Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien. Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgapet mellan små företag och berörda myndigheter ser ut, även hur de båda parterna upplever det gap som finns.  Informationsgapet och kontakten parterna sinsemellan har studerats genom en kvalitativ studie. Studien är uppbyggd på en fallstudie kring lagen om kassaregister. En intervjuguide skapades som användes under de besöks- och telefonintervjuer som ägde rum med sex olika småföretag och med en handläggare på Skatteverket. I teorin presenteras olika vetenskapsmäns teorier kring statliga regleringar och hur de påverkar företag, hur olika kommunikations- och informationsteorier ser ut, kommunikationsmedier, småföretagarnas behov av rådgivning, med mera. I teorin konstateras olika bruskällor som kan leda till ett informationsgap i en kommunikationsprocess. Dessa bruskällor tillsammans med de olika delarna i en kommunikationsprocess sätts samman i en figur i slutet av teorin för att sammanfatta problemet. Denna figur är utgångspunkten i studiens intervjuguide, empiri och analys. I empirin sammanställs respondenternas svar på intervjufrågorna, hur de bland annat upplever kontakten med Skatteverket, vad de tyckte om informationen de fick i samband med införandet av lagen om kassaregister och hur de helst tar till sig information.  I analysen ställs empirin och den teoretiska referensramen i förhållande till varandra. Respondenternas svar analyseras med hjälp av teorin och vice versa. I analysen tas bland annat områden upp som mediets betydelse, kommunikationens hinder och mottagarens förutsättningar. Utifrån analysen skapas sedan en diskussion och därefter dras slutsatser kring studien. I slutsatserna framgår att det existerar ett informationsgap mellan småföretagare och myndigheter, men att detta gap inte är så stort som delar av teorin pekar på. En av anledningarna till att gapet inte är så stort kan bero på att de flesta småföretagare använder sina revisorer som rådgivare när problem uppstår. På det sättet behöver de sällan vara i direkt kontakt med Skatteverket och därför anser de inte kontakten dem emellan som något problem. En annan slutsats som tas fram är att respondenterna tenderar att föredra ett magert medium, fast att information om lagen om kassaregister kräver ett rikare medium. Detta kan leda till att ett informationsgap uppstår. De magra mediernas oförmåga till feedback är något som också påverkar informationsgapet och kan göra det bredare.

Background: The audit report has for a long time been the subject of discussion with basis in the financial scandals that resulted in reduced confidence in the audit. Earlier changes have taken place over the years without standard setters succeeding in satisfying users' need for information. This has resulted in a decision from the International Auditing and Assurance Standards Board to implement changes which include more entity-specific information. These changes are intended to make it easier for users, but since standard setters have previously overridden users' needs, it is appropriate to question whether the changes this time will have a significant impact on users’ decision making. Furthermore, research about the changes has been contradictory if they are of significance to users. The users this study is focused on is creditors. Purpose: The purpose of the study is to understand how the changes in the current audit report are perceived by the users and the underlying factors to these perceptions. Method: For the empirical basis, a qualitative approach has been used in which semi-structured interviews have been conducted with 10 respondents from the corporate sector at bank. The respondents are business advisors, credit analysts, managers and customer managers. Conclusion: The study’s result show that the changes in their entirety have not affected respondents’ decision making to a great extent. Although the entity-specific information has been shown to facilitate the users needs and reduced the information gap, the changes in general have had a slight practical impact. It is explained by the fact that most respondents do not work with listed companies and therefore are not affected by key audit matters. These respondents wish a similar section for the companies they are responsible for. Regarding remaining changes, more standardized text has been added, which means there is still information the users lack. Information the users lack is mainly entity-specific information regarding these changes, as well as specific information about the audit. It is therefore necessary to refrain from standardized language also in the other sections of the audit report. The standard setters are moving in the right direction in providing users with entity-specific information but have not effectively managed to reduce the information gap so far. The study also shows that the changes have not had any significant impact on the respondents’ confidence in the audit.

Examensarbetet avhandlar hur den historiskt kritiserade revisionsberättelsens utformning och värdebidrag har påverkats efter införandet av det nya informationskravet RevR701. Det nya informationskravet innehåller rapporteringskrav om vad som benämns som annan information respektive särskilt betydelsefulla områden för revisionen. Med införandet av det nya informationskravet som bakgrund undersöks i denna studie huruvida det utökade rapporteringskravet påverkat det kommunikativa värdebidraget hos det tidigare tämligen symboliska dokumentet. Studien har syftat till att kartlägga hur annan information och särskilt betydelsefulla områden har presenterats i revisionsberättelser avseende företag av allmänt intresse. Studien har även ämnat skapa en ökad förståelse genom att jämföra revisionsberättelsens utformning före och efter det nya informationskravet samt hur det påverkat värdebidraget i revisionsberättelsen. Studien har avgränsats till två branscher, banker och kreditmarknadsinstitut, eftersom dessa alltid faller inom kategorin för företag av allmänt intresse. Utöver kartläggningen som beskriver hur dessa områden presenterats i revisionsberättelsen så har studien även tagit fram empiriska underlag för vad annan information och särskilt betydelsefulla områden faktiskt består av, något som vid studiens början visade sig vara diffust med anledning att informationskravet är tämligen nytt. Studien har även ämnat till att skapa en ökad förståelse för hur det nya informationskravet har påverkat värdebidraget kommunicerat genom revisionsberättelsen. Detta har undersökts genom att göra en jämförelse mellan revisionsberättelser före och efter informationskravets införande. Undersökningen har antagit en tolkande ansats och genomförts med ett kvalitativt angreppssätt genom två datainsamlingsmetoder - dokumentstudie och intervjuer med påskrivande revisorer. Den abduktiva undersökningskedjan har tagit avstamp i omrevisionsberättelserna innehåller annan information och/eller särskilt betydelsefulla områden, till att specificera sig tillvaddenna information utgörs av för att sedan ytterligare fördjupa analysen genom att fråga påskrivande revisorer hur värdebidraget har påverkats.   Studiens övergripande resultat utifrån de två informationskällorna tyder på att annan information presenteras genom en generisk, standardiserad text vilken långt ifrån alltid inkluderas i revisionsberättelsen, trots det nya informationskravet. Från revisorernas sida framkom att den standardiserade texten för annan information främst är ett sätt att avskriva sig ansvar, vilket tolkas som att standarden tillämpas på ett symboliskt sätt. Vad gäller presenterandet och kartläggningen av särskilt betydelsefulla områden bedöms dessa istället vara företagsspecifika och framtagna med egenformulerade fraser. De intervjuade revisorernas åsikter, tillsammans med dokumentstudiens empiri, tolkas som att särskilt betydelsefulla områden i större utsträckning bedöms innehålla kommunikativt informationsförmedlande. Den övergripande slutsatsen är alltså att rapporteringen kring annan information bedöms vara av symbolisk karaktär, medan rapporteringen avseende särskilt betydelsefulla områden bedöms vara av kommunikativ karaktär. / This study examines how the historically criticized audit report’s design and value-contribution has been influenced by the new swedish audit standard RevR701. The new standard contains reporting requirements on what is referred to as other information and key audit matters. Due to the fact that previous scientific literature on the audit report's design is scarce, this study investigates whether the new reporting requirement affected the communicative value contribution of the previously rather symbolic document. The study’s aim is to map how other information and key audit matters have been presented in audit reports regarding companies of public interest. The study has been delimited to two sectors, banks and credit market institutes, as they always fall within the category of companies of public interest. In addition to the survey describing how these areas were presented in the audit report, the study has also provided evidence of what other information and key audit matters actually consist of, which at the beginning of the study proved to be diffuse due to the fact that the information requirement is fairly new. The study has also aimed at creating an increased understanding of how the new information requirement has affected the value contribution communicated through the audit report. This has been investigated by comparing audit reports before and after the disclosure of the new standard. The survey has adopted an interpretative approach and has been conducted with a qualitative approach through two measurement points - document study and interviews with auditors. The abductive investigation chain has started with ifthe audit reports contains other information and / or key audit matters, to specify whatthis information is about to further deepen the analysis by asking attending auditorshow the value contribution has been affected.   