Syftet med denna kunskapsöversikt är att hitta motivationsstrategier och verktyg som används av lärare inom IDH. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder: Vad karaktäriserar funktionella/användbara motivationsstrategier och verktyg i idrott och hälsa?. Genom en systematisk informationssökning som gjordes över flera databaser innehållande vetenskapliga artiklar och forskning valdes tolv artiklar ut som kritiskt granskats. Dessa tolv artiklar har sammanfattats och granskats för att kunna svara på kunskapsöversiktens frågeställning. En sammanfattning av varje artikels innehåll och syfte har gjorts och presenterats. Resultatet visade på att lärare inom IDH använder sig av SDT, AGT, TARGET och BHN/BPN metoder och variationer på tidigare nämnda strategier för att jobba med motivation. Vidare diskuteras kopplingen mellan motivations strategierna och verktygen samt att en implementering av TARGETS funktion presenteras i samband med SDT och AGT teorierna. / The purpose of this knowledge overview is to find motivational strategies and tools used by teachers within physical education. The knowledge overview's question is: What characterizes functional / useful motivation strategies and tools in sports and health ?. Through a systematic search for information that was done across several databases containing scientific articles and research, twelve articles were selected that were critically reviewed. These twelve articles have been summarized and reviewed in order to answer the knowledge overview's question. A summary of the content and purpose of each article has been made and presented. The results showed that teachers within physical education use SDT, AGT, TARGET and BHN / BPN methods and variations on the previously mentioned strategies for working with motivation. Furthermore, the connection between the motivation strategies and the tools is discussed and that an implementation of TARGET's function is presented in connection with the SDT and AGT theories.

Detta examensarbete utgörs av en kvalitativ studie på ett medieföretag. Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar individernas motivation i en temporär grupp och hur dessa faktorer påverkar dessas motivation. För att inhämta vår empiri har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har även utgått från en induktiv ansats. Slutsatserna vi har kommit fram till är att de faktorer som individer upplever påverkar motivationen i en temporär grupp utgörs av de anställdas möjligheter att utvecklas, ledarens verktyg för motivation, relationer, stress samt ändringar.

<p>De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.</p>

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier – Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin – skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell. Undersökningen visar att psykosociala motivationsverktyg är de viktigaste i båda organisationerna, men att mellancheferna i Uppsala kommun framförallt motiverar sina medarbetare med meningsfulla arbetsuppgifter och ett viktigt syfte, till skillnad från Vasakronan där utveckling och resultat står i fokus. Vidare framkom att ingen av mellancheferna anser att begränsade ekonomiska resurser utgör något större hinder i motivationsarbetet, men att den djupt rotade likabehandlingskulturen hämmar en individanpassning av motivationsverktygen i Uppsala kommun.