Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.

Abstract A housing society’s annual report is referred as the main document in which buyers can obtain information about the housing society’s financial position. However, previous research shows that households find it difficult to understand the financial information in an annual report.  In addition, the investigation on strengthened consumer protection in the cooperative flat market (SOU 2017:31) shows that buyer’s in Sweden have insufficient ability to understand the risks combined with a tenant-owner acquisition, which could have far-reaching consequences. One reason why households do not understand the annual report can be that the report does not contain sufficient descriptive information, which can demonstrate a prevailing information gap between the producer of information and its receivers. The purpose of this study is to create an adjusted annual report based on information from interviews with interest organizations for housing societies, and then examine whether a buyer’s financial understanding can be increased based on the expanded information in the adjusted management report.  In this study, qualitative interviews with individuals at different interest organizations to housing societies have been conducted, which has resulted in relevant information being added in a housing society’s management report, hoping to make the annual report more understandable. The adjusted annual report has then been tested in a quasi-experiment. In the experiment, participants in an experimental group received the adjusted annual report while participants in a control group received the original un-adjusted annual report. The participants in respective group then responded to questions about which extent they considered to understand the information in specific annual report. The results for each group have then been analyzed to measure and compare the understanding between both groups to see if there is a connection between extended information and increased understanding in an annual report. The result of the completed experiment showed that the average understanding of the annual report’s content was 81 percent higher in the experimental group compared to the control group. The conclusion is, therefore, that there is a connection between expanded information and increased understanding of the information in the adjusted annual report for the participants in the experiment. / Sammanfattning En bostadsrättsförenings årsredovisning ses som det huvudsakliga dokument där bostadsrättsköpare kan erhålla information om föreningens finansiella ställning. Ändå uppvisar tidigare forskning att hushåll har svårt att förstå den finansiella informationen i en årsredovisning. Dessutom påvisar utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) att bostadsrättsköpare i Sverige har en bristande förmåga att förstå de risker som ett bostadsrättsförvärv medför, något som kan få långt gående konsekvenser. En av anledningarna till att hushåll inte förstår årsredovisningen kan vara att rapporten inte innehåller tillräckligt med beskrivande information, vilket kan påvisa ett rådande informationsgap mellan utgivaren av information och användaren. Syftet med studien är att skapa en justerad årsredovisning utifrån information som intervjuer med individer hos bostadsrättsmarknadens intresseorganisationer genererat, för att sedan pröva om det går att öka en bostadsrättsköpares finansiella förståelse utifrån den utökade informationen i den justerade förvaltningsberättelsen. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med individer hos intresseorganisationer till bostadsrättsföreningar vilket har resulterat i att relevant information utökats i bostadsrättsförenings förvaltningsberättelse i hopp om att göra årsredovisningen mer förståelig. Den justerade årsredovisningen har därefter prövats i ett kvasi-experiment. I experimentet fick deltagarna i en experimentgrupp ta del av den justerade årsredovisningen medan kontrollgruppen fick ta del av den ojusterade årsredovisningen. Därefter svarade deltagarna på frågor om i vilken grad de ansåg sig förstå informationen i specifik årsredovisning. Resultatet för respektive grupp har sedan analyserats för att mäta och jämföra förståelsen mellan de båda grupperna för att se om det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse i en årsredovisning. Resultatet av det genomförda experimentet visade att den genomsnittliga förståelsen av årsredovisningens innehåll var 81 procent högre hos experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse av informationen i den justerade årsredovisningen för experimentets deltagare.

This thesis investigates the impact of transaction volumes on the valuation accuracy of cooperative housing in Stockholm, focusing on the period from 2019 to 2023. Utilizing an Automated Valuation Model (AVM) and a traditional Hedonic Pricing Model (HPM) with Ordinary Least Squares (OLS) regressions, the study examines how fluctuations in market activity influence the precision of property valuations. The primary objective of this research is to determine the extent to which different levels of turnover in the co-operative housing market affect the certainty of these valuations. The study aims to present the correlation between transaction volume and valuation accuracy in a quantifiable manner, providing insights into the dynamics that transaction volume introduces into real estate market assessments. The findings reveal that higher transaction volumes correlate with greater valuation accuracy, emphasizing the importance of market liquidity in real estate assessments. The AVM shows that transaction volumes, while having low measured coefficients, significantly affect valuation accuracy. Conversely, the HPM indicates a stronger influence of transaction volume on absolute percentage error, particularly over the 30 days prior to the sales and valuation date. These results suggest that both simpler techniques like the HPM and more sophisticated approaches like the AVM experience reduced accuracy with decreased market activity, although the impact is less pronounced with advanced valuation systems. / Denna uppsats undersöker hur transaktionsvolymer påverkar värderingsnoggrannheten av bostadsrätter i Stockholm, med fokus på perioden från 2019 till 2023. Genom att använda en automatiserad värderingsmodell (AVM) och en traditionell Hedonsik Pris Modell (HPM), med “Ordinary Least Squares”(OLS) regressioner, undersöker studien hur fluktuationer i transaktioner påverkar precisionen i fastighetsvärderingar. Det primära syftet med denna forskning är att fastställa i vilken utsträckning olika transaktionsvolymer på bostadsrättsmarknaden påverkar säkerheten i dessa värderingar. Studien syftar till att presentera korrelationen mellan transaktionsvolym och värderingsnoggrannhet på ett kvantifierbart sätt, vilket ger insikter i de dynamiker som transaktionsvolym introducerar i fastighetsmarknaden. Resultaten visar att högre transaktionsvolymer korrelerar med större värderingsnoggrannhet, vilket betonar vikten av marknadslikviditet vid bostadsrättsvärderingar. AVM visar att transaktionsvolymer, trots att de har låga koefficienter, påverkar värderingsnoggrannheten signifikant. Omvänt indikerar HPM en starkare påverkan av transaktionsvolym på absolut procentfel, särskilt under de 30 dagar som föregår försäljnings- och värderingsdatumet. Dessa resultat tyder på att både enklare tekniker som HPM och mer sofistikerade metoder som AVM upplever minskad noggrannhet vid minskad marknadsaktivitet, även om påverkan är mindre uttalad med avancerade värderingssystem.