The Swedish housing market is a frequently debated topic where the focus is often concentrated on the rise in prices in recent years and the risks that transpire from it. On the other hand, studies on the price development of tentan-owned real estate are not as well represented nor debated. At the same time, changes have taken place in Sweden since the financial crisis in the 1990s. The credit market is now deregulated, unemployment is apparently higher in the later years than it was around the millennium and incomes have increased over time. A major change on the housing market was implemented in 2010 when the mortgage ceiling was introduced, which limited the loan share to a maximum of 85 percent of the estate’s value. All these factors have, according to this study, undeniably affected the market for tenant-owned real estate.  The purpose of this essay is to investigate an unexplored area based on panel data at county level with a fixed effects econometric model. The results show that several of the observed explanatory variables have a significant impact on square meter prices for tenant-owned real estate. The implementation of the mortgage ceiling has, according to the study, had a major impact on square meter prices, where prices would have been almost ten percent higher if the reform had not been implemented. The variable disposable income per capita also proved to have a large effect on the price, as the percentage change in the price per square meter will be double the size compared to the percentage change in disposable income per capita. / Den svenska bostadsmarknaden är ett flitigt omskrivet ämne där fokus ofta ligger på desenaste årens prisuppgång och dess risker. Däremot är studier kring prisutvecklingenpå bostadsrätter inte lika omskrivet. Samtidigt har förändringar skett i Sverige sedanfinanskrisen på 1990-talet. Kreditmarknaden är numera avreglerad, arbetslösheten ärtill synes högre omkring år 2018 än vad den var omkring millennieskiftet, inkomsternahar ökat sedan mitten av 1990-talet. En stor förändring genomfördes 2010 dåbolånetaket infördes, som begränsade låneandel till maximalt 85 procent av bostadensvärde. Alla dessa faktorer har, enligt denna studie, onekligen påverkat marknaden förbostadsrätter. Syftet med denna rapport är att undersöka ett outforskat område baserad på paneldatapå länsnivå med en ekonometrisk fixed effect model. Resultaten påvisar att flera av deobserverade förklaringsvariablerna har en signifikant påverkan på kvadratmeterpriserför bostadsrätter. Införandet av bolånetaket har, enligt studien, en stor skattadpåverkan på kvadratmeterpriserna, där priserna skulle ha varit närmare tio procenthögre om reformen inte hade genomförts. Även variabeln disponibel inkomst per capitavisade sig ha en påverkan på priset, genom att den procentuella förändringen i prisetper kvadratmeter blir dubbla storleken jämfört den procentuella förändringen idisponibel inkomst per capita.

Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.