The Swedish housing market is a frequently debated topic where the focus is often concentrated on the rise in prices in recent years and the risks that transpire from it. On the other hand, studies on the price development of tentan-owned real estate are not as well represented nor debated. At the same time, changes have taken place in Sweden since the financial crisis in the 1990s. The credit market is now deregulated, unemployment is apparently higher in the later years than it was around the millennium and incomes have increased over time. A major change on the housing market was implemented in 2010 when the mortgage ceiling was introduced, which limited the loan share to a maximum of 85 percent of the estate’s value. All these factors have, according to this study, undeniably affected the market for tenant-owned real estate.  The purpose of this essay is to investigate an unexplored area based on panel data at county level with a fixed effects econometric model. The results show that several of the observed explanatory variables have a significant impact on square meter prices for tenant-owned real estate. The implementation of the mortgage ceiling has, according to the study, had a major impact on square meter prices, where prices would have been almost ten percent higher if the reform had not been implemented. The variable disposable income per capita also proved to have a large effect on the price, as the percentage change in the price per square meter will be double the size compared to the percentage change in disposable income per capita. / Den svenska bostadsmarknaden är ett flitigt omskrivet ämne där fokus ofta ligger på desenaste årens prisuppgång och dess risker. Däremot är studier kring prisutvecklingenpå bostadsrätter inte lika omskrivet. Samtidigt har förändringar skett i Sverige sedanfinanskrisen på 1990-talet. Kreditmarknaden är numera avreglerad, arbetslösheten ärtill synes högre omkring år 2018 än vad den var omkring millennieskiftet, inkomsternahar ökat sedan mitten av 1990-talet. En stor förändring genomfördes 2010 dåbolånetaket infördes, som begränsade låneandel till maximalt 85 procent av bostadensvärde. Alla dessa faktorer har, enligt denna studie, onekligen påverkat marknaden förbostadsrätter. Syftet med denna rapport är att undersöka ett outforskat område baserad på paneldatapå länsnivå med en ekonometrisk fixed effect model. Resultaten påvisar att flera av deobserverade förklaringsvariablerna har en signifikant påverkan på kvadratmeterpriserför bostadsrätter. Införandet av bolånetaket har, enligt studien, en stor skattadpåverkan på kvadratmeterpriserna, där priserna skulle ha varit närmare tio procenthögre om reformen inte hade genomförts. Även variabeln disponibel inkomst per capitavisade sig ha en påverkan på priset, genom att den procentuella förändringen i prisetper kvadratmeter blir dubbla storleken jämfört den procentuella förändringen idisponibel inkomst per capita.

Abstrakt   Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt.