Bostadsrättspriser är under ständig diskussion inte minst i Stockholm där priserna kan vara dubbelt så höga jämfört med övriga Sverige. Olika faktorer ses kunna påverka prisbilden på bostadsrätter, vissa mer intuitivt än andra, samtidigt som till synes liknande bostadsrätter i ett område prismässigt sett kan variera. Detta väcker frågor kring vad det är som påverkar bostadsrättspriser och vilka faktorer som har störst inflytande på prisbilden. Frågeställningarna har lett till studiens syfte: att genom en tvärsnittsstudie, analysera vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för prisbildningen på bostadsrättsmarknaden i centrala Stockholm. Tvärsnittsstudien baseras på insamlade empiriska observationer av sålda bostadsrätter i centrala Stockholm (Kungsholmen, Södermalm, Östermalm samt Vasastan/Norrmalm) under perioden mars till och med maj år 2012. Utifrån hedonisk pristeori, där priset implicit avslöjar konsumentens preferenser, har anpassade regressioner genomförts. Dessa har lett till att konsumenternas prioriteringar gällande olika bostadsrättsaspekter kunnat kartläggas och analyserats. Studiens slutsatser är att bostadsytan är den överlägset mest inflytelserika variabeln vad gäller prispåverkan. Vidare ses även variabler gällande antalet rum, månatlig kostnad, geografiskt läge, balkong, byggnadsperiod, våningsplan, kakelugn och hiss vara signifikanta för att påverka prisbilden. Gällande bostadsrätternas geografiska läge, kopplat till prispåverkan, dras slutsatsen att det är dyrast att bo på Östermalm och i Vasastan/Norrmalm. Detta kan förklaras av ett stort antal bostadsrätter från äldre byggnadsperioder, vilka har visat sig betinga ett högre pris. Ytterligare slutsatser kring faktorer som påverkar prisbilden är att konsumenter värderar att bo relativt högt i bostadshusen samt att de är beredda att betala ett markant högre pris för att få tillgång till balkong eller kakelugn.

Storleken har betydelse är en kvantitativ studie av bostadsrättsmarknaden i Umeå. Även om media uppmärksammar bostadsrättsmarknaden är forskning när det geografiska området är norra Sverige ytterst begränsat. Därför finns ett intresse av att utreda vilka faktorer som är prispåverkande för bostadsrätter även i andra städer än de som tidigare studerats. Faktorerna som uppsatsens inriktar sig på är bostadsrätters inre och fastighetsanknutna egenskaper. För att undersöka vilka faktorer som styr slutpriset på bostadsrätter består forskningsmetoden av två separata tvärsnittsdesigner.   Den första tvärsnittsdesignen har med hjälp av hedonisk prissättning, tidigare studier, multipel regressionsanalys och bostadsrättsannonser från hemsidan Hemnet utarbetat en modell som skattar slutpriset för bostadsrätter i Umeå. Data från 97 stycken bostadsrättsannonser mellan perioden 28 mars till 2 maj 2014 har använts. Modellen inkluderar sju stycken signifikanta variabler och uppnår en förklaringsgrad på 81,8 %.   Den andra tvärsnittsdesignen är en enkätundersökning av fastighetsmäklares uppfattning om de prispåverkande faktorernas relevans på slutpriset. Enkätstudien visar att alla 14 undersökta faktorer har relevans för slutpriset. Utifrån enkäten har vi konstaterat att fastighetsmäklarna anser spekulanter och budgivare har bristande förståelse för bostadsrättsföreningens ekonomi, men att fastighetsmäklarna anser sig agera aktivt för att förbättra spekulanternas förståelse.   Uppsatsens syften uppnås genom att en slutprismodell utarbetas för att identifiera faktorer som styr bostadsrätters slutpris. Modellen har verifierats mot bostadsrättsförsäljningar som skett efter undersökningsperioden genom en uppföljningsstudie, vilken visade goda resultat. För att kunna bidra med en mer helhetsmässig bild av bostadsrättsmarknaden i Umeå, jämförs de båda tvärsnittsdesignernas resultat för att djupare analysera vilka faktorer som styr bostadsrätters slutpris. Något enkätstudien signalerar är att det vore önskvärt att fler av de undersökta faktorerna inkluderades i slutprismodellen.   Slutprismodellen är lättanvänd och kan användas av säljare, köpare, mäklare eller andra intressenter för att skatta ett slutpris givet bostadsrättens inre och fastighetsanknutna egenskaper. Slutsatsen är att förutom geografiskt läge har storleken betydelse. Med storleken syftar vi till bostadsrättens bostadsyta och avgiften till bostadsrättsföreningen. Denna slutsats stämmer väl överens med tidigare studiers resultat och därmed kan vi konstatera att Umeå inte visar på några tydligt särskiljande drag gällande vilka faktorer som styr slutpriset på bostadsrätter. Studien kan bidra till att minska individuella kunskapsluckor som råder kring prisbildningen på bostadsrättsmarknaden. Därmed är den läsvärd både ur ett företagsperspektiv och ett konsumentperspektiv.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

This is a study where the purpose is to investigate the risk-adjusted return and the correlation between the two investments, the stock market and the condominium market. In addition to this, it was analyzed how the two investments performed during the financial crisis and the covid-19 crisis. Study is carried out to get answers to the eternal question of which of these two investments is considered the most suitable for both short-term or long-term investment goals where financial conditions are taken into account. The study conducted various tests such as Pearson correlation test, volatility and regression models. The Sharpe ratio was used to measure the risk-adjusted return. These are carefully selected to see what returns the two investments give at different risks, as well as how the investments correlate with each other during crises and conditions of economic growth. The conclusion reached by this study is that the investor should diversify and invest in both investments. This is because their risk versus return profile becomes more even by investing in both investments. When one investment does worse, the other investment will, according to the study's various tests, make the return and risk profile more stable. Despite the high correlation between the investments, diversification is useful in case of possible future economic crises. / Detta är en studie där syftet är att undersöka den riskjusterade avkastningen samt korrelationen  mellan de två investeringarna aktiemarknaden och bostadsrättsmarknaden. Utöver detta analyserades hur de två investeringarna presterade under finanskrisen och covid-19-krisen.  Studie är genomförd för att få svar på den eviga frågan om vilken av dessa två investeringar som anses vara lämpligast för både kortsiktiga eller långsiktiga investeringsmål där ekonomiska förhållanden tas i akt.  Studien genomförde olika tester som Pearson korrelationstest, volatilitet och regressionsmodeller. Sharpekvoten användes  för att mäta den riskjusterade avkastningen. Dessa är noga utvalda för att se vad de två investeringarna ger för avkastning vid olika risker, samt hur investeringarna korrelerar med varandra under kriser och förhållanden vid ekonomisk tillväxt. Slutsatsen som denna studie kom fram till är att investeraren bör diversifiera sig och investera i båda investeringarna. Detta på grund av att deras riskprofil kontra avkastning blir mer jämnare genom att investera i båda investeringarna. När den ena investeringen går sämre kommer den andra investeringen som enligt studiens olika tester att göra att avkastningen och riskprofilen blir mer stabil. Trots den höga korrelationen mellan investeringarna så är diversifiering användbar vid eventuella framtida ekonomiska kriser.