disclaim responsibility. Regarding the presentation and mapping of key audit matters, these are considered to be company-specific and developed based on the audit’s thoughts and own words. The interviewed auditors, along with the interpretation of the document study, indicate that key audit matters are more likely to contain communicative information. Therefore, the overall conclusion is that reporting on other information is considered to be of a symbolic nature, while reporting on key audit matters is considered to be of a communicative nature.