The overall results of the study, based on the two measurement points, indicate that other information is presented by a generic standardized text, which far from always is included in the audit report, despite the new information requirement. From the interviews with the auditors, it appeared that the standardized text for other information is primarily a way to disclaim responsibility. Regarding the presentation and mapping of key audit matters, these are considered to be company-specific and developed based on the audit’s thoughts and own words. The interviewed auditors, along with the interpretation of the document study, indicate that key audit matters are more likely to contain communicative information. Therefore, the overall conclusion is that reporting on other information is considered to be of a symbolic nature, while reporting on key audit matters is considered to be of a communicative nature.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

Syfte: Undersöka vad som påverkar privata investerare inom crowdfunding equity i Sverige i deras investeringsbeslut och hur informationsgapet hanteras. Teori: Informationsgap inkluderar, pecking order, asymmetrisk information, negativt urval och moraliskt dilemma som kommer att hanteras tillsammans med beteendekonomi inkluderar flockbeteende, “Word of mouth”, nätverk och legitimitet. Tillsammans med tidigare forskning om crowdfunding equity och finansiella gap. Metod: Explorativ studie med 10 kvalitativa intervjuer med privatinvesterare inom crowdfunding equity. Slutsats: Resultatet visar att investerare använder emotionella grunder för sina investeringar på då företag inom crowdfunding equity tenderar att ha kortare historik som omöjliggör fullt rationella investeringsbeslut. Empirin tyder på att investerare köper andelar i företag för egen vinning men även på grund av sociala aspekter som ger dem en känsla av att delta. Informationsgapet bryggas genom att investerare tenderar att använda flockbeteende och tredje-parts information för att skapa sin uppfattning om företaget inför en investering.

Ekonomisk information är användbar för samtliga företag och deras intressenter som beslutsunderlag och för att ge information om företagets ekonomiska ställning. Företag måste ta hänsyn till de olika intressenternas informationsbehov och intressen med den ekonomiska informationen för att kunna förse samtliga intressenter med relevant information. De anställda är en intern primär intressent som har väsentlig betydelse för ett företag. Dock har tidigare forskning mestadels fokuserat på företagets kommunikation av den ekonomiska informationen till de externa intressenterna. Därför är det intressant att istället studera hur kommunikationen av ekonomisk information till de anställda ser ut och om de anställda har tillräcklig kunskap angående den ekonomiska informationen. Syftet med denna uppsats blir följaktligen att skapa en förståelse för hur kommunikation av ekonomisk information ser ut internt i företag. Syftet uppnås genom kvalitativa intervjuer med både sändaren av den ekonomiska informationen samt de anställda, alltså mottagarna. Studiens resultat visar att det föreligger ett kunskapsgap på grund av den bristande interna kommunikationen av ekonomisk information. Detta har sin grund i att de anställda har begränsad kunskap angående den ekonomiska informationen och sändarna av den ekonomiska informationen inte alltid tar hänsyn till de anställdas kunskap. Resultatet visar också att det föreligger ett informationsgap även om de anställdas informationsbehov av den ekonomiska informationen anses vara uppfyllt. Detta beror på att det överlag inte finns tillräcklig med förståelse vad ekonomisk information innebär och därav uppstår ett informationsgap då de anställda inte förstår vilken ekonomisk information som behövs för att tillgodose deras intressen. / Economic information is useful for all companies and its stakeholders for decision-making and to provide information about the company’s financial position. The company has to consider the different needs of information and interests of the various stakeholders with the economic information in order to provide relevant information to all stakeholders. Employees’ are an internal primary stakeholder that plays an important role within a company. However, previous research has mostly focused on the company's communication of economic information to external stakeholders. Thus, it is interesting to study how communication of economic information to employees looks like and if employees have sufficient knowledge about the economic information. The purpose of this paper is to create an understanding of how communication of economic information looks within companies. The purpose is achieved through qualitative interviews with both the sender of the economic information perspective and the employees', the receivers. The result of the study shows that there is a gap of knowledge due to the deficient internal communication of economic information. This is due to the fact that employees have limited knowledge about the economic information and the senders of the economic information do not always take into account the employees' knowledge. This is because there is generally insufficient understanding of what economic information means and therefore an information gap arises because employees do not understand which economic information that is needed to satisfy their interests.

Abstract A housing society’s annual report is referred as the main document in which buyers can obtain information about the housing society’s financial position. However, previous research shows that households find it difficult to understand the financial information in an annual report.  In addition, the investigation on strengthened consumer protection in the cooperative flat market (SOU 2017:31) shows that buyer’s in Sweden have insufficient ability to understand the risks combined with a tenant-owner acquisition, which could have far-reaching consequences. One reason why households do not understand the annual report can be that the report does not contain sufficient descriptive information, which can demonstrate a prevailing information gap between the producer of information and its receivers. The purpose of this study is to create an adjusted annual report based on information from interviews with interest organizations for housing societies, and then examine whether a buyer’s financial understanding can be increased based on the expanded information in the adjusted management report.  In this study, qualitative interviews with individuals at different interest organizations to housing societies have been conducted, which has resulted in relevant information being added in a housing society’s management report, hoping to make the annual report more understandable. The adjusted annual report has then been tested in a quasi-experiment. In the experiment, participants in an experimental group received the adjusted annual report while participants in a control group received the original un-adjusted annual report. The participants in respective group then responded to questions about which extent they considered to understand the information in specific annual report. The results for each group have then been analyzed to measure and compare the understanding between both groups to see if there is a connection between extended information and increased understanding in an annual report. The result of the completed experiment showed that the average understanding of the annual report’s content was 81 percent higher in the experimental group compared to the control group. The conclusion is, therefore, that there is a connection between expanded information and increased understanding of the information in the adjusted annual report for the participants in the experiment. / Sammanfattning En bostadsrättsförenings årsredovisning ses som det huvudsakliga dokument där bostadsrättsköpare kan erhålla information om föreningens finansiella ställning. Ändå uppvisar tidigare forskning att hushåll har svårt att förstå den finansiella informationen i en årsredovisning. Dessutom påvisar utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) att bostadsrättsköpare i Sverige har en bristande förmåga att förstå de risker som ett bostadsrättsförvärv medför, något som kan få långt gående konsekvenser. En av anledningarna till att hushåll inte förstår årsredovisningen kan vara att rapporten inte innehåller tillräckligt med beskrivande information, vilket kan påvisa ett rådande informationsgap mellan utgivaren av information och användaren. Syftet med studien är att skapa en justerad årsredovisning utifrån information som intervjuer med individer hos bostadsrättsmarknadens intresseorganisationer genererat, för att sedan pröva om det går att öka en bostadsrättsköpares finansiella förståelse utifrån den utökade informationen i den justerade förvaltningsberättelsen. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med individer hos intresseorganisationer till bostadsrättsföreningar vilket har resulterat i att relevant information utökats i bostadsrättsförenings förvaltningsberättelse i hopp om att göra årsredovisningen mer förståelig. Den justerade årsredovisningen har därefter prövats i ett kvasi-experiment. I experimentet fick deltagarna i en experimentgrupp ta del av den justerade årsredovisningen medan kontrollgruppen fick ta del av den ojusterade årsredovisningen. Därefter svarade deltagarna på frågor om i vilken grad de ansåg sig förstå informationen i specifik årsredovisning. Resultatet för respektive grupp har sedan analyserats för att mäta och jämföra förståelsen mellan de båda grupperna för att se om det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse i en årsredovisning. Resultatet av det genomförda experimentet visade att den genomsnittliga förståelsen av årsredovisningens innehåll var 81 procent högre hos experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse av informationen i den justerade årsredovisningen för experimentets deltagare.

Digitalisering är ett ämne som ständigt diskuteras och har på senare år utvecklats på många plan. Inom byggbranschen har BIM (Byggnadsinformationsmanagement) länge setts som en digital lösning vilken kan tänkas utveckla branschen inom flera områden, men trots det är den digitala utvecklingen inom branschen relativt låg vilket kan ge indikation på lägre produktivitet. Särskilt om man jämför med vad som faktiskt kan uppnås vid implementering av BIM fullt ut genom värdekedjan i projekt. Det finns en brist på tidigare studier kring varför det finns ett informationsgap mellan aktörer genom hela värdekedjan som delvis kan förklara denna låga produktivitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka utmaningar som finns vid implementeringen av BIM i hela värdekedjan av projekt och vad utmaningarna skapar för informationsgap mellan design/konstruktion- och förvaltningssidan inom ett projekt.     För att besvara syfte och frågeställningar har innovationsteori samt investeringsteori använts, där fokus främst riktats på innovationsteori. Med hjälp av teorierna kunde utmaningar med implementeringen av BIM och eventuella informationsgap som uppstår studeras djupare. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, arkitekturbolag, konsultbolag och intresseorganisation.      De existerande utmaningarna vid implementering av BIM hos olika aktörer, som kan ligga till grund för försämrad interoperabilitet, kan förklaras med att avsaknad av gemensamma branschstandarder, avsaknad av en central BIM-samordnare och generellt sett låg utbildningsnivå kring vad BIM är. Det noteras att ett informationsgap finns mellan aktörer som arbetar på förvaltningssidan kontra design/konstruktion och detta kan dels förklaras på grund av motvilja att anpassa sig till nya lösningar enligt innovationsteori, dels på grund av avsaknad av gemensamma branschstandarder. Att en aktör i projektskedet inte anser det lämpligt att använda BIM kan förklaras eftersom kostnaden hittills inte alltid understiger nyttan.      Implementeringsfasen hos olika aktörer genom värdekedjan varierar och därmed kan branschen i vissa fall tolkas som trögflytande, bland annat på grund av frånvaro av öppna standarder och de språkbarriärer mellan program som kan uppstå vid användning av olika BIM-system. För att vidareutveckla arbetet kring ämnesfrågan behöver ytterligare studier genomföras kring proprietära rättigheter och problem vid anbudskalkylering, offentlig sektors påverkan på utveckling kring gemensamma branschstandarder, extern och intern BIM-samordning kopplat till effektivare projektledning och även hur gemensamma branschstandarder påverkar olika aktörer i hela värdekedjan av ett projekt. / Digitalization is constantly being discussed and has in recent years developed on many levels. Building information management, further described as BIM, has long been considered a digital solution in the construction and management industry. A solution that suitably would develop the industry in several areas. Despite this, digital development is relatively low which may indicate lower productivity than can be achieved. There is a lack of previous studies on why there is an information gap between stakeholders throughout the value chain that can partly explain low productivity and low effective stakeholder efficiency. The purpose of this study is thus to investigate the existing difficulties in the implementation of BIM in the entire value chain and what these difficulties lead to, such as information gaps between the design, construction and management side within a project.    The findings of the study are explained with support of innovation theory and investment theory, with main focus on innovation theory. With support of the theories, difficulties with implementation of BIM for stakeholders and any information gaps that arise have been studied more deeply. This study conducted eight semi-structured interviews with real estate companies, architecture companies, one consulting company and one interest group.   Existing challenges regarding implementation of BIM among different stakeholders, which may be the basis for impaired interoperability, can be explained in the absence of common industry standards, absence of a central BIM coordinator and generally low level of education about the subject BIM. It is noted that there is an information gap between stakeholders working on the administrative side versus design/construction and can be partly explained due to reluctance to adapt to new solutions according to innovation theory and partly due to the absence of common industry standards. The fact that the cost so far is not always less than the benefit of investing in BIM may explain why stakeholders in the project phase choose that BIM does not have to be appropriate to implement.    The implementation phase through the value chain of a project varies a lot for different stakeholders and because of that the industry may in some cases be interpreted as conservative. This could be explained due to the language barriers that can arise when using different BIM systems and due to absence of open standards. To further develop understanding on the subject issue, studies need to be carried out on proprietary rights and problems in tender calculation estimates. Moreover, studies on public sector impact regarding development around common industry standards, external and internal BIM coordination linked to more effective project management and how common industry standards affect different stakeholders in the whole value chain of a project may develop understanding on the subject issue